91ÊÓÆ”

16 april 2024

I ett samarbete mellan Linköpings universitet och Midsummer, en svensk tillverkare av tunnfilmssolceller, har solceller donerats för att driva fram studentprojekt inom avancerad flygteknik.

Autonom el-flygplan med solcellerna pÄ flygplanets vingar.
Flygplanet är autonomt och kontrolleras från en bärbar dator. Den nya vingen representerade en betydande förbättring i effekt jämfört med en tidigare version med kiselceller.

En person stÄr och ler, modellflygplan i bakgrund
David Lundström, universitetslektor vid avdelningen Fluida och mekatroniska system, LiU.
– Jag letade efter ett svenskt företag som tillverkar solceller och som skulle passa för vĂ„rt studentprojekt. Midsummer nappade pĂ„ min idĂ© och valde att stödja oss, berĂ€ttar universitetslektor David Lundström vid Linköpings universitet.

Med Midsummers donation av solceller har studenterna fÄtt möjligheten att testa och integrera denna teknik i sina prototyper. Genom att integrera solcellerna pÄ flygplanets vingar har man kunnat utforska potentialen av solenergi som en energikÀlla för autonomt flyg.

Erik Olsson.
Erik Olsson, affÀrsutvecklingschef pÄ Midsummer.
– Vi Ă€r vĂ€ldigt glada att kunna samverka med en ledande forskningsmiljö som Linköpings universitet. Vi vill bĂ„de bidra till den viktiga forskningen kring framtidens el-flyg samtidigt som vi kan pĂ„visa nya tillĂ€mpningar för vĂ„ra solcellers dĂ€r dess unika egenskaper i form av lĂ„g vikt, hĂ„llbarhet samt flexibilitet kommer till anvĂ€ndning. Företag och akademi kan gemensamt driva utvecklingen av ny teknik och att studenter pĂ„ riktigt fĂ„r jobba med framtidens hĂ„llbara lösningar, sĂ€ger Erik Olsson, affĂ€rsutvecklingschef pĂ„ Midsummer.

Provflygningen Àgde rum pÄ hösten, sÄ det kommer att krÀvas ytterligare tester under sommaren för att faststÀlla den exakta flygtiden. Vid idealiska förhÄllanden bör solcellerna leverera en laddningseffekt ungefÀr motsvarande förbrukningen.

Autonom el-flygplan med solcellerna pÄ flygplanets vingar.

Tunnfilmspanelerna har visat sig vara effektiva och robusta, vilket Àr viktiga egenskaper för flygplansapplikationer.

– Den nya vingen med solpaneler frĂ„n Midsummer var betydligt effektivare Ă€n tidigare tester vi gjort med kiselpaneler. De Ă€r ocksĂ„ mycket robusta och deras flexibilitet gjorde att de elegant kunde integreras lĂ€ngs med vingens vĂ€lvda ovansida, sĂ€ger David Lundström.

Denna donation har inte bara möjliggjort för studenterna att arbeta med den senaste tekniken, utan ocksÄ bidragit till förstudier för autonomt flygplan med solpaneler.

– Den hĂ€r typen av farkoster Ă€r intressanta för att exempelvis upptĂ€cka skogsbrĂ€nder sommartid, vilket ansluter till forskningsprojekt vi har inom omrĂ„det. Den praktiska nyttan av solcellerna blir dĂ„ som en ’range extender’ som möjliggör en lĂ€ngre flygtid/flygstrĂ€cka Ă€n ren batteridrift, sĂ€ger David Lundström, universitetslektor, Linköpings universitet.

Detta samarbete mellan akademin och nÀringslivet Àr viktigt för att frÀmja innovation och forskning. Genom att ge studenterna tillgÄng till avancerad teknik och resurser, som i fallet med Midsummers donation av solceller, skapas en miljö dÀr nya idéer kan utvecklas och dÀr nÀsta generations forskare och ingenjörer kan utveckla nyskapande lösningar för framtidens utmaningar.

Kontakt

Forskning inom flygteknik på LiU

Samverka för en hållbar framtid

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.