Utvecklingen gÄr snabbt: behövs en reservdel till bilen kan du kanske i framtiden gÄ till verkstaden som snabbt skriver ut just den del du behöver frÄn sina lagrade cad-ritningar för just din bilmodell. Inga lager behövs och ingen stor maskinpark. Fabriker finns i varje kvarter
Skapar materialet
â Vid additiv tillverkning skapar man materialet samtidigt som man bygger komponenten, pĂ„ samma vis som kompositmaterial. Det betyder att geometrin och tillverkningsprocessen pĂ„verkar materialets egenskaper. Ska tekniken bli till verklig nytta inom exempelvis bil- eller flygindustrin mĂ„ste vi vara sĂ€kra pĂ„ vilka egenskaper materialet har i slutprodukten, sĂ€ger Johan Moverare, professor vid Avdelningen för konstruktionsmaterial.
Inom stÄlindustrin finns mÀngder av kunskaper om höghÄllfasta stÄl, inom den bearbetande industrin finns kunskaperna om hur stÄlet bÀst ska bearbetas, men nÀr det handlar om additiv tillverkningen behövs allt pÄ en gÄng, och lite till.
â I avancerade produkter, som flygplan, mĂ„ste vi veta exakt vilka egenskaper det material har som vi stoppar i produkterna, tillfogar Magnus Kahlin, industridoktorand pĂ„ avdelningen.
Han Àr verksam pÄ Saab och hans doktorandprojekt handlar om att studera egenskaperna hos material som aluminium och titan, bÄda viktiga för flygindustrin.
Stora fördelarÂ
Fördelarna med den additiva tillverkningen Ă€r uppenbara, en liten designĂ€ndring i dag innebĂ€r inte bara en ny ritning utan ocksĂ„ att nya verktyg behöver tas fram, en kostnad pĂ„ flera miljoner.â Men industrin vill ha robusta processer, materialegenskaperna fĂ„r inte variera annat Ă€n inom ett mycket litet spann nĂ€r man Ă€ndrar en liten detalj, köper en ny maskin eller Ă„teranvĂ€nder pulvret, förklarar han.
Forskargruppen studerar nu de additiva tekniker som innebÀr att ett pulver av en metall sprids ut i tunna lager pÄ lager dÀr varje lager smÀlts samman med det föregÄende med hjÀlp av laser eller en elektronstrÄle. En 3D-ritning i datorn styr strÄlen, metallen smÀlts samman bara dÀr strÄlen gÄr fram medan pulvret runt om och i eventuella hÄligheter i formen förblir pulver. Det samlas ihop och anvÀnds till nÀsta utskrift vilket innebÀr att materialspillet blir minimalt.
NÀr det gÀller additiv tillverkning Àr inte heller pulvret, metallen, den stora kostnaden, utan sjÀlva byggtiden. Pulvret kostar ungefÀr lika mycket oavsett vilken metall det Àr, vilket ocksÄ förÀndrar ekonomin i tillverkningen.
Titan, aluminium och nickellegeringar
Magnus Kahlin studerar mikrostrukturen i detaljer i titan och aluminium i elektronmikroskop. SmĂ„ provstavar utsĂ€tt för bĂ„de statisk och dynamisk belastning tills de brister och jĂ€mförs med motsvarande valsade eller extruderade (metallen pressas eller sprutas genom en form) detaljer. Dunyong Deng, Ă€ven han doktorand ska istĂ€llet studera de höghĂ„llfasta nickellegeringar som Ă€r sĂ„ vanliga i exempelvis gasturbiner. Han ska i sitt projekt Ă€ven jĂ€mföra gjutna och smidda detaljer med additivt tillverkade i samma legering.â Vi börjar förstĂ„ hur mikrostrukturen pĂ„verkar sprickbildningen i de konventionella materialen. Vi ska nu titta pĂ„ samma material i additiv tillverkning. Baserat pĂ„ de kunskaper vi har idag misstĂ€nker jag att det kommer att bli problem med sprickbildning för vissa tillĂ€mpningar, konstaterar Johan Moverare.
Men hittills Àr det bara misstankar, forskningen ska ge svar.
â Vi studerar Ă€ven metaller som ofta behöver vĂ€rmebehandlas i komplicerade processer för att fĂ„ de egenskaper som industrin efterstrĂ€var. Det additivt tillverkade materialet uppför sig troligen pĂ„ ett annat sĂ€tt och gissningsvis behövs helt andra processer, sĂ€ger han
IndustrinÀra forskning
Finansieringen kommer frĂ„n flera olika hĂ„ll, Stiftelsen Strategisk forskning, SSF, finansierar exempelvis tillsammans med Saab Magnus Kahlins industridoktorandtjĂ€nst. Dunyong Deng utför sina doktorandstudier pĂ„ stipendium frĂ„n hemlandet Kina och pengar kommer Ă€ven frĂ„n den strategiska satsningen pĂ„ avancerade funktionella material, AFM, vid LiU som fĂ„r Ă„rliga anslag frĂ„n SSF. Ytterligare en doktorand Ă€r knuten till gruppen, Jonas SaarimĂ€ki, som forskar pĂ„ mekanismerna för sprickpropagering i nickelbaserade material för turbiner.â Det finns naturligtvis fler forskargrupper i Sverige och vĂ€rlden som tittar nĂ€rmare pĂ„ de additivt tillverkade materialen, men vissa egenskaper Ă€r vĂ€ldigt produktnĂ€ra och vi ska försöka efterlikna de skademekanismer som finns i industrin sĂ„ mycket som möjligt, sĂ€ger Johan Moverare.
Additiv tillverkning
Additiv tillverkning innebÀr att man sammanfogar material lager för lager för att skapa objekt frÄn digitala 3D-modeller. Kallas ocksÄ 3D-printing, friformstillverkning eller rapid prototyping.Ett objekt eller en produkt produceras genom att 3d-modellen i datorn delas upp i mycket tunna lager dÀr lagren byggs pÄ varandra tills objektet Àr klart. Materialen varierar, det finns maskiner som skriver ut i gips, plaster, metaller och biologiska material.
Tekniken anvÀnds i dag industriellt dÀr fÀrdiga produkter tillverkas i exempelvis titan, aluminium och olika plastmaterial.
Tillverkade produkter av metall har funnits pÄ marknaden i mer Àn tio Är. TvÄ tillverkningstekniker dominerar: smÀltning med laser, Selective Laser Melting, SLM, respektive smÀltning med en elektronstrÄle, Electron Beam Melting, EBM. Svenska företaget Arcam Àr ett av de ledande inom omrÄdet med sina EBM-maskiner som anvÀnds sÄvÀl för ortopediska implantat som reservdelsproduktion.
BlÀckstrÄletekniken anvÀnds ocksÄ speciellt för tillverkning i biologiska material och olika polymerer.
Forskarna vid LiU studerar material frÄn olika typer av maskiner som bygger av metallpulver exempelvis titan, aluminium, nickel-legeringar och stÄl. De studerade objekten kommer frÄn flera olika hÄll och de tillverkas i industrinÀra processer.