Postdocs 200 000 kronor per år i två år, totalt 400 000 kronor
Annette Waldemar
Digitalt stödprogram för personer som överlevt hjÀrtstopp
HjĂ€rtstopp beror till ca 50 % pĂ„ hjĂ€rtrelaterade tillstĂ„nd. Idag överlever var tionde person som fĂ„r hjĂ€rtstopp utanför sjukhus. Ăven pĂ„ sjukhus har överlevnadsgraden ökat och Ă€r idag ca 35%. Patienter som överlevt hjĂ€rtstopp berĂ€ttar om hur svĂ„rt det Ă€r att Ă„ka hem frĂ„n sjukhuset. De saknar ofta stöd och utbildning för att hantera de fysiska och kĂ€nslomĂ€ssiga följderna av hĂ€ndelsen. Hos hjĂ€rtstoppspatienter har man sett att osĂ€kerhet, rĂ€dsla och Ă„ngest ofta Ă€r förknippade med att de inte fĂ„tt tillrĂ€cklig kunskap om hjĂ€rtstoppet och hur de ska leva efter hemgĂ„ng.
En nationell undersökning visade att uppföljningen efter hjÀrtstopp i Sverige var otillrÀcklig med betydande variationer mellan olika regioner och sjukhus. Uppföljningen gavs frÀmst till patienter med hjÀrtrelaterad orsak till hjÀrtstoppet vilket exkluderar ca 50 % av patienterna som inte erbjuds uppföljning alls. SjukvÄrden kÀmpar med begrÀnsade resurser i förhÄllande till vÄrdbehovet. Patienter vill ha stöd och information och vÀnder sig alltmer till olika digitala kÀllor för information. För att tillgodose patienters behov av rÀtt information kan vÄrdgivare skapa digitala plattformar för att tillhandahÄlla utbildning och verktyg.
Syftet med detta projekt Àr att utveckla och testa ett digitalt stöd- och utbildningsprogram. Jag kommer att samarbeta med experter inom hjÀrtstoppsrehabilitering, med hjÀrtstoppsöverlevare och deras familjemedlemmar samt med patientorganisationen Riksförbundet HjÀrtLung för att utforma innehÄllet. Vi kommer att anvÀnda HjÀrtLungs digitala plattform som inte krÀver mobilt BankID eller lösenord. Detta gör det lÀttare för alla att ta del av programmet, dÄ 30 % av alla över 70 Är inte har Mobilt BankID och mÄnga hjÀrtstoppsöverlevare finns i den Äldersgruppen. MÄlet Àr att nÄ sÄ mÄnga som möjligt med stödprogrammet, för att hjÀlpa alla patienter oavsett Älder och bostadsort, och i förlÀngningen Àven deras familjemedlemmar, att hantera livet efter hjÀrtstoppet.
Ida Eriksson
Lysosomers betydelse för cancertillvÀxt
Vid cancer sker en rad förÀndringar i cellen som ger den fördelar att vÀxa snabbare och konkurrera ut andra celler i vÀvnaden. En sÄdan förÀndring Àr att lysosomerna, cellens Ätervinningscentral, förÀndras. Lysosomer innehÄller ett antal olika nedbrytande Àmnen, enzymer, som i vanliga fall anvÀnds för att bryta ned uttjÀnta molekyler sÄ att byggstenarna kan ÄteranvÀndas. Vid cancer förflyttas lysosomerna i stÀllet till utkanten av cellen och frisÀtter dessa enzymer utanför cellen, sÄ att de kan bryta ned den omkringliggande vÀvnaden. Detta gör att cancerceller ökar sin förmÄga att kunna sprida sig till andra delar av kroppen. Dessutom har cancerceller ofta fler lysosomer och mer aktiva enzymer, vilket ocksÄ pÄverkar tumörens förmÄga att vÀxa Àven under mindre gynnsamma förhÄllanden.
MÄlet med det hÀr projektet Àr att undersöka hur lysosomer skiljer sig Ät mellan cancerceller och normala celler. För att göra detta kommer jag att anvÀnda en unik biobank med material frÄn patienter med skivepitelcancer i huvud-och halsomrÄdet. Materialet innehÄller cancerceller och normala celler frÄn samma person vilket möjliggör en unik jÀmförelse Jag Àmnar ocksÄ studera om lysosomernas funktion förÀndras vid olika typer av cancerbehandling, sÄsom cellgift och strÄlning, samt om det finns skillnader mellan behandlingsresistenta och behandlingskÀnsliga celler. Med detta projekt vill jag hitta nya metoder som kan visa hur aggressiv en tumör Àr och hur den kommer att svara pÄ behandling. Resultaten kan ocksÄ ge kunskap om ny cancerbehandling.
