91ÊÓÆ”

30 maj 2022

Etiska dilemman och svåra sjukdomsbesked är något som blivande läkare kommer att ställas inför. Genom att läsa och diskutera romaner, filmer och poesi får läkarstudenter goda möjligheter att lära sig hantera känslomässiga utmaningar i möten med patienter och anhöriga, visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Universitetsadjunkt Anja Rydén Gramner.
Anja Rydén Gramner som i grunden är gymnasielärare har nyligen disputerat i pedagogik vid Linköpings universitet. Fotograf: Anna Nilsen

LÀsning och samtal om skönlitteratur har under mÄnga Är diskuterats som ett viktigt komplement till biomedicinsk kunskap för professionsutbildningar inom vÄrdomrÄdet. PÄ lÀkarutbildningarna, bÄde i Sverige och utomlands, anvÀnds skönlitteratur för att stÀrka studenters professionsutveckling nÀr det gÀller kÀnslomÀssig medvetenhet.

– Ett av de centrala lĂ€randemĂ„len för den svenska lĂ€karutbildningen Ă€r att studenterna ska utveckla ett professionellt och empatiskt förhĂ„llningssĂ€tt till sina patienter, sĂ€ger Anja RydĂ©n Gramner som nyligen disputerat i pedagogik vid Linköpings universitet.

KÀnslomÀssigt engagemang

I sin avhandling Cold Heart, Warm Heart – On fiction, interaction and emotion in medical education har hon studerat vad som hĂ€nder i lĂ€karstudenternas och handledarnas samtal under litteraturseminarierna.

– Det som Ă€r vĂ€ldigt tydligt i min data Ă€r att lĂ€karstudenterna verkligen engagerar sig kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„ olika sĂ€tt i skönlitteraturen. Det kan tyckas vara sjĂ€lvklart, men eftersom skönlitteratursamtalens praktik, det som hĂ€nder i interaktionen mellan studenter och handledare medan de pratar om litteratur, inte har studerats tidigare sĂ„ har vi inte vetat att det sker eller hur det sker.

”Bidrar med ny kunskap”

Trots att skönlitteratur Àr ett relativt vanligt inslag pÄ lÀkarutbildningar runt om i vÀrlden har de processer som pÄgÄr i fiktionsseminarier pÄ lÀkarutbildningen inte har forskats om tidigare, varken i Sverige eller utomlands.

– Avhandlingen bidrar med ny kunskap. Tidigare studier utgĂ„r till övervĂ€gande del frĂ„n en internationell kontext, och har fokuserat antingen pĂ„ studenters utvĂ€rderingar av skönlitteraturinslag i deras utbildning eller pĂ„ mĂ€tning av empati genom tester som gjorts före och efter moment med skönlitteratur, sĂ€ger Anja RydĂ©n Gramner.

Empatin minskar under utbildning

Avhandlingen kan Àven bidra till en mer nyanserad bild av tidigare forskning som visar att lÀkarstudenters empati minskar under lÀkarutbildningen, nÄgot som dock ifrÄgasÀtts pÄ sina hÄll inom akademin eftersom dessa resultat varierar mellan lÀnder och mellan grupper.

Skönlitteratursamtal har kommit som ett svar pÄ att lÀkare och forskare generellt upplever att den medicinska vetenskapen gradvis har blivit mindre mÀnniskocentrerad.

– Skönlitteraturfokuset har nog till viss del kommit som ett svar pĂ„ det, och som ett svar pĂ„ att lĂ€kare och forskare generellt upplever att den medicinska vetenskapen gradvis har blivit mindre mĂ€nniskocentrerad. Den anses ha blivit mer klinisk och nu handla mer om att lösa problem tidigt, spara tid och möta effektiviseringskrav.

Vikten av att stötta studenternas professionella och kÀnslomÀssiga utveckling betonas av bÄde lÀkarutbildare och forskare, och skönlitteratursamtalen kan vara ett sÀtt att nÄ det mÄlet.

– Studenterna mĂ„ste Ă€ven rustas sĂ„ att de kan hĂ„lla kĂ€nslomĂ€ssigt i sitt framtida yrke, dĂ„ utbrĂ€ndhet Ă€r ett stort problem bland lĂ€kare, sĂ€ger Anja RydĂ©n Gramner.

KaraktÀrer blir patienter

Resultaten i hennes avhandling bygger pĂ„ 58 timmars ljud- och videoupptagningar frĂ„n fiktionsseminarier pĂ„ tvĂ„ lĂ€karutbildningar i Sverige, dĂ€r interaktionen har analyserats i detalj. UpplĂ€gget med de skönlitterĂ€ra kurserna hon har filmat har varierat mellan tillfĂ€llena. Antalet deltagare har varierat i grupperna, ibland har studenterna fĂ„tt lĂ€sa samma roman, ibland har de fĂ„tt vĂ€lja bok sjĂ€lva. Även antalet handledare har varierat men samtliga har varit lĂ€kare eller akademiker inom litteraturvetenskap eller inom tvĂ€rvetenskapliga omrĂ„den.

Resultatet visar att bÄde studenter och handledare ofta diskuterar karaktÀrer eller hÀndelser i romaner eller filmer som om de vore fallstudier och fiktiva patienter. Detta kan leda till samtal om hur studenterna tror att de hade reagerat eller kÀnt om karaktÀren var deras patient.

– Min studie visar att samtal om skönlitteratur kan hjĂ€lpa lĂ€karstudenterna att fĂ„ en förstĂ„else för det emotionella arbete som lĂ€karprofessionen innefattar. Och Ă€ven hur en lĂ€kare pĂ„ ett professionellt sĂ€tt kan hantera de kĂ€nslomĂ€ssiga utmaningar som yrket medför i mötet med patienter och anhöriga.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.