â Vi bĂ„de överproducerar och överkonsumerar. Och alla vet att det Ă€r ohĂ„llbart. Ingen kan ha missat det. SĂ„ enkelt Ă€r det, konstaterar Marianna Lena Kambanou, som Ă€r bitrĂ€dande universitetslektor vid Linköpings universitet.
I Sverige finns förutsĂ€ttningarna: En bra infrastruktur med kĂ€llsortering och Ă„tervinningsstationer. Men Ă€ven annat viktigt som samarbetsförmĂ„ga och innovationsstöd. ĂndĂ„ Ă€r bara cirka sjuâĂ„tta procent av svensk ekonomi cirkulĂ€r. Det betyder att vi slösar pĂ„ resurserna.
Foto Charlotte Perhammar â Det Ă€r en vision, men samtidigt Ă€r det en mycket starkt uttalad vision frĂ„n EU och dess medlemslĂ€nder. Vi mĂ„ste anvĂ€nda vĂ„ra resurser pĂ„ ett mycket smartare sĂ€tt. Det handlar om allt frĂ„n vad och hur vi ska producera, med vilket material till hur vi anvĂ€nder och Ă„teranvĂ€nder.
Hon tillhör en grupp vid Linköpings universitet som forskar i samverkan med företag och entreprenörer. Syftet Àr att ta fram metoder som ska fungera och stödja en cirkulÀr ekonomi.
Enligt Marianna Lena Kambanou talar vi för lite om hur cirkulÀr ekonomi och grön omstÀllning kommer att pÄverka oss.
Kommer vissa jobb att sluta finnas?
â Ja, och det Ă€r en av de saker vi mĂ„ste diskutera i samhĂ€llet. Men det kommer ocksĂ„ nya jobb. Ett enkelt exempel: Ett förbud mot plastsugrör kan betyda uppsĂ€gningar i sugrörsfabriken. DĂ„ ökar produktionen av papperssugrör. Det kan vara bĂ€ttre ur miljösynpunkt. Men i lĂ€ngden behöver vi minska pĂ„ alla engĂ„ngsprodukter, och skĂ€ra ned pĂ„ den totala konsumtionen.
Ett liknande resonemang finns om Ă„terbruk av redan befintliga produkter. Om man anvĂ€nder ett bord tvĂ„âtre gĂ„nger lĂ€ngre innan det slĂ€ngs till Ă„tervinning, sĂ„ kanske det behövs fĂ€rre nytillverkade bord.
I en sÄdan cirkulÀr modell skapas nya tjÀnster, och med dem nya jobb:
â Bordet ska transporteras till nĂ„gon som ska tvĂ€tta, laga, mĂ„la och sedan kanske lĂ€gga det ut pĂ„ en sajt för försĂ€ljning. Eller bygga om det till nĂ„got annat. Och sĂ„ ska det kanske skickas med bud till en köpare. Nya tjĂ€nster skapas lĂ€ngs vĂ€gen.
Det Àr hÀr forskningen kommer in. CirkulÀr ekonomi handlar om att fÄ största nyttan av resurserna. OmstÀllningen mÄste förvandlas till en bra affÀr.
â Kunden mĂ„ste vilja ha produkterna. Annars finns det ingen marknad. Och processerna mĂ„ste fungera utan att driva alltför stora kostnader. Det kan till och med bli billigare att köpa nytt. DĂ€rför mĂ„ste de hĂ€r modellerna utvecklas.
ŽĄ°ùČú±đłÙČő°ì±ôĂ€»ć±đ°ù
Tillsammans med sin grupp har hon till exempel undersökt möjligheten att ÄteranvÀnda hantverkares arbetsklÀder.
â Vi har tittat pĂ„ olika flöden för att kunna rengöra och distribuera hantverkarnas arbetsklĂ€der. Det fungerar ju till exempel inom sjukvĂ„rden. Men i det hĂ€r fallet var intresset lĂ„gt och det var svĂ„rt att hitta lönsamheten.
De har Àndrat affÀrsmodellen och studerar nu reparation av klÀderna.