Johan Nikesjö
Tidiga tecken pÄ nervskador vid cytostatikabehandling
I vÀrlden Àr cancer i tjocktarm och Àndtarm, kolorektal cancer, den tredje vanligaste tumörsjukdomen. Behandling av kolorektal cancer kan innefatta behandling med cytostatika före eller efter operation. Cytostatikabehandling innebÀr risk för ett flertal biverkningar. En biverkan av cytostatika som kan fÄ permanenta följder Àr skada pÄ nerver i det perifera nervsystemet vilket kallas cytostatika-inducerad neuropati. Detta kan yttra sig i form av stickningar, domningar, smÀrta, försÀmrad kÀnsel och muskelsvaghet. Cytostatika-inducerad neuropati kan vara mycket handikappande och blir i mÄnga fall kronisk. Oxaliplatin, ett cytostatika som anvÀnds i behandlingen av kolorektal cancer, innebÀr hög risk; omkring 30-40 % av patienter som behandlas med oxaliplatin utvecklar nÄgon grad av neuropati.
I detta projekt studerar jag utvecklingen av neuropati under oxaliplatin-behandling. Jag vill utveckla metoder som kan förutse risken att utveckla neuropati och Àven metoder som tidigt i förloppet kan upptÀcka förÀndrad nervfunktion. Patienter med kolorektal cancer som Àr aktuella för oxaliplatinbehandling kommer att bjudas in till deltagande i studien via Onkologiska kliniken i Linköping. De kommer att undersökas före, under och efter cytostatikabehandling. Jag kommer att mÀta nervfunktion pÄ Neurofysiologiska kliniken i Linköping samt komplettera med: 1) frÄgeformulÀr inriktade mot symtom, 2) klinisk neurologisk undersökning och 3) genetiska tester.
MÄlet med projektet Àr att utveckla en metod för individuell dosanpassning av cytostatika som baseras pÄ mÀtning av nervfunktion och genetisk riskbedömning. Jag hoppas att denna nya strategi ska innebÀra att vi kan minska risken för neuropati och samtidigt behÄlla en optimal cancerbehandling.
Doktorander 70 000 kr vid ett tillfÀlle
Anna Nordin
Arvsmassans struktur som ett behandlingsmÄl vid kolorektal cancer
VÄr arvsmassa, bestÄende av DNA, utgör grunden för vÄr existens. Vid felaktig reglering av arvsmassan kan allvarliga sjukdomar som cancer uppstÄ. Cancer i tjocktarm och Àndtarm, kolorektal cancer, Àr den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, och Ärligen diagnostiseras över 6 000 nya fall. Kolorektal cancer Àr nÀstan alltid orsakad av en överaktivering av en speciell cellsignaleringsvÀg, den s k Wnt-signalvÀgen, som bidrar till att vÄra celler kan kommunicera med varandra. Eftersom Wnt-signalvÀgen Àr viktig för att hÄlla benmÀrg och tarm friska hos vuxna, Àr det nÀstan omöjligt att rikta sin behandling mot hela signalvÀgen.
I mitt projekt studerar jag om ett protein CTCF kan pÄverka Wnt-signalvÀgen vid kolorektal cancer. Genom avancerade metoder mÀter jag hur CTCF binder till DNA i humana odlade cancerceller och om det i sin tur pÄverkar arvsmassans struktur och genaktivering. Jag anvÀnder sedan samma metodik pÄ patientmaterial, nÀrmare bestÀmt biopsier frÄn metastaser vid kolorektal cancer, vilket ger unik möjlighet att se om fynden frÄn odlade celler kan tillÀmpas i den verkliga cancersituationen. Dessutom planerar jag att testa om det gÄr att pÄverka enskilda bindningsstÀllen i arvsmassan dÀr CTCF binder till DNA och dÀrmed störa Wnt-signalvÀgen. Detta skulle isÄfall kunna bli ett nytt sÀtt att behandla kolorektal cancer mer effektivt Àn idag.
