E-handelskung, Ă rets entreprenör, Handelns mĂ€ktigaste â det Ă€r nĂ„gra av de utmĂ€rkelser som dyker upp nĂ€r man googlar pĂ„ PĂ€r SvĂ€rdson. PĂ„ hyllan vid entrĂ©n i Apoteas kontorslandskap pĂ„ SveavĂ€gen i Stockholm stĂ„r priserna uppradade. VĂ€ggen ovanför Ă€r fylld med inramade diplom. PĂ„ hans rum har Albert Bonniers pris som Ă rets Företagare, som delas ut av Dagens industri, fĂ„tt en sĂ€rskild plats.
âDet Ă€r sjĂ€lvklart roligt, de som har fĂ„tt det innan Ă€r ju en form av idoler. Och att fĂ„ sĂ„dan uppskattning ger bĂ„de mig och Apotea energi att jobba Ă€nnu hĂ„rdare och Ă€nnu bĂ€ttre, sĂ€ger han.
Ja, det gÄr inte att missa att det har gÄtt vÀldigt bra för PÀr SvÀrdson. Inte minst de senaste tvÄ Ären nÀr hela vÀrlden har haft en pandemi att hantera. Medan mÄnga företag har gÄtt med stora förluster och fÄtt permittera personal, i vÀrsta fall gÄtt i konkurs, sÄ fördubblade Apotea omsÀttningen frÄn 40 000 till 80 000 leveranser om dagen.
Pandemins utmaningar
NÀr vi ses i slutet av januari har pandemin gÄtt in i en ny fas. Smittotalen Àr rekordhöga, samtidigt rustar staten för att avveckla alla restriktioner. PÄ Apotea fortsÀtter bestÀllningarna att rasa in. SjÀlvtester som efterfrÄgas mest, runt 100 000 skickas i vÀg varje dag.
Ăven om en pandemi kan vara rena guldkistan för en apotekskedja pĂ„ nĂ€tet sĂ„ innebĂ€r det ocksĂ„ utmaningar, berĂ€ttar PĂ€r SvĂ€rdson:
â Vi har inte rĂ€tt att sĂ€ga nej till bestĂ€llningar och har en form av leveransplikt. Vi fĂ„r inte stĂ€nga och i början av pandemin kunde vi inte leverera. Inom loppet av nĂ„gra veckor sĂ„ anstĂ€llde vi 300 personer. Vi lĂ„nade folk frĂ„n hotell, restauranger, Arlanda och sĂ„dana stĂ€llen. Vi betalade deras personal och löste situationen pĂ„ sĂ„ vis. De företagen hade förstĂ„s en svĂ„rare situation ekonomiskt, men det var absolut inte sĂ„ lĂ€tt för oss heller.
VĂ€gen till LiU
Vem Àr han dÄ denna prisade och framgÄngsrika, före detta LiU-student? Han Àr född i och uppvuxen i Stockholm, men flyttade nÀr han var 13 Är till Kosta i SmÄland med familjen. Snart gick flyttlasset till hans mammas hemort VÀstervik dÀr han bodde under tonÄrstiden. Första mÄlet var att lÀmna VÀstervik och genom att ansöka till fyraÄrig teknisk linje med kemiinriktning i Linköping fick han och kompisarna en smidig biljett frÄn den lilla kuststaden. Foto Lena Katarina Johansson
â Ingen av oss var egentligen minsta intresserade av kemi, men det sa vi inte till vĂ„ra förĂ€ldrar, berĂ€ttar han.
DÀrefter gick han med mÄlmedvetna steg direkt till Linköpings universitet. Att gÄ vidare till högskola var ett givet val dÄ akademiska studier var en sjÀlvklarhet i familjens SvÀrdsons slÀkt.
â DĂ€remot jag nog den första pĂ„ flera generationer som inte har doktorerat.
Dubbel examen
Sex Är senare hade han en dubbelexamen som civilingenjör och civilekonom. Trots en intensiv utbildningsperiod hann PÀr SvÀrdson Àven med att göra lumpen och resa jorden runt under studietiden.
â Det var absolut ett tufft tempo, men jag tyckte att det var vĂ€ldigt roligt. Jag hade mycket frĂ„nvaro, men hade det intensivt nĂ€r jag vĂ€l var dĂ€r. Den utbildning jag hade valt passade ocksĂ„ med det jag tyckte att jag hade en viss fallenhet för jĂ€mfört med andra utbildningar.
