91ÊÓÆ”

13 december 2023

Judit Arvelund har blivit beviljad stora anslag för sin forskning inom virusbaserad immunterapi mot lymfom (lymfkörtelcancer). Forskningsanslagen, det ena från Vetenskapsrådet och det andra från Svenska Sällskapet för Medicinsk forskning, ger henne möjligheten att etablera sig som forskningsledare och starta en egen forskargrupp.

Judit Arvelund.
Judit Arvelund. Fotograf: John Karlsson

Etableringsbidrag frÄn VetenskapsrÄdet

Det första anslaget pÄ 6 miljoner kronor, tilldelat av VetenskapsrÄdet, fokuserar pÄ Judits arbete med onkolytiskt virus-baserad immunterapi mot lymfom. Hon Àr sÀrskilt intresserad av att arbeta med immunterapi och har Àgnat mycket tid Ät att utforska fördelarna med denna behandlingsmetod.

– Immunförsvaret Ă€r fantastiskt pĂ„ det sĂ€ttet att det kan agera vĂ€ldigt specifikt. Det har möjlighet att angripa bara tumörceller och skona normala celler, sĂ€ger Judit Arvelund.

Hon beskriver hur immunterapin kan vara systemisk och sprida sig över hela kroppen för att söka och förstöra cancerceller. En av de mest spÀnnande aspekterna enligt henne Àr möjligheten att skapa ett immunologiskt minne som kan skydda mot Äterfall.

Starting Grant frÄn Svenska SÀllskapet för Medicinsk Forskning

Det andra anslaget pÄ 6,8 miljoner kronor, frÄn Svenska SÀllskapet för Medicinsk Forskning, Àr ett Starting Grant som syftar till att ge unga och lovande medicinska forskare möjlighet att etablera sig och bli sjÀlvstÀndiga forskare. Denna summa kommer att anvÀndas för att ytterligare stödja Judits arbete inom immunterapi och onkolytiska virus.

Judits mÄl med forskningen och anvÀndningen av onkolytiska virus Àr tydligt.

– MĂ„let Ă€r att hitta bĂ€ttre eller nya behandlingsmöjligheter för de patienter som idag inte svarar pĂ„ konventionell behandling. Men ocksĂ„ att förstĂ„ vad det Ă€r som gör att vissa patienter svarar, och att andra patienter inte svarar pĂ„ behandling.

Dendritiska celler och onkolytiska virus

Judit pekar pÄ en konfokalmikroskopibild som visar T-celler (som fÀrgats magenta) som infiltrerat tumörvÀvnaden (dÀr tumörceller Àr mÀrkta med det grön-fluorescerande proteinet GFP) efter behandling med immunterapi med onkolytisk virus.Judit pekar pÄ en konfokalmikroskopibild som visar T-celler (som fÀrgats magenta) som infiltrerat tumörvÀvnaden (dÀr tumörceller Àr mÀrkta med det grön-fluorescerande proteinet GFP) efter behandling med immunterapi med onkolytisk virus. Foto John Karlsson Judits forskning innefattar anvÀndningen av onkolytiska virus som ett verktyg för att trigga immunförsvaret. Dessa virus selektivt angriper cancerceller samtidigt som de aktiverar immunsystemet. En central komponent i denna behandling Àr dendritiska celler, vilka spelar rollen som generaler genom att instruera T-celler, som Àr fotsoldaterna, om vilka celler de ska attackera.

Forskningen inkluderar ocksÄ kombinationsterapier med immun-checkpointhÀmmare för att övervinna de hinder som cancercellerna kan skapa. Judit betonar att det finns mÄnga obesvarade frÄgor och omrÄden dÀr förbÀttringar kan göras.

– Det finns fortfarande mycket som vi inte förstĂ„r och som det finns möjlighet att förbĂ€ttra med den hĂ€r terapin.

Stort ansvar

Judit Arvelund.Judit Arvelund. Foto John Karlsson Att bli tilldelad sÄdana betydande forskningsanslag innebÀr inte bara glÀdje utan ocksÄ ett stort ansvar.

– Det kĂ€nns vĂ€ldigt roligt och vĂ€ldigt hedrande. Det Ă€r ocksĂ„ förpliktigande. Jag kĂ€nner ett vĂ€ldigt stort ansvar. Det Ă€r mycket pengar som ska förvaltas och anvĂ€ndas vĂ€l.

Hon uttrycker sin entusiasm och en vilja att verkligen visa att forskningsprojektet Àr vÀrt investeringen frÄn VR och SSMF.

Med dessa anslag och hennes imponerande forskningsbakgrund stÄr Judit inför nÀsta steg i sin karriÀr - att etablera sig som forskningsledare. Trots utmaningarna och ansvaret som följer med denna roll, ser hon fram emot att leda en forskargrupp och ta sin cancerforskning vidare.

– Det kĂ€nns vĂ€ldigt roligt, avslutar hon.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.