Björn Gylemo
X-kromosomens betydelse för könsskillnader i immunförsvaret
T-celler Àr en central del av immunförsvaret hos mÀnniska, dÀr de iscensÀtter och dirigerar immunsvaret mot frÀmmande organismer. Trots att mÀn och kvinnors T-cellsutveckling Àr identisk tenderar kvinnor att ha ett mer robust immunsvar mot bÄde virus och bakterier Àn mÀn. Detta observerades bl a under Covid-19-pandemin dÀr mÀn hade högre risk Àn kvinnor att lÀggas in pÄ intensivvÄrdsavdelning. DÀremot löper kvinnor högre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar vilket innebÀr att immunförsvaret angriper den egna vÀvnaden. Att kvinnor har tvÄ X-kromosomer, medan mÀn endast har en, har föreslagits förklara skillnaden i immunförsvar mellan könen. Teorin Àr att immunförsvars-relaterade gener pÄ X-kromosomen Àr mer uttryckta hos kvinnor, vilket i sin tur skulle kunna leda till högre nivÄer av mogna T-celler samt generera fler aktiverade T-celler vid infektion. VÄr forskargrupp har i en tidigare studie visat att generna pÄ X-kromosomen Àr stabilt uttryckta under T-cellernas utveckling och att det inte verkar föreligga nÄgra stora skillnader mellan mÀn och kvinnors T-celler nÀr de bildas.
I detta projekt Àmnar jag undersöka om det finns nÄgon skillnad i X-kromosomens gener nÀr T-cellerna ska aktiveras, en process som Àr nödvÀndig för att de ska kunna attrahera och aktivera andra celler i immunförsvaret. Om det finns en skillnad mellan mÀn och kvinnor vad gÀller T-cellers aktivering skulle det kunna förklara varför mÀn och kvinnor drabbas olika av autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.
Ceylan Sönmez
Telomerers betydelse för utveckling av cancer
Telomerer utgör DNA-kedjans Àndstycken i varje kromosom dÀr de har en utmanande uppgift. De utgör nÀmligen en slags buffertzoner för att den kodande arvsmassan inte ska skadas. Om inte telomererna fungerar som de ska ökar risken för sjukdomar, sÄsom cancer. I detta projekt studerar jag en gen, kallad Apollo, som Àr sÀrskilt viktig för att skydda telomererna dÄ cellerna delar sig. Jag har funnit att ett protein, kallat DNA-PK, kan binda till Apollo och reglera hur Apollo skyddar den kodande arvsmassan. BÄde Apollo och DNA-PK förekommer i för höga mÀngder i cancerceller. Med hjÀlp av avancerad metodik i odlade celler kommer jag fortsÀtta att studera hur Apollo och DNA-PK samverkar mer i detalj. MÄlet Àr att förstÄ hur icke fungerande telomerer kan uppstÄ och dÀrmed leda till utveckling av cancer
Erik Lundqvist
FörbĂ€ttrad diagnostik av tidig kolorektal cancer â samband med Ă€rftlighet och inflammatorisk tarmsjukdom
Cancer i tjocktarm och Ă€ndtarm, kolorektal cancer, utgör den tredje vanligaste cancerformen och den nĂ€st vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i Sverige och globalt. Ărftlighet och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Ă€r riskfaktorer för kolorektal cancer, sĂ€rskilt hos individer som insjuknar i ung Ă„lder. IBD har dessutom historiskt ansetts vara förknippad med försĂ€mrad överlevnad vid insjuknande i kolorektal cancer. I takt med förbĂ€ttrad behandling av bĂ„de IBD och kolorektal cancer Ă€r detta nĂ„got som behöver omprövas.
Med hjÀlp av befolkningsbaserade studier dÀr det ocksÄ finns data pÄ diagnostiserade fall av kolorektal cancer kommer jag i mitt avhandlingsarbete att fokusera pÄ: 1) klinisk Àrftlighetsutredning vid kolorektal cancer, 2) riskfaktorer för tidigt insjuknande (före 50 Ärs Älder) i kolorektal cancer och 3) behandling och överlevnad hos patienter med IBD som drabbas av kolorektal cancer. Utöver det pÄgÄr sedan 2023 ett projekt för att samla in och analysera bÄde blod, tumör- och levervÀvnad frÄn patienter som opereras för kolorektal cancer. Dessa prover kommer att genomgÄ avancerade analyser för att studera hur tumörrelaterade proteiner och DNA kan kopplas till cancerspridning till levern.
Hakon Blomstrand
Cancer i bukspottskörteln â att sĂ€tta in rĂ€tt behandling vid rĂ€tt tidpunkt
Cancer i bukspottskörteln Àr en allvarlig sjukdom som drabbar ca 1500 personer Ärligen i Sverige. Dödligheten Àr hög, ungefÀr lika mÄnga som insjuknar i sjukdomen avlider av den varje Är och lÄngtidsöverlevnaden Àr knappt 10%. Forskning har lett till stora framsteg vid mÄnga typer av cancer men resultaten för cancer i bukspottskörteln slÀpar efter vilket Àr otillfredsstÀllande.
