- UtgĂ„ngspunkten i vĂ„r forskning Ă€r att kunskapen om klimatet har funnits i 30â40 Ă„r. ĂndĂ„ har vi inte agerat mera kraftfullt. Vad beror det pĂ„, frĂ„gar han sig.
Majoriteten av beslutsfattare inom politik och nÀringsliv och Àven allmÀnhet har under lÄng tid haft kunskap om orsaker och konsekvenser kring klimatkrisen. Men responsen har inte varit sÄ effektiv. Och i mÄnga fall helt inkonsekvent. Martin Hultman tar exempel som fortsatt utbyggnad av motorvÀgar och flygplatser i motsats till uppsatta klimatmÄl.
MotsÀgelsefulla idéer
- Vi kallar det responsförnekelse, nÀr man som beslutsfattare har kunskap men inte agerar utifrÄn den. SÄdan kognitiv dissonans (flera motsÀgelsefulla idéer samtidigt, red anm) Àr vanlig hos beslutsfattare. Den försvÄrar för mÀnniskor att agera i vardagen, sÀger Martin Hultman.
Det finns ocksÄ de som avvisar klimatforskningen. Internationell forskning visar pÄ koppling mellan organiserad klimatförnekelse, industrimoderna manliga normer och högernationalism. NÄgot som Martin Hultmans grupp Àven har sett i svenska sammanhang.
- Det Ă€r övertydligt att partipolitisk klimatförnekelse i dag Ă€r starkast inom högernationalismen och bland konservativa. Under 1980â90-talen var svenska politiker mer överens om riskerna med klimatet.
Riksdagen
I Sveriges riksdag syns detta först efter Sverigedemokraternas intrÀde:
- Ă
r 2013 stÀllde sig SD-ledamoten Josef Fransson i talarstolen och uttryckte bland annat att veganrörelsen har tagit över Jordbruksverket, eftersom myndigheten pÄvisar klimatpÄverkan frÄn kött, Äterger Martin Hultman.
Partipolitisk klimatförnekelse i dag Àr starkast inom högernationalismenDet var amerikanska oljebolag som var först med kunskapen om klimatförÀndringarna. De bedrev egen forskning om klimat och vÀxthuseffekt.
- Oljebolagen undersökte permafrosten och de framtida havsnivÄerna, för att planera för utvinning av fossila brÀnslen. Investeringar som krÀvde ett framtidsscenario pÄ 50 Är. Resultaten, som togs fram redan pÄ 1960-talet, pekade mot de konsekvenser av global uppvÀrmning vi ser i dag.
Men de Àndrade inte sin affÀrsmodell nÀr de insÄg konsekvenserna av sin verksamhet:
Desinformation
- I stÀllet valde bolagen att sprida desinformation, starta tankesmedjor och nÀrma sig forskare och republikanska partiet i USA. Klimatförnekelse i organiserad form har tydligt identifierats i USA.
Trots vetenskapliga fakta om att mÀnniskan orsakat klimatförÀndringarna sprids fortfarande desinformation. Det visar kunskap som presenterats av FN:s klimatpanel, IPCC.
MotstÄndet hos konservativa mÀn Àr förmodligen ett globalt fenomen:
- Det visar bÄde tidigare forskning och en helt ny studie vi har publicerat ihop med norska forskare samt pÄgÄende forskning som vi gör om hat och hot mot Greta Thunberg, sÀger Martin Hultman.
Foto Anna Nilsen
Hur blir klimatet en genusfrÄga?
- Genusperspektivet behövs för att förstÄ klimatförnekelse. De industrier som pekas ut som skyldiga till utslÀpp Àr nÀstan helt dominerade av mÀn, svarar Martin Hultman och fortsÀtter:
- Vi kallar det för industrimoderna maskuliniteter, som Ă€r vĂ€ldigt inflytelserikt frĂ„n och med 1900-talet. BĂ„de inom naturvetenskap och inom ingenjörskonst kring utvinning av brĂ€nslen. Hela nationer â som Saudiarabien, Ryssland, USA â Ă€r beroende av fossilindustrin.
MÀn har ofta svÄrt att lÀmna de strukturerna
Enligt det hÀr mönstret ska mannen ha framgÄng, karriÀr och förstÄ sig sjÀlv som lite separerad frÄn naturen.
- Min forskning handlar om maskulinitetsnormer och dem som identifierar sig som mÀn. Precis som jag sjÀlv. Hur sitter strukturerna fast och hur ska vi Àndra det? MÀn orsakar mer utslÀpp Àn kvinnor. De starka reaktionerna mot klimatvetenskapen Àr ofta kopplade till arbetsliv, ekonomi och personlig identitet. MÀn har ofta svÄrt att lÀmna de strukturerna, sÀger Martin Hultman.
Kan du konkretisera det?
- En reaktion kan vara: âJag ska fĂ„ Ă€ta sĂ„ mycket kött jag villâ. Grillförbudet sommaren 2018 var vĂ€ldigt talande, dĂ„ i huvudsak mĂ€n reagerade kraftigt.
Slutade att flyga
För nÄgra Är sedan bestÀmde Martin Hultman sig för att sluta att flyga. Han slutade att Àta kött och sÄg över sin konsumtion av klÀder.
- Jag Àr uppvuxen med de traditionerna som en del av vÄr kultur. Att Àta kött och shoppa som om det inte fanns nÄgon morgondag. Jag hade 15 par skor och bestÀmde mig för att slita ut dem.
Tidigare har han rest med flyg till olika konferenser, och pÄ semester med familjen.
- MÄnga forskare anser sig sÄ viktiga att de mÄste flyga runt i vÀrlden. Jag insÄg att jag valde konferens för att jag ville till en viss plats. Till Barcelona, till exempel. Det gÄr emot min kunskap om klimatet. Men det tog lÄng tid att gÄ frÄn insikt till verklig handling.
Att döma makthavarna för ekocid
Nu engagerar han sig mer lokalt, förelĂ€ser pĂ„ bibliotek och folkhögskolor. Och samarbetar med jĂ€mstĂ€lldhetsorganisationen MĂN, mot kvinnomisshandel och destruktiva mansnormer. PĂ„ global nivĂ„ intresserar sig Martin Hultman för juridiken, och sĂ€rskilt brottet ekocid. Det innefattar storskalig miljöförstöring och omfattande skada pĂ„ eller förstörelse av hela ekosystem eller livsmiljöer.
- Med ett ekocid-brott skulle man vid den internationella domstolen i Haag kunna döma personer högt upp i ansvarskedjan för stor miljöförstöring. Som man har dömt personer för folkmord, eller genocid. Det skulle kanske fĂ„ effekt â om inte annat pĂ„ vĂ„ra vĂ€rderingar.
Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger pÄ tvÀrvetenskap
Enligt Martin Hultman Àr det hans tvÀrvetenskapliga bakgrund vid Linköpings universitet som gör att han kan laborera med detaljer och helhet i ett system.
- Den forskning vi bedriver vid Chalmers bygger pÄ tvÀrvetenskap. Vi fick vÀldigt mycket positiv respons nÀr vi startade vÄrt centrum. En liten andel kritiska röster ocksÄ. Det visar hur viktig den hÀr frÄgan Àr, sÀger Martin Hultman.