91ÊÓÆ”

14 juni 2022

Radikalism på gott och ont. Det kan leda till utveckling och positiv förändring, men kan också skada andra människor. Vad innebär det egentligen att vara radikal? Och vad är det som gör att vissa handlingar ses som radikala i en viss kontext och tid men inte i en annan? De frågorna undersöker forskare inom konst, religion och filosofi i en ny bok.

KonstnÀrer i 1890-talets Paris med koppling till anarkiströrelsen som med penna och pensel spred propaganda som uppmanade till vÄldsdÄd. Odinismen, en av de mest radikala ideologierna inom den moderna vit makt-rörelsen och som inspirerat de mest vÄldsamma aktivisterna inom rörelsen.Islamiska staten som med sitt propagandamaterial lockat tiotusentals frivilliga och gjort sig skyldiga till storskaliga terrordÄd. 1900-talets arkitekter som hade nÀstan utopiska visioner och vars idéer sÄgs som radikala. Etiopiens premiÀrminister som initierade ett fredsavtal efter en lÄng konflikt mellan Etiopien och Eritrea.

Det Àr nÄgra skilda exempel pÄ radikalism och som beskrivs i antologin Radikalism - perspektiv pÄ radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. I boken ger forskare inom olika omrÄden exempel pÄ olika typer av radikalism genom historien och fram till idag.Bild pÄ bokomslaget till antologin Radikalism - perspektiv pÄ radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religionOmslaget till Radikalism - perspektiv pÄ radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. Carlsson bokförlag.

– Det Ă€r lĂ€rorikt att diskutera fenomen utifrĂ„n olika disciplinĂ€ra perspektiv. Radikala uttryck Ă€r nĂ„got vi hör talas om varje dag. Bokens kapitel ger exempel som vart och ett bĂ„de kan ge kunskap om och perspektiv pĂ„ olika typer av radikalism, sĂ€ger Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet och redaktör för boken.

Idéer som ses som radikala kan ha olika utgÄngspunkter och helt olika mÄlsÀttningar och det Àr vad författarna till boken vill lyfta.

Inte sÀllan skadar radikalismen bÄde mÀnniskor och samhÀllen. De senaste Ären har samhÀllsdebatten kring radikalism haft ett sÀrskilt fokus pÄ olika slags vÄldsbejakande islamistisk extremism, och sÀrskilt pÄ Islamiska staten (IS). Ett kapitel belyser just detta. Boken beskriver ocksÄ att det finns olika vÀgar till radikalisering.

– I inledningen tar jag upp en del processer och teorier som kan anses vara orsaker till en radikalisering. Det finns generellt sett olika vĂ€gar in i radikalisering och olika steg i radikaliseringsprocessen. Det kan vara viktigt att kĂ€nna till detta för att kunna avbryta denna process i tid, innan den faller ut i handlingar som skadar oskyldiga mĂ€nniskor, sĂ€ger Kjell O. Lejon.

Men radikalism kan ocksÄ leda till utveckling och positiv förÀndring. Ett sÄdant exempel som beskrivs i boken Àr hur Etiopiens premiÀrminister Abiy Ahmed lyckades sluta ett fredsavtal mellan Etiopien och Eritrea efter en lÄng konflikt, och hur han pÄ ett, i kontexten, radikalt sÀtt arbetat för att ena de mÄnga grupperingarna i landet.

Boken Ă€r den fjĂ€rde i ordningen av en serie antologier dĂ€r forskare inom konstvetenskap, religionsvetenskap och filosofi samlat sig kring olika teman. I tidigare böcker har de behandlat Ă€mnena döden, synen pĂ„ ”den andre” och tankar om lycka.

Bok:
Radikalism - perspektiv pÄ radikala uttryck och handlingar inom konst, filosofi och religion. Kjell O. Lejon (red.) (2022). Carlsson bokförlag.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.