â Det pekar pĂ„ ett demokratiskt problem. Unga fĂ„r inte samma chans att pĂ„verka trots att de kommer att beröras av de hĂ€r besluten under lĂ„ng tid framöver, sĂ€ger universitetslektor Jonathan Josefsson pĂ„ Tema Barn vid Linköpings universitet.
Sedan 2009 har ungas deltagande vid FN:s klimatkonferenser formaliserats. Deras medverkan har ansetts viktig, eftersom det Àr de som kommer att drabbas mest av klimatförÀndringarna och för de ska kunna bidra till lösningar pÄ problemen, enligt Jonathan Josefsson.
Tillsammans med kollegan Frida Buhre vid Uppsala universitet intervjuade han unga frÄn hela vÀrlden inför och pÄ toppmötena COP26 i Glasgow 2021 och COP27 i Sharm el-sheik 2022. De har ocksÄ gjort observationer pÄ plats. Resultaten presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Globalizations.
Det blir ju i stor utstrÀckning en elit av unga som kan ta sig till mötena
Forskarna konstaterar att unga möter en mÀngd svÄrigheter. Allvarligast Àr ekonomiska hinder och byrÄkrati som sÀrskilt drabbar dem med svagare socio-ekonomiska resurser och dem med lÀngst avstÄnd till toppmötena. VÀgen dit kan gÄ via fristÄende organisationer eller nationella delegationer. Men för att nÄ fram krÀvs att den unge har betydande kunskap, utbildning och finansiella resurser.
â Det blir ju i stor utstrĂ€ckning en elit av unga som kan ta sig till de hĂ€r mötena. FN borde ha en rejĂ€l pott pengar som finansierar resor och boende, sĂ€ger Jonathan Josefsson.
Ett annat hinder Àr att deltagare mÄste ha fyllt 16 Är. Bara runt fem procent av deltagarna vid klimatkonferenserna Àr under 26 Är och mÄnga sÄ kallade ungdomsrepresentanter nÀrmar sig de trettio. Med tanke pÄ att en tredjedel av vÀrldens befolkning Àr under 18 Är sÄ blir representationen skev. DÀrför borde FN övervÀga att sÀnka ÄldersgrÀnsen, menar Jonathan Josefsson.
Unga gör motstÄnd
Men Àven de unga som lyckas ta sig till klimatkonferenserna stöter pÄ markanta hinder pÄ plats. Mötena upplevs som hierarkiskt organiserade och mycket fÄ har tillgÄng till de rum och delar av förhandlingarna dÀr avgörande beslut fattas. Ofta fÄr de heller inte komma in förrÀn sent i beslutsprocesserna.
De unga vittnar ocksĂ„ om att de möter fördomar frĂ„n vuxenvĂ€rlden och att deras nĂ€rvaro ofta bara blir symbolisk. De menar Ă€ven att nĂ€r regeringar erbjuder ungdomar att delta vĂ€ljer de ut sĂ„dana som de kan ha kontroll över. En av de intervjuade kallar det för âyouth cherry pickingâ.
Samtidigt gör de unga motstÄnd. Det kan ske via protestaktioner eller genom att medvetet bryta mot diplomatiska normer för hur man tar kontakt med andra delegationer, men ocksÄ genom att det sedan nÄgra Är finns en sÀrskild ungdomspaviljong dit unga kan söka sig. DÀr kontrollerar de sin egen agenda och har en trygg punkt i den svÄrorienterade konferensmiljön.
Erfarenheter och nÀtverkande
SÄ som mötena Àr organiserade Àr ungdomars möjlighet att pÄverka beslut som rör deras egen framtid mycket liten, konstaterar forskarna. IstÀllet blir deltagandet mest ett sÀtt för unga att skaffa sig erfarenheter och bygga nÀtverk.
â Den hĂ€r studien bidrar med kunskap om hur unga upplever klimatkonferenserna och vad ojĂ€mlika villkor fĂ„r för konsekvenser. Men jag tycker ocksĂ„ att den sĂ€tter fingret pĂ„ hur illa de hĂ€r institutionerna Ă€r anpassade för att ta hĂ€nsyn till ungas Ă„sikter och politiska intressen, sĂ€ger Jonathan Josefsson.
Artikel: , F Buhre, J Josefsson, Globalizations, publicerad online 18 oktober, doi: 10.1080/14747731.2024.2404285
