91ÊÓÆ”

17 december 2021

En studie av psykosocial hälsa och anpassning vid 20 års ålder får ett anslag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2021. Det handlar om barndomsfaktorers betydelse (gen-miljötrauma) för utveckling av psykisk ohälsa och psykosocial anpassning.

Gunilla Sydsjö pÄ sitt kontor
Gunilla Sydsjö Fotograf: Anna Nilsen
HÀr Àr Gunilla Sydsjös egen populÀrvetenskapliga sammanfattning som 2021 tilldelades 375 000 kronor per Är i tvÄ Är frÄn Joanna Cocozzas stiftelse, totalt 750 000 kronor:

Svenska studier som följer utvecklingen av den psykiska hÀlsan under barns uppvÀxt saknas. SESBiC-studien (South East Sweden Birth Cohort) Àr en longitudinell studie om barns psykiska hÀlsa och psykosociala utveckling dÀr vi anvÀnder en multimodal gen-miljö-trauma-modell för att belysa en rad frÄgor av betydelse för förstÄelsen av uppkomst och utveckling av psykiatrisk problematik under uppvÀxten.

Genom tidig identifiering av riskfaktorer och ökad förstÄelse för uppkomstmekanismer ökar möjligheterna till förebyggande ÄtgÀrder sÄvÀl som senare intervention SESBiC-studien baseras pÄ en födelsekohort om 1 723 barn som föddes under 20 konsekutiva mÄnader 1995-1996. Baslinjeundersökningen genomfördes pÄ BVC vid barnens 3 mÄnaders Älder. Uppföljningar har dÀrefter genomförts vid barnens 3, 5, 12 - och nu senast 20 Ärs Älder.

Telomerema Àr viktiga markörer av cellers naturliga Äldrande. Man vet frÄn tidigare forskning att telomerema förkortas i takt med bland annat ökad Älder, stress och psykisk sjukdom. Dock har det hittills saknats longitudinella studier av telomerlÀngd kopplat till stress tidigt i livet och psykisk ohÀlsa. Det finns tilltagande evidens för att telomerer inte enbart utgöra en markör för biologiskt Äldrande utan att de ocksÄ kan vara inblandade i utveckling av psykiska sjukdomar.

Inverkan av livsstilsfaktorer och stress tros ocksÄ ha betydelse för telomerers lÀngd. De bakomliggande biologiska mekanismerna Àr inte sÄ vÀl studerade. Syftet med projektet Àr att tydliggöra kopplingen mellan genetiska faktorer (te1omerers lÀngd, telomer-relaterade SNPs), födelsekarakteristik (lÄg födelsevikt, liten för tiden och prematuritet), miljö och psykisk ohÀlsa. Studien förvÀntas ge ny kunskap om samspelet mellan arv och miljö inom det beteendegenetiska fÀltet.

Kontakt

Om stiftelsen

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.