â DĂ€r kan intresset vara större. Vi ser ocksĂ„ att det finns en stor brist pĂ„ skrĂ€ddare i Sverige, vilket borde kunna bli viktigt i en cirkulĂ€r ekonomi eftersom det slĂ€ngs mycket inom textilindustrin.
I ett EU Horizon 2020-projekt, som heter CORALIS, samarbetar LiU-forskarna med tre stora industrikluster i Italien, Spanien och Sverige. Det handlar om hur industrierna skulle kunna dela pÄ restprodukter frÄn varandra. LiU-forskarnas uppdrag Àr att studera prissÀttningar och hur avtalen mellan industrierna kan skrivas.
â Japan, Tyskland, Ghana, Sverige ⊠Grekland. Vi Ă€r en internationell grupp. Det Ă€r vĂ€ldigt skönt och ger oss mĂ„nga perspektiv pĂ„ de hĂ€r ganska komplexa frĂ„gorna. Jag trivs med det. Jag kommer aldrig att vilja vara i en monokultur, sĂ€ger hon.
Foto Charlotte Perhammar SjÀlv Àr hon född i England och uppvuxen i Grekland. MorförÀldrarna kom frÄn Sverige och England. Hon tog sin kandidatexamen inom Management Science and technology i Aten, gick mastersprogrammet Environmental management and policy i Lund och doktorerade sedan vid Linköpings universitet.
Varför blev du intresserad av cirkulÀr ekonomi?
â I grunden har jag en jĂ€ttestor oro för framtiden. Ett slags klimatĂ„ngest. Det Ă€r mitt val att anvĂ€nda mitt arbetsliv för att försöka göra mitt sĂ„ att vi gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. HĂ€r vid Linköpings universitet kopplar man forskningen till nĂ€ringslivet. Jag kan företagande, och den delen av cirkulĂ€r ekonomi. DĂ€r kan jag bidra med nĂ„got.
I Sverige finns förutsĂ€ttningarna: En bra infrastruktur med kĂ€llsortering och Ă„tervinningsstationer. Men Ă€ven annat viktigt som samarbetsförmĂ„ga och innovationsstöd. ĂndĂ„ Ă€r bara cirka sjuâĂ„tta procent av svensk ekonomi cirkulĂ€r. Det betyder att vi slösar pĂ„ resurserna.
En vision
Marianna Lena Kambanou slĂ„r ut med handflatorna i luften och skakar dem lite. Hon vet att begreppet âcirkulĂ€r ekonomiâ Ă€r svĂ„rt.Hon tillhör en grupp vid Linköpings universitet som forskar i samverkan med företag och entreprenörer. Syftet Ă€r att ta fram metoder som ska fungera och stödja en cirkulĂ€r ekonomi.
Nya modeller
â Vi testar idĂ©er och affĂ€rsmodeller. Kunderna Ă€r viktiga. Vi behöver hitta modeller dĂ€r kunderna Ă€r intresserade av Ă„terbruk. Som forskare studerar vi Ă„terkommande mönster och metoder som gĂ„r att tillĂ€mpa pĂ„ flera olika verksamheter.Enligt Marianna Lena Kambanou talar vi för lite om hur cirkulĂ€r ekonomi och grön omstĂ€llning kommer att pĂ„verka oss.
Kommer vissa jobb att sluta finnas?
â Ja, och det Ă€r en av de saker vi mĂ„ste diskutera i samhĂ€llet. Men det kommer ocksĂ„ nya jobb. Ett enkelt exempel: Ett förbud mot plastsugrör kan betyda uppsĂ€gningar i sugrörsfabriken. DĂ„ ökar produktionen av papperssugrör. Det kan vara bĂ€ttre ur miljösynpunkt. Men i lĂ€ngden behöver vi minska pĂ„ alla engĂ„ngsprodukter, och skĂ€ra ned pĂ„ den totala konsumtionen.
Ett liknande resonemang finns om Ă„terbruk av redan befintliga produkter. Om man anvĂ€nder ett bord tvĂ„âtre gĂ„nger lĂ€ngre innan det slĂ€ngs till Ă„tervinning, sĂ„ kanske det behövs fĂ€rre nytillverkade bord.