SvÄrigheterna med cancer i bukspottkörteln Àr flera; sjukdomen ger fÄ symtom, upptÀcks sent och majoriteten av patienter har till följd av detta avancerad icke botbar sjukdom vid upptÀckt. Vid lokal sjukdom Àr tumörens förhÄllande till centrala blodkÀrl ofta svÄrt att bedöma vilket pÄverkar möjligheten för operation. Vidare har cancer i bukspottskörteln ofta ett aggressivt och snabbt fortskridande förlopp. Flera behandlingsalternativ (olika cytostatika) har tillkommit pÄ senare Är men endast en minoritet svarar pÄ behandling. Det Àr dÀrför av stor vikt för patienten att sÀtta in rÀtt behandling i tid för att hinna bromsa sjukdomen och minska icke verksam behandling med risk för potentiellt allvarliga biverkningar. TyvÀrr saknas idag bra markörer för att kunna individanpassa behandlingen.
Min forskning Àr fokuserad pÄ cancer i bukspottskörteln och jag driver och medverkar i flertalet projekt som berör olika aspekter av sjukdomen inklusive:
- Att pÄ cellnivÄ bÀttre förstÄ cancersjukdomen och dess förmÄga att sprida sig i kroppen och sÀrskilt till levern.
- Att finna verktyg och markörer för att bedöma den enskilde patientens prognos, bland annat genom analyser av tumörvÀvnad frÄn flera centra i Sverige.
- Att hitta markörer för att förutsÀga en individuell patients svar pÄ behandling för att kunna skrÀddarsy denna, bland annat genom provbehandling av framodlad tumör i en fiskmodell.
- Att anvÀnda och utvÀrdera en ny radiologisk teknik, fotonrÀknande skiktröntgen, för avbildning av sjukdomen.
Det övergripande syftet Àr att förbÀttra prognosen för patienter som drabbas av cancer i bukspottskörteln och minska det stora lidandet som denna sjukdom skapar.
Tom Eek
Luktminne vid Parkinsons sjukdom: Ny ansats för att identifiera lindrig kognitiv störning
Parkinsons sjukdom drabbar cirka 1 % av befolkningen över 60 Är, en siffra som pÄ grund av den Äldrande befolkningen förvÀntas bli fördubblad de kommande decennierna. Med tiden drabbas patienterna av intensiva motoriska (rörelseförmÄga) och icke-motoriska symtom som kommer och gÄr trots optimal medicinering, s.k. komplikationsfas. I denna fas aktualiseras avancerade behandlingar som ger en balanserande behandlingseffekt. Samtidigt har vissa behandlingar associerats med kognitiv försÀmring och dÀrmed signifikant nedsatt livskvalitet hos ca 20 % av patienterna. Dessutom har befintliga kognitiva screeningsinstrument bristfÀllig trÀffsÀkerhet och ungefÀr 30 % av patienterna fÄr felaktig kognitiv diagnos. DÀrför Àr det av största vikt att utforska nya metoder för att upptÀcka lindrig kognitiv störning vid Parkinsons sjukdom inför den avancerade behandlingen.
TvÄ framtrÀdande icke-motoriska symptom vid Parkinsons sjukdom Àr nedsatt luktsinne och kognitiv svikt, varav den senare ofta yttrar sig som försÀmrad minnesfunktion. Tidigare studier, sÀrskilt inom demensforskningen, har visat pÄ ett starkt samband mellan förmÄgan att kÀnna dofter och den kognitiva hÀlsan. AnvÀndning av tester som bÄde stÀller krav pÄ luktsinnet och minnet kan dÀrför vara ett sÀtt att mer trÀffsÀkert upptÀcka tecken pÄ kognitiv sjukdom. I detta projekt Àr det övergripande syftet att studera luktminnet och hur det relaterar till aktiviteter och strukturer i hjÀrnan, mÀtt med magnetkamera, hos patienter med Parkinsons sjukdom innan de pÄbörjar avancerad medicinsk behandling.
MÄlet Àr att kartlÀgga skillnader mellan friska individer, Parkinson-patienter utan lindrig kognitiv störning och Parkinson-patienter med lindrig kognitiv störning. Min förhoppning Àr att denna kartlÀggning kommer att lÀgga grunden till framtida forskning om nya biomarkörer för demensutveckling vid Parkinsons sjukdom, vilket i sin tur kan bidra till ett mer vÀlinformerat beslut om avancerad behandling.
