Doktoranden Paulien van de Vlasakker och forskningsassistenten Emmy Johansson tar prover i en stadsodling i Linköping. Foto Anna Nilsen FÄr du ett hÀrligt pirr i magen av tanken pÄ att skörda solmogna tomater? Vill du odla morötter i olika fÀrger, frÀmja den biologiska mÄngfalden eller byta tips med andra odlare? I sÄ fall Àr du i gott sÀllskap.
Det vÀxande intresset för att odla mat inne i stan kanske speglar ett ökat intresse för maten som vi stoppar i oss. Mer nÀrodlat Àn det du sjÀlv sÄtt som frö blir det knappast. Pandemin och krig i Europa kan ocksÄ ha fÄtt fler att vilja lÀra sig att odla en del av sin mat. I dag upplÄter mÄnga stÀder plats pÄ allmÀn mark för stadsodling. Dessutom har det funnits kolonilotter runt om i landet sedan slutet av 1800-talet. PÄ senare Är har intresset för dem skjutit i höjden.GeneviÚve Metson. Foto Magnus Johansson
â Stadsodling kan vara avkopplande och det kan förse oss med mat. Men det betyder inte att allt som sker pĂ„ odlingsplatsen Ă€r positivt. En sak som vi i dag vet mycket lite om nĂ€r det gĂ€ller odling i staden Ă€r hur nĂ€ringsĂ€mnen rör sig pĂ„ dessa platser, sĂ€ger GeneviĂšve Metson, universitetslektor vid Linköpings universitet, som leder ett forskningsprojekt om stadsodling.
VĂ€xter behöver nĂ€ringsĂ€mnen som fosfor och kvĂ€ve för att kunna vĂ€xa och ge bra skörd. Men om nĂ€ringen hamnar i vĂ„ra vattendrag fungerar den som gödning för alger och cyanobakterier. Ăvergödningen av Ăstersjön Ă€r ett sĂ„dant exempel. Algblomning om somrarna och döda zoner, dĂ€r vattnet innehĂ„ller lite eller inget syre alls, har orsakats av nĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n mĂ€nniskans aktiviteter pĂ„ land, jordbruk och avloppsvatten. Stadsodling Ă€r en form av jordbruk , sĂ„ det finns en risk att odling i staden bidrar till att överflödig nĂ€ring hamnar pĂ„ fel stĂ€llen och försĂ€mrar vattenkvaliteten. Men för att vi ska fĂ„ veta om det Ă€r sĂ„ behöver forskare undersöka frĂ„gan nĂ€rmare.
â Det jag tycker Ă€r mest intressant och unikt med vĂ„rt projekt Ă€r att vi arbetar nĂ€ra ihop med stadsodlare. Vi besökte gemensamhetsodlingar, koloniomrĂ„den och nĂ„gra kommersiella stadsodlingar i Linköping och frĂ„gade om folk dĂ€r ville vara med. De behöver inte Ă€ndra nĂ„got de gör. Vi tar dem precis som de Ă€r. Vi vill bara mĂ€ta och stĂ€lla frĂ„gor och sedan delar vi vĂ„ra resultat med dem, sĂ€ger GeneviĂšve Metson.Doktoranden Paulien van de intervjuar trĂ€dgĂ„rdsmĂ€staren Olle Elfvin. Intervjuer som hon och Karin Tonderski, universitetslektor, har gjort med stadsodlare i Linköping visar att de ibland anvĂ€nder för mycket kvĂ€ve och fosfor, men att det finns stora variationer i sĂ€tten att odla. Foto Anna Nilsen
Det hÀr sÀttet att nÀrma sig frÄgan kan ge en mer realistisk bild av hur folk faktiskt gör, vilket Àr en viktig skillnad jÀmfört med nÀr forskare gör kontrollerade experiment. Odlarna som deltar gör pÄ olika sÀtt nÀr de odlar. Stadsodlarna djupintervjuas om sina odlingstekniker, hur mycket och vilken nÀring de anvÀnder i sin odling, hur mycket de skördar och om sina upplevelser av stadsodling. Forskarna har ocksÄ installerat flaskor under odlingsbÀddarna dÀr vatten som runnit genom jorden samlas upp. Under odlingssÀsongen samlar de in vattnet frÄn flaskorna varje vecka och mÀter halterna av kvÀve och fosfor. En gÄng per Är tar de prover av jorden för att mÀta hur mycket nÀring den innehÄller.
â Det handlar inte bara om hur mycket vi gödslar, utan nĂ€ringsĂ€mnena pĂ„verkas av mĂ„nga faktorer. Det blir skillnad beroende pĂ„ vilka grönsaker och grödor du odlar, hur du vattnar, om du tĂ€cker jorden pĂ„ vintern och mycket mer.
GeneviÚve Metson har tidigare medverkat i studier i Kanada och USA som visat att stadsodlare ofta gödslar med mer nÀring Àn vÀxterna som de odlar kan anvÀnda.
â En bra sak som stadsodlare gör Ă€r att de ofta anvĂ€nder sig av nĂ€ringskĂ€llor som kompost, gödsel frĂ„n djur och utspĂ€dd mĂ€nsklig urin. Vi behöver Ă„tervinna nĂ€ringsĂ€mnena, sĂ„ det Ă€r mycket bra att anvĂ€nda dessa kĂ€llor. Men om vi tillsĂ€tter för mycket nĂ€ring finns en risk att den hamnar i vattendragen. SĂ„ vi har en aning om att det kan finnas ett problem hĂ€r, men vi mĂ„ste mĂ€ta det för att veta sĂ€kert.GeneviĂ©ve Metson samlar vatten frĂ„n flaskor som forskarna har installerat under odlingsytorna. Foto Magnus Johansson
I Är Àr det tredje och sista Äret som forskarna gör mÀtningarna. NÀr analyserna Àr klara hoppas GeneviÚve Metson att resultaten ska ge en bÀttre förstÄelse av vad som faktiskt hÀnder med nÀringsÀmnena pÄ de hÀr platserna som Àr en del av stÀdernas gröna infrastruktur. Hon och hennes forskargrupp vill ocksÄ fÄ en bild av motivationen bakom olika sÀtt att odla och hur miljön pÄverkas.
â Stadsodling ligger i skĂ€rningspunkten mellan stĂ€der, hĂ„llbarhet och hantering av nĂ€ringsĂ€mnen. Jag ser verkligen fram emot att se hur stadsodling kan vara en katalysator för mer hĂ„llbar matproduktion och vattenskötsel.