Nya jobb kommer
â Men det kan betyda att mĂ„nga nya tjĂ€nster ser dagens ljus. Allt bygger pĂ„ att bordet, som âfamiljen Xâ inte vill ha, kommer tillbaka in i systemet i stĂ€llet. Bara i sista hand ska det brytas isĂ€r och Ă„tervinnas.I en sĂ„dan cirkulĂ€r modell skapas nya tjĂ€nster, och med dem nya jobb:
Kunden mÄste vilja ha produkterna. Annars finns ingen marknad
â Bordet ska transporteras till nĂ„gon som ska tvĂ€tta, laga, mĂ„la och sedan kanske lĂ€gga det ut pĂ„ en sajt för försĂ€ljning. Eller bygga om det till nĂ„got annat. Och sĂ„ ska det kanske skickas med bud till en köpare. Nya tjĂ€nster skapas lĂ€ngs vĂ€gen.
Det Àr hÀr forskningen kommer in. CirkulÀr ekonomi handlar om att fÄ största nyttan av resurserna. OmstÀllningen mÄste förvandlas till en bra affÀr.
â Kunden mĂ„ste vilja ha produkterna. Annars finns det ingen marknad. Och processerna mĂ„ste fungera utan att driva alltför stora kostnader. Det kan till och med bli billigare att köpa nytt. DĂ€rför mĂ„ste de hĂ€r modellerna utvecklas.
ŽĄ°ùČú±đłÙČő°ì±ôĂ€»ć±đ°ù
Tillsammans med sin grupp har hon till exempel undersökt möjligheten att ÄteranvÀnda hantverkares arbetsklÀder.
â Vi har tittat pĂ„ olika flöden för att kunna rengöra och distribuera hantverkarnas arbetsklĂ€der. Det fungerar ju till exempel inom sjukvĂ„rden. Men i det hĂ€r fallet var intresset lĂ„gt och det var svĂ„rt att hitta lönsamheten.
De har Àndrat affÀrsmodellen och studerar nu reparation av klÀderna.
Det finns en stor brist
pÄ skrÀddare i Sverige
â DĂ€r kan intresset vara större. Vi ser ocksĂ„ att det finns en stor brist pĂ„ skrĂ€ddare i Sverige, vilket borde kunna bli viktigt i en cirkulĂ€r ekonomi eftersom det slĂ€ngs mycket inom textilindustrin.
I ett EU Horizon 2020-projekt, som heter CORALIS, samarbetar LiU-forskarna med tre stora industrikluster i Italien, Spanien och Sverige. Det handlar om hur industrierna skulle kunna dela pÄ restprodukter frÄn varandra. LiU-forskarnas uppdrag Àr att studera prissÀttningar och hur avtalen mellan industrierna kan skrivas.
Avfall blir till nÄgons guld
â NĂ„gons avfall kan vara nĂ„gon annans guld. Men det finns utmaningar. Till exempel Ă€r det inte sĂ€kert att man kan garantera tillgĂ„ngen pĂ„ restprodukter eftersom den produktionen blir ojĂ€mn, sĂ€ger Marianna Lena Kambanou.Jag kommer aldrig attGruppen hon arbetar i bestĂ„r av olika kompetenser inom bland annat ekodesign, management/industriell organisation och tillverkningsprocesser. Och det Ă€r mĂ„nga nationaliteter bland forskarna.
vilja vara i en monokultur
â Japan, Tyskland, Ghana, Sverige ⊠Grekland. Vi Ă€r en internationell grupp. Det Ă€r vĂ€ldigt skönt och ger oss mĂ„nga perspektiv pĂ„ de hĂ€r ganska komplexa frĂ„gorna. Jag trivs med det. Jag kommer aldrig att vilja vara i en monokultur, sĂ€ger hon.
Varför blev du intresserad av cirkulÀr ekonomi?
â I grunden har jag en jĂ€ttestor oro för framtiden. Ett slags klimatĂ„ngest. Det Ă€r mitt val att anvĂ€nda mitt arbetsliv för att försöka göra mitt sĂ„ att vi gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. HĂ€r vid Linköpings universitet kopplar man forskningen till nĂ€ringslivet. Jag kan företagande, och den delen av cirkulĂ€r ekonomi. DĂ€r kan jag bidra med nĂ„got.
