91ÊÓÆ”

24 november 2021

Migrationsforskning är mer än studier om rörelse över territoriella statsgränser, den kan också lära oss om det vi kallar hem, om att stanna kvar, om värdet av en plats och en gemenskap. Det säger Claudia Tazreiter, som är professor i etnicitet och migration.

Fotograf: Magnus Johansson

I hennes forskning är idéer om kultur och tillhörighet centrala. Hon är sociolog och rör sig inom fält som politisk sociologi, social teori, ras, etnicitet och migration.

Hon är ny professor vid Institutionen för kultur och samhälle sedan 2021. 24 november, 2021, höll hon sin installationsföreläsning med titeln The Future of Migration and Borders.

Berätta! Vad handlar din forskning om?

Fokus i min forskning är vad ofrivillig och irreguljär migration har för påverkan på kulturen kring mänskliga rättigheter och civilsamhällets roll i sociala förändringar. Jag använder mig av etnografiska, visuella, kvalitativa och blandade metoder för att studera migrationens påverkan på samhällen och är intresserad av att arbeta över traditionella disciplinära gränser för att söka lösningar på sociala och politiska problem.

Vad fick dig att vilja forska om migration?

Det är ett brett definierat forskningsområde, som ständigt förändras och förnyas. Det beror delvis på att migration är ett ämne som lätt politiseras. Utifrån mitt perspektiv visar det hur viktigt det är att reflektera över vad stater, samhällen och enskilda individer kan hämta från migrationsflöden och migranters berättelser och erfarenheter. Migrationsforskning är mer än studier om rörelse över territoriella statsgränser, den kan också lära oss om det vi kallar hem, om att stanna kvar, om värdet av en plats och en gemenskap.

Varför är den här forskningen av betydelse?

Migrationsstudier och dess koppling till ras, etnicitet och ursprung är kritiska forskningsfält för att kunna hantera de problem som världen står inför idag.

Vad inom din forskning skulle du vilja fokusera mer på i framtiden?

Min framtida forskningsagenda handlar om att samarbeta aktivt med konstnärer och utveckla nya metodologiska och epistemologiska tillvägagångssätt för att beakta mänskliga samhällen och relationen med djur och andra levande organismer.

Kontakt

Mer forskning om migration, etnicitet och samhälle

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar