Solen badar pĂ„ trĂ€dĂ€cket. Familjen Ă€r ledig och Daniel Hermansson försöker muta sin fyraĂ„rige son Gustaf med glass för att kunna fullfölja meningar utan att hans skjorta Ă„ker upp stup i kvarten. Han Ă€r sedan nĂ„got Ă„r tillbaka dĂ€r han vĂ€xte upp â i det lilla samhĂ€llet Ringarum nĂ„gra mil söder om Söderköping.
80 000 lyssnare
Det Ă€r hĂ€r, i en fĂ„tölj i ett rum sprĂ€ngfyllt med litteratur, han oftast spelar in âHistoriepoddenâ tillsammans med vapendragaren Robin Olovsson som hyr in sig i en studio i Stockholm. Podden fyller tio Ă„r 2024 och lockar varje vecka över 80 000 trogna lyssnare.
Ă rets alumn vid LiU har blivit en folkkĂ€r folkbildare â och visst kan vi Ă€ven utnĂ€mna honom till traktens största kĂ€ndis genom tiderna.
â Ah, det vet jag inte! Vi har Helena Snakenborg, hon var en höjdare hĂ€rifrĂ„n, som nĂ„dde hela vĂ€gen till det engelska hovet, var hovdam till Elisabet I pĂ„ 1500-talet och bar hennes likkista och allt möjligt. Sen finns det mĂ€ktiga tidningsmĂ€n och riksdagspolitiker frĂ„n Gusum nĂ„gon mil söderut som nog var riktiga kĂ€ndisar pĂ„ sin tid.
âHistoriepoddenâ, som föddes i ett kök i GĂ€vle nĂ€r dĂ„varande lĂ€rarkollegorna Daniel och Robin ville testa nĂ„got nytt, blev en snabb succĂ©. Duon varvar stor kunskap med en nyfikenhet och ett ledigt tilltal nĂ€r de snöar in pĂ„ olika historiska hĂ€ndelser.
â NĂ€r vi började fanns det inga andra poddar av det hĂ€r slaget egentligen som gick ut pĂ„ en dialog mellan tvĂ„ tĂ€mligen insatta och nördiga killar. Det bidrog nog till att det blev populĂ€rt. Vi har rubriker och anteckningar för att fĂ„ en struktur, men tror jag nog att det Ă€r hur vi pratar med varandra som gör mycket och bĂ€st blir det kanske nĂ€r det Ă€r spontant och lite lustigheter.
Ja, det Àr enkelt att fastna för avsnitten nÀr ni trillar av sadeln litegrann!
â Jo, men vi försöker förbereda oss sĂ„ mycket som möjligt, Ă€r taggade till tĂ€nderna och har sĂ„ mycket vi vill sĂ€ga hela tiden. DĂ„ kan problemet bli, som nĂ€r man Ă€r en ny lĂ€rare, att det blir för mycket information. DĂ„ mĂ„ste det finnas sĂ„dant tugg och lite flams.
Asterix och Lucky Luke
NÀr Daniel Hermansson söker i minnet hur intresset för historia kom till fastnar han i tidiga tonÄren. Det var dÄ han lite omedvetet vaggades in i det via serietidningar och figurer som Asterix och Lucky Luke.
â Det Ă€r dĂ€r jag möter de intressen som jag fortfarande tycker Ă€r starkast i historien. Ibland nĂ€r jag Ă€r trött kan jag ligga och drömma om att jag bor i en stuga pĂ„ prĂ€rien nĂ„gonstans. Det finns en fascination för den hĂ€r fronten mot det okĂ€nda pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Samtidigt Ă€r romarna och Asterix & Obelix ocksĂ„ spĂ€nnande grejer. Men att det var historia och ett eget Ă€mne tĂ€nkte jag nog inte pĂ„ som 13-Ă„ring.
I gymnasiet fick han sedan en engagerad och duktig historielÀrare som sÄdde nya frön. Och nÀr han nÄgot Är senare började titta djupare i sin mors bibliotek hÀnde det saker.
â I hennes hyllor fanns mycket om svenska kungar, svensk historia och egyptiska faraoner. DĂ€r började jag lĂ€sa böcker pĂ„ allvar. Det skulle jag inte fĂ„tt för mig under gymnasiet, dĂ„ fanns det bara ishockey i huvudet pĂ„ mig.
Efter ett Ärs ungdomspraktik i en mellanstadieklass i Ringarum följt av Komvux sökte Daniel Hermansson sedan in till gymnasielÀrarutbildningen pÄ LiU med inriktning historia- och samhÀllskunskap. Under den verksamhetsförlagda utbildningen kÀnde han att, ja lÀrare var rÀtt val.
â Jag minns att det var himla kul. SĂ„klart mĂ„ste man kunna saker och ting för att eleverna ska lyssna och tycka det Ă€r intressant â men om man ska vara en bra lĂ€rare rĂ€cker inte det. Det handlar om mötet med elever och relationer Ă€r 80 procent av yrket, skulle jag sĂ€ga.
Hur Àr du som lÀrare?
â Det Ă€r svĂ„rt att prata om sig sjĂ€lv och det ska inte jag svara pĂ„ egentligen, menâŠ.jag hoppas att mĂ„nga tycker att jag bryr mig vĂ€ldigt mycket och Ă€r engagerad. Jag vill skapa ett intresse för hur samhĂ€llet och historien hĂ€nger ihop. Förhoppningsvis har jag pĂ„verkat i nĂ„gon riktning, och ibland nĂ€r man trĂ€ffar eller fĂ„r meddelanden frĂ„n gamla elever sĂ„ hĂ€vdar de det. Det vĂ€rmer!
Viktigt med historia
Det blev 13 Ă„r pĂ„ gymnasieskolor i GĂ€vle och Stockholm, med en kort avslutning i Norrköping innan han slutade helt 2022. NĂ€r âHistoriepoddenâ vĂ€xte sĂ„ gick Daniel Hermansson ner alltmer i tid och pĂ„ slutet arbetade han bara 40 procent.
Om han lÀngtar tillbaka? Svaret blir lÄngt. Kritiken hÄrd. Daniel Hermansson vill egentligen inte prata om hur den svenska skolan blivit, med glÀdjebetyg, orimlig arbetsbörda och stÀndiga anpassningar.
â Men det Ă€r ett haveri i skolvĂ€rlden nu för tiden. Och det gĂ„r inte att rĂ€dda upp om inte alla partier kommer överens om att âdet hĂ€r mĂ„ste vi göra nĂ„got Ă„tâ. Sen tycker jag att Ă€r kul att vara lĂ€rare fortfarande â i klassrummet. Det Ă€r systemet och byrĂ„kratin runt skolan som inte fungerar.
Oavsett i vilket forum det blir framöver, historia kommer Ă rets alumn fortsĂ€tta att jobba med. Dels för att det Ă€r viktigt â men framför allt vĂ€ldigt kul.