91ÊÓÆ”

22 mars 2024

För att förstå nutiden och sin identitet är det viktigt att känna till sin historia. David Ludvigsson är nybliven professor i historia vid LiU och han är intresserad av lokala historiska platser.

David Ludvigsson
David Ludvigsson är professor i historia med inriktning mot lokalhistoria vid Linköpings universitet. Fotograf: Karin Midner

David Ludvigsson Àr professor i historia med inriktning mot lokalhistoria vid Linköpings universitet. Han har ett brett forskningsintresse samt ett starkt engagemang i undervisningen vid LiU. Han Àr nyfiken bÄde pÄ mÀnniskor och platser, eftersom han Àr övertygad om att det Àr viktigt att kÀnna till sin historia för att kunna förstÄ sin nutid.

Professuren finansieras av en stiftelse för forsknings- och kulturÀndamÄl i Linköpings kommun. Enligt önskemÄl frÄn grundaren Michael Cocozza, som tillsammans med sin hustru Catharina Högbom donerat 100 miljoner kronor till stiftelsen, Àr dess första satsning tvÄ professurer i historia vid LiU. David Ludvigssons professur har alltsÄ en lokalhistorisk profil.

BerĂ€tta – vad forskar du om?

– Olika aspekter av historia, frĂ€mst lokalhistoria, kulturarv och historiedidaktik, och frĂ„gor som befinner sig i skĂ€rningspunkterna mellan dem. Det kan till exempel vara lokalhistoriens betydelse för mĂ€nniskor eller hur barn upplever en historisk plats. Tidigare har jag undersökt historiska dokumentĂ€rfilmer, alltsĂ„ intresserat mig för hur historia kommuniceras i moderna medier.

David Ludvigsson berÀttar att han Àr en nyfiken person som gÀrna stÀller frÄgor. Som forskare har han en möjlighet att arbeta systematiskt, gÄ pÄ djupet genom arkivstudier och intervjuer, för att hitta svar.

Vad har du pÄ gÄng just nu?

– Jag Ă€r i slutskedet av arbetet med en bok, dĂ€r vi beskriver skolelevers besök pĂ„ historiska platser. Det har varit ett fantastiskt spĂ€nnande arbete, barnen har sina egna referenspunkter, de kan förstĂ„ saker pĂ„ ett ovĂ€ntat sĂ€tt. Vid besöken upplevde barnen andra saker utöver det som de vuxna berĂ€ttade. Det blev sĂ„ tydligt att lokalhistoria kan betyda olika saker för olika mĂ€nniskor.

David Ludvigsson och hans medförfattare har bland annat intresserat sig för materialitet, alltsÄ vad de fysiska föremÄlen och lÀmningarna ger för upplevelse för dem som besöker en historisk plats. Studien visar att sjÀlva den fysiska upplevelsen, dÀr mÄnga sinnen som kÀnsel, lukt och synintryck aktiveras, har stor betydelse för hur man förstÄr historien, inte bara hur den berÀttas med ord.

Han arbetar Ă€ven med en kunskapsöversikt om lokalhistorisk forskning i relation till Östergötland och Ă€r delaktig i tvĂ„ projekt med medel frĂ„n RiksantikvarieĂ€mbetet och Skolforskningsinstitutet som bĂ„da rör sig i grĂ€nslandet mellan lokalhistoria, museer och skolan. Dessutom Ă€r han intresserad av idrottshistoria, dĂ€r han just nu undersöker LBK Gottfridsberg i Linköping och dess roll i lokalsamhĂ€llet.

Vad inom historia Àr det som intresserar dig?

– Jag blev intresserad av historia redan som liten. PĂ„ den tiden var historia som en kĂ€lla till Ă€ventyr som jag fĂ„ngades av, genom Ă€ventyrsböcker, spĂ€nnande barnprogram och historier som mĂ€nniskor i min nĂ€rhet berĂ€ttade för mig. Jag fantiserade om det förflutna och skrev Ă€ventyrsberĂ€ttelser som utspelades i dĂ„tid. Redan pĂ„ mellanstadiet vĂ€cktes idĂ©n att jag skulle kunna jobba som historiker i framtiden, Ă€ven om jag inte exakt visste vad det skulle innebĂ€ra.

Nu har han arbetat som forskare och lÀrare i historia i mÄnga Är och har en tydligare bild om varför det Àr viktigt att ha kunskap och kÀnnedom om vÄr historia.

– Vi vill veta var vi kommer ifrĂ„n. NĂ€r vi förstĂ„r hur ett samhĂ€lle har förĂ€ndrats, fĂ„r vi bĂ„de en praktisk orientering som hjĂ€lper oss att förstĂ„ vad vi har runt omkring oss och en existentiell orientering som gör det enklare att förstĂ„ vilka vi sjĂ€lva Ă€r. VĂ€rlden Ă€r komplex men inte obegriplig. Vi behöver kunskap för att förstĂ„ det som sker nu, och dĂ„ kan historien hjĂ€lpa till. Det gĂ€ller ju Ă€ven lokalsamhĂ€llet.

Vad skulle du vilja fokusera mer pÄ inom din forskning?

– LokalsamhĂ€llet fungerar som en mikronivĂ„ i relation till studier av det förflutna som ofta sker pĂ„ en lite högre nivĂ„. Ett lokalt exempel kan faktiskt pĂ„verka hur vi förstĂ„r utvecklingslinjer pĂ„ regional eller nationell nivĂ„. Jag har flera konkreta idĂ©er som vore roligt att förverkliga sjĂ€lv eller tillsammans med andra. Det gĂ€ller till exempel utbildningshistoriska reformer, folkrörelsernas och föreningslivets betydelse i ett förĂ€nderligt samhĂ€lle, eller historieforskningens utveckling och historikernas roll i relation till historiebruket utanför akademien, pĂ„ lokal nivĂ„.

Undervisning

David Ludvigsson Fotograf Karin Midner

David Ludvigsson Àlskar att undervisa och det Àr nÄgot han vill fortsÀtta med.

– Det ger sĂ„ mycket att möta studenter som Ă€r genuint intresserade av historia. Som tycker att det Ă€r det roligaste och mest fascinerande som finns. En stor grupp ska bli lĂ€rare medan andra tĂ€nker sig nĂ„gon form av historisk karriĂ€r. Det Ă€r en utmanande utbildning som krĂ€ver att de lĂ€ser flera 100 sidor text i veckan, sĂ„ det i sig Ă€r en kunskap. Jag har trĂ€ffat folk frĂ„n UD som sagt att den hĂ€r texttrĂ€ningen har varit enormt nyttiga för dem i deras nuvarande arbete.

Mer om stiftelsen och professuren

Om David Ludvigsson och uppdraget som professor i lokalhistora

I uppdraget ingÄr bland annat att:

  • Ta ansvar för verksamheten vid Centrum för lokalhistoria.
  • Genomföra egen forskning med lokalhistorisk inriktning.
  • Utarbeta och utveckla ett forskningsprogram om lokalhistoria.
  • Delta i forskarnĂ€tverk rörande lokalhistoria.
  • Medverka i undervisning och dĂ€rvid arbeta för att uppmĂ€rksamma lokalhistoria i allmĂ€nhet och inom lĂ€rarutbildning för att utveckla sĂ€tt att inkludera lokalhistoriska perspektiv.
  • Stödja samverkan med aktörer i det omgivande samhĂ€llet som Ă€r engagerade i lokalhistoria.
  • Verka för ett brett samhĂ€lleligt intresse för lokalhistoria.
  • Söka externa medel för forskning.

Relaterad information

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.