Aisha Rahman och Tilde Krusberg lÀrde kÀnna varandra under gymnasietiden i Stockholm dÄ de bÄda gick ett program med miljöinriktning. Det gemensamma intresset och en nyfikenhet pÄ tvÀrvetenskap fick dem att söka sig vidare till LiU:s campus Norrköping och Miljövetenskap.
â Jag lockades av det interdisciplinĂ€ra och pĂ„ LiU fanns en uttalad vilja att föra naturvetenskapliga och samhĂ€llsvetenskapliga perspektiv samman, sĂ€ger Tilde Krusberg.
â Det var framför allt de ekologiska och sociala perspektiven som lockade mig. Naturkatastrofer pĂ„verkar mĂ€nniskor pĂ„ riktigt, sĂ€ger Aisha Rahman.
HÀr Àr Tilde och Aisha pÄ UNDP Bangladeshs kontor, framför en karta av Bangladesh. Foto Privat. NÄgot som de upplevde pÄ nÀra hÄll under en tvÄ mÄnaders lÄng resa till Bangladesh vÄren 2022 dÀr de gjorde fÀltstudier genom stipendiet Minor Field Studies (MFS). Stipendiet finansieras av Sida, Sveriges bistÄndsmyndighet, och kan sökas av studenter som Àr intresserade av globala utvecklingsfrÄgor och som vill samla in material till en uppsats eller ett examensarbete i ett lÄg- eller medelinkomstland. FÀltstudierna kan göras inom alla ÀmnesomrÄden och inom ramen för bÄde en kandidat-, magister- och masterutbildning.
Att den hÀr möjligheten fanns fick de kÀnnedom om tidigt pÄ utbildningen och för Aisha var det sjÀlvklart att hon skulle göra en del av utbildningen utomlands.
â Jag har alltid velat studera utomlands men med pandemin trodde jag inte att det var möjligt.
Först funderade hon pÄ en utbytestermin men sen kom hon pÄ att hon ville göra examensarbetet utomlands. Att det blev Bangladesh berodde pÄ att hon varit dÀr tidigare.
â Mina förĂ€ldrar kommer frĂ„n Bangladesh sĂ„ jag har slĂ€kt dĂ€r. Vi fick bo hos min moster i Dhaka.
Tilde, dÀremot, hade frÄn början inga planer pÄ att studera utomlands.
â Jag tĂ€nkte att om jag vill resa sĂ„ kan jag göra det senare. Jag gillar den svenska utbildningskontexten. Men sĂ„ frĂ„gade Aisha om jag ville skriva C-uppsatsen ihop med henne i Bangladesh och vi hade redan gjort B-uppsatsen ihop sĂ„ jag tĂ€nkte: Vi kör!
Mangroveskogar Àr viktiga som kolsÀnkor
Förstörda mangrover lÀngs den bangaliska centralsydkusten. Foto Privat. VÀl pÄ plats studerade de hur mangroveskogar fungerar som skydd mot klimatförÀndringarnas effekter pÄ en ö i Bangladeshs centralsydkust.
â Char Kukri Mukri har en planterad mangroveskog dĂ€r 90% av trĂ€den Ă€r av samma art. Eftersom skogen praktiskt taget Ă€r en monokultur hĂ„ller den nu pĂ„ att förstöras, och dess skydd riskerar dĂ€rför att försvinna. Vi undersökte möjligheten att restaurera mangroveskogarna genom att plantera fler arter, sĂ€ger Aisha.
Mangrover fyller mÄnga viktiga funktioner som att skydda frÄn stormar, cykloner, saltvattenintrÄng och flodvÄgor samt filtrera vatten och binda kol. Mangroveskogen tar upp hela fyra gÄnger sÄ mycket koldioxid som regnskogen. Den Àr Àven en viktig livsmiljö för flera arter och tillhandahÄller mat och försörjning för lokala samhÀllen. Att utveckla ett hÄllbart och lÄngsiktigt ekosystem för mangrover Àr dÀrför av stor betydelse.
TvÀrvetenskaplig metodik
Under sina fÀltstudier tog de till vara pÄ Miljövetarprogrammets tvÀrvetenskapliga profil.
â För att förstĂ„ den ekologiska kontexten samlade vi in jord- och vattenprover och för att förstĂ„ den sociala dimensionen genomförde vi intervjuer med lokalbefolkningen och med experter frĂ„n lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, FN:s utvecklingsorgan UNDP och klimatforskare för att se vilka hinder och möjligheter de ser för plantering av mangrover, sĂ€ger Aisha.
KlimatförÀndringarna Àr universella
Aisha och Tilde pÄ promenad pÄ Char Kukri Mukri. Foto Privat. Intervjuerna med lokalbefolkningen underlÀttades av att Aisha talar bangla.
