I Socialstyrelsens rapport om en riskbedömningsmodell inom tandvården beskriver hälsoekonomer från Linköpings universitet fyra hypotetiska scenarier för en mer behovsstyrd tandvård. Bland annat beskrivs hur avskaffande, eller kraftig minskning, av det allmänna tandvårdsbidraget tillsammans med utvidgning av högkostnadsskyddet skulle kunna leda till mer jämlik tandvård.
"Om denna besparing skulle läggas på högkostnadsskyddet och subvention av sjukdoms- och orsaksförebyggande insatser skulle resurserna troligtvis fördelas om till personer med relativt sämre tandhälsa och högre utgifter." Det säger Thomas Davidson, en av hälsoekonomerna bakom förslagen.Fotograf: Andrea Piacquadio, Pexels.
I april 2024 presenterade Socialstyrelsen rapporten âFörutsĂ€ttningar för en nationell modell för riskbedömning inom tandvĂ„rdenâ. I rapporten utreds förutsĂ€ttningarna för att en sĂ„dan modell ska kunna bidra till en mer behovsstyrd och jĂ€mlik tandvĂ„rd. Socialstyrelsen skriver dock i rapporten att det krĂ€vs fortsatt utredning innan nĂ„got förslag till modell kan presenteras.
I rapportens bilaga fyra presenterar Thomas Davidson och Victor Abdalla, hÀlsoekonomer och forskare vid Linköpings universitet, fyra hypotetiska scenarier för en mer behovsstyrd tandvÄrd. Eftersom förslagen enligt regeringsuppdraget inte fick medföra ökade statliga kostnader baseras scenarierna pÄ befintliga statliga bidrag. à r 2021 var de statliga bidragen för tandvÄrd cirka 6,8 miljarder kronor, dÀr det allmÀnna tandvÄrdsbidraget (ATB) utgjorde cirka 2,1 miljarder, ett sÀrskilt tandvÄrdsbidrag om cirka 67 miljoner, och högkostnadsskyddet pÄ cirka 4,7 miljarder.
HÀlsoekonomerna skriver i bilagan att nuvarande system med ATB inte följer de etiska principerna för hÀlso- och sjukvÄrden. TandvÄrden omfattas visserligen inte av dessa principer men olika aktörer inom tandvÄrden har som mÄlsÀttning att principerna ska gÀlla Àven dÀr.
Thomas Davidson.â ATB Ă€r inte behovsanpassat utan det Ă€r i princip lika till alla, fast unga och Ă€ldre fĂ„r högre bidrag. Detta gĂ„r emot dels behovs- och solidaritetsprincipen om att de med störst behov ska prioriteras, dels mĂ€nniskovĂ€rdesprincipen om att man till exempel inte fĂ„r ta hĂ€nsyn till Ă„lder, sĂ€ger Thomas Davidson, hĂ€lsoekonom och docent vid Linköpings universitet.
I rapporten skriver hÀlsoekonomerna Àven att ATB kan leda till att personer söker tandvÄrd för basundersökningar tidigare Àn de behöver.
â ATB kan sparas i tvĂ„ Ă„r medan Socialstyrelsens senaste riktlinjer sĂ€ger att om du har lĂ„g risk kan du vĂ€nta upp till tre Ă„r mellan basundersökningarna. Men dĂ„ blir du ofta kallad av tandlĂ€kare snabbare Ă€n sĂ„ för att inte förlora ditt ATB, sĂ€ger Thomas Davidson.
I ett av scenarierna rÀknar dÀrför hÀlsoekonomerna pÄ hur ATB skulle kunna glesas ut för att ligga i linje med riktlinjerna om vart tredje Är.
â En sĂ„dan utglesning skulle spara staten 700 miljoner kronor per Ă„r, medel som exempelvis skulle kunna gĂ„ till högkostnadsskyddet, sĂ€ger Thomas Davidson.
Ăven ett annat scenario menar hĂ€lsoekonomerna skulle ligga mer i linje med de etiska principerna. DĂ€r rĂ€knar de pĂ„ hur en avveckling av ATB skulle frigöra cirka 2,1 miljarder kronor Ă„rligen.
â Om denna besparing skulle lĂ€ggas pĂ„ högkostnadsskyddet och subvention av sjukdoms- och orsaksförebyggande insatser skulle resurserna troligtvis fördelas om till personer med relativt sĂ€mre tandhĂ€lsa och högre utgifter, sĂ€ger Thomas Davidson.
I de tvĂ„ övriga scenarierna beskrivs en förbĂ€ttrad riskjustering respektive en avveckling av kostnadsfri tandvĂ„rd som nu finns för personer mellan 19â23 Ă„rs Ă„lder. Dessa fyra hypotetiska scenarier presenterar hĂ€lsoekonomerna som möjliga vĂ€gar framĂ„t för att utforma ett ersĂ€ttningssystem som gör tandvĂ„rden mer lik hĂ€lso- och sjukvĂ„rden, utan att nya medel tillförs frĂ„n staten. De skriver dock att ersĂ€ttningssystemens utformning behöver utredas vidare.