Han minns tiden pÄ LiU som en rolig fas i livet, dÀr de tunga studierna lÀttades upp med kÄrlivet som bjöd pÄ kamratskap och fester, bland annat pÄ HerrgÄrden i Ryd. Han kÀnner stor sympati för de studenter som pÄ grund av pandemin gÄtt miste om den dÀr första tiden pÄ högskolan och som tvingats till distansundervisning.
â Det mĂ„ste vara vidrigt. En stor del av högskolan Ă€r ju kĂ„rlivet, du tar ett steg in i vuxenvĂ€rlden och flyttar hemifrĂ„n. MĂ„nga trĂ€ffar sin blivande partner under den hĂ€r tiden. Universitetstiden Ă€r en vĂ€ldigt stor del av hur man formas som vuxen. För de nya studenterna blir det som att uppleva bara halva högskolan.
Vill starta eget
Efter studierna började han som konsult pÄ bolaget Accenture. Men drömmen om nÄgot eget fanns i bakhuvudet och som 16-Äring hade han redan provat pÄ att vara egen företagare som aktiemÀklare. Studierna pÄ LiU hade redan sÄtt ett frö till en affÀrsidé.
Foto Lena Katarina Johansson
Ett tydligt problem för mig var att studenter har ont om pengar och behov av dyra böcker.
âNĂ€r det gĂ€ller företagsverksamhet sĂ„ Ă€r det en bra vĂ€g att lösa ett problem man förstĂ„r. Ett tydligt problem för mig var att studenter har ont om pengar och behov av dyra böcker. SĂ„ affĂ€rsidĂ©n blev att sĂ€lja kursböcker pĂ„ nĂ€tet till studenter.
1997 startade han nÀtbokhandeln Adlibris.se som vÀxte till att bli Sveriges största bokhandel pÄ nÀtet. Bolaget sÄlde han senare till Bonnier. Att jobba kvar pÄ Adlibris som anstÀlld utan att vara delÀgare lockade inte sÄ PÀr SvÀrdson sade upp sig. Och sÄ ville han ju ha nÄgot eget igen.
âDet var inte sjĂ€lvklart att det skulle bli e-handel. Men i den perioden sĂ„ stötte jag pĂ„ ett litet apotek som hade börjat med just e-handel.
Bolaget hade en dÄlig lönsamhet, omodern hemsida och sÄlde produkter som fÄ kÀnde till, enligt PÀr SvÀrdson. Men han sÄg en potential. Idén var bra och lÄg rÀtt i tiden. Tillsammans med kompisar frÄn Adlibris köpte han apoteket och bytte namn till Apotea. I dag omsÀtter bolaget miljardbelopp varje Är.
MiljöfrÄgor engagerar
Det blir mÄnga arbetstimmar. Han Àr nog aldrig ledig egentligen. PÄ fritiden funderar han stÀndigt pÄ nya företagsidéer. Just nu Àr det miljö- och hÄllbarhetsfrÄgor som engagerar. Ett av hans mÄl Àr att göra Apotea till Sveriges mest miljövÀnliga företag. OmrÄdet runt Apoteas lager i MorgongÄva utanför Uppsala har han gjort till en miljözon. Det innebÀr att bara lastbilar med den högsta miljöklassen slÀpps in.
â Mitt mĂ„l Ă€r att vi ska bli helt brĂ€nslefria och gĂ„ över pĂ„ el, det ska ske i Ă„r.
Kopplar av gör han bĂ€st genom att vara med familjen och Ă€gna sig Ă„t sitt stora fritidsintresse, kappsegling. Han seglar bĂ„de med familjen och tĂ€vlar. Ăven dĂ€r har det gĂ„tt bra och han har vunnit SM-guld i kappsegling. I sommar vĂ€ntar en tĂ€vling i Monaco.
â Ett nytt mĂ„l Ă€r VM-guld, sĂ€ger han.
Det verkar gÄ bra för dig vad du Àn gör, vad har du för egenskaper som bidrar till det?
â NĂ€r det gĂ€ller seglingen sĂ„ har jag Ă€gnat mig Ă„t att segla med dem som Ă€r duktiga. Gör man det sĂ„ kommer det gĂ„ bra. I företagsvĂ€rlden sĂ„ Ă€r det nog som med mycket annat, det handlar om trĂ€ning och att kĂ€mpa. Att göra det tillsammans med kollegor, som har samma mĂ„l och som Ă€r vĂ€ldigt duktiga, det tror jag Ă€r ett bra koncept.