â Mina sprĂ„kkunskaper har satts pĂ„ prov men har varit en fördel redan frĂ„n det att vi landade pĂ„ flygplatsen.
â De har varit ovĂ€rderliga. Vi hade inte fĂ„tt ut sĂ„ mycket av vĂ„ra intervjuer annars. Jag snackar ju ingen bangla, och mĂ€nniskorna vi pratade med förstod oftast inte engelska. Men nĂ€r jag skulle förklara vad vi höll pĂ„ med och sa climate change sĂ„ förstod alla. Det var en levd verklighet dĂ€r och nĂ„got gemensamt vi kunde prata om, sĂ€ger Tilde.
Hur samlade ni in jord- och vattenproverna?
â Vi Ă„kte ut i en motorbĂ„t med en kille frĂ„n Char Kukri Mukri till fyra olika stĂ€llen lĂ€ngs kusten. Vid varje stopp skrev vi ner koordinaterna och samlade in tvĂ„ provflaskor vatten och tvĂ„ pĂ„sar jord. Det tog en hel dag, sĂ€ger Tilde.
SolnedgĂ„ng över Bangaliska viken. Foto Privat. â Vi var i bengaliska viken, mitt ute pĂ„ havet med indiska oceanen pĂ„ ena sidan och mangroveskogen pĂ„ den andra. DĂ„ och dĂ„ sĂ„g vi ett par fiskebĂ„tar och nĂ„gra nedgĂ„ngna fartyg. Flera gĂ„nger fick vi motorstopp men nĂ€r vi var klara Ă„kte vi bĂ„ten tillbaka i solnedgĂ„ngen, sĂ€ger Aisha.
Vatten- och jordproverna förvarades i en kylvÀska de hittat hemma hos Aishas moster.
â Vi samlade in Ă„tta prover eftersom vi inte hade plats för fler. Proverna behövde förvaras kallt. Vi hade heller ingen frys pĂ„ bĂ„ten och inte heller tillgĂ„ng till el. I stĂ€llet fick vi anvĂ€nda frysklampar.
PÄ ön var de totalt fem nÀtter och fyra dagar. Att bara ta sig till och frÄn ön tog en dag.
â Den Ă€r vĂ€ldigt otillgĂ€nglig och remote. Verkligen landsbygd. Vi fick ta bĂ„de bil, bĂ„t och flyg för att komma dit, sĂ€ger Tilde.
FÄtt förstÄelse för olika livsförhÄllanden
Utsikt över Dhaka frÄn taket. Foto Privat. Det insamlade materialet blev sedan underlag till deras C-uppsats, som de skrev klart pÄ plats i Bangladesh. NÀr de behövde en paus spenderade de tid pÄ taket.
â Det Ă€r vanligt i Dhaka att hĂ€nga tvĂ€tt och umgĂ„s pĂ„ taken. Det finns vĂ€ldigt mĂ„nga byggnader och mĂ€nniskor dĂ€r, sĂ€ger Aisha.
Ibland tog de en promenad i megastaden för att utforska den och handla i butiker. I början av vistelsen hade de alltid sÀllskap av nÄgon av Aishas slÀktingar men nÀr de blivit varma i klÀderna hÀnde det att de gick eller tog en rickshaw (en slags cykeltaxi) sjÀlva.
â Vi Ă€r sĂ„ vana vid att vara sjĂ€lvstĂ€ndiga hemifrĂ„n och att inte behöva tĂ€nka pĂ„ risker. HĂ€r fick vi mĂ„nga förmaningar vilket blev en utmaning. Samtidigt behövde vi fĂ„ testa vĂ„ra egna grĂ€nser, sĂ€ger Aisha.
Ăverallt i Dhaka var det ett myllrande gatuliv och massa grönska. Foto Privat. â Det kĂ€ndes viktigt att bĂ„de vara sĂ€kra och att inte hamna i att vara rĂ€dda för allting, fyller Tilde i.
â PĂ„ gatorna kunde vi se bĂ„de de rikaste och fattigaste. Vi har fĂ„tt enorm förstĂ„else och insikt i mĂ€nniskors olika livsförhĂ„llanden, sĂ€ger Aisha.
Efter examen frÄn Miljövetarprogrammet ska de bÄda studera vidare pÄ masternivÄ. Aisha vill fördjupa sig i hÄllbar samhÀllsplanering och stadsutformning pÄ KTH medan Tilde vill nischa sig mot social-ekologisk resiliens för hÄllbar utveckling pÄ Stockholms universitet. Sen kan allting hÀnda.
â Vi har precis varit i Bangladesh. Ingenting Ă€r lĂ€ngre omöjligt, sĂ€ger Tilde.