91ÊÓÆ”

14 november 2016

Valet av USA:s nya president sammanföll med FN:s miljömöte i Marrakech, där det väckte reaktioner. Donald Trump har inte gjort sig känd som någon vän av klimatavtal och har kallat miljövetenskapen för ”bluff”. Två av LiU:s miljöforskare benar ut vilka aktuella miljöfrågor som nu står för dörren.

Eva Lövbrand, universitetslektor, var pÄ plats pÄ FN:s miljömöte nÀr det stod klart att Trump vunnit valet. Hon har den hÀr gÄneva lövbrandgen inte följt förhandlingarna, utan studerat de klimataktivister som finns pÄ plats. Hon berÀttar att Trumps allianser med fossilindustrin och ett bromsande av ett effektivt genomförande av Parisavtalet, Àr det som oroar mÄnga pÄ plats i Marrakech.

– Men man talar ocksĂ„ om att USA kan bli omsprunget i klimatpolitiken. En del deltagare i Marrakech hoppas att Kina kommer axla rollen som ledare i den internationella klimatpolitiken, andra tror att EU kommer att kraftsamla i ljuset av ett försvagat USA, sĂ€ger hon.

Professor Björn-Ola LinnĂ©r bytte av Eva Lövbrand i Marrakech. Han ska arbeta vidare med det forskningsprojekt som gĂ„r under namnet ”det globala knytkalaset", som ska titta nĂ€rmre pĂ„ lĂ€ndernas förslag pĂ„ löften.

Hur kan valet av Trump pÄverka klimatavtalet?

– Jag ser tre scenarier. Det första Ă€r att han drar sig ur Parisavtalet, som han sagt att han ska. Men, det kommer att ta hela mandatperioden, sĂ„ i praktiken hinner han inte detta, sĂ€ger Björn-Ola LinnĂ©r.

– Det andra alternativet Ă€r att USA drar sig ur hela klimatkonventionen. Det skulle vara vĂ€ldigt drastiskt och det Ă€r inget han har sagt att han ska göra, men det Ă€r fullt möjligt. I sĂ„ fall skulle detta kunna göras pĂ„ ett Ă„r.

– Det troligaste scenariot Ă€r att han koncentrerar sig pĂ„ att agera nationellt. Det innebĂ€r att klimat- och energilagstiftningen i USA luckras upp. Följden blir att dĂ„ kan man inte följa de Ă„taganden man har skickat in till klimatkonventionen, men eftersom det inte finns nĂ„gra sanktioner mot det, sĂ„ det betyder det i praktiken inget för USA. Det ser jag som den enklaste lösningen för Trump.

Trump har vid flera tillfÀllen kallat klimatvetenskapen för bluff. Som klimatforskare, vad har du för tankar kring detta?

– Hillary Clinton tog i en debatt upp att han sagt att klimatvetenskapen Ă€r en bluff. ”Wrong!” svarade Trump dĂ„. Men, det Ă€r ju lĂ€tt att se att han har gjort. Det Ă€r svĂ„rt att avgöra om han pĂ„ riktigt tror att det Ă€r en bluff eller om han bara sĂ€ger det. Men bara att han sĂ€ger det Ă€r vĂ€ldigt allvarligt, det Ă€r ju den bild han sprider.

– Som forskare oroar ocksĂ„ Trumps antiintellektuella och vetenskapsfientliga instĂ€llning mig mycket. Flera av mina kollegor Ă€r djupt oroade över vad det hĂ€r kommer att innebĂ€ra de kommande Ă„ren. Det Trump kan göra Ă€r att dra ner anslagen till forskningen och dĂ„ pĂ„verkas ju energi- och klimatforskningen, men det kan ocksĂ„ gĂ€lla forskning pĂ„ flera andra omrĂ„den.

Finns det fler orosmoln i valet av Trump?

– Ett bekymmer ur klimatsynpunkt Ă€r att de rĂ„dgivare han omger sig med. Det finns flera runt honom som Ă€r mer hĂ„rdnackade klimatförnekare. TillsĂ€ttningen av klimatförnekaren Myron Ebell, som fĂ„tt i uppgift att se över det amerikanska naturvĂ„rdsverket, Ă€r oroande.

– Samtidigt med allt detta, ska man inte glömma att Trump Ă€r en ombytlig man. I samband med klimatmötet i Köpenhamn sĂ„ undertecknade Trump tillsammans med flertalet andra industriledare ett öppet brev till Obama dĂ€r man sa att det behövdes skyndsamma krafttag mot klimatförĂ€ndringarna. Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det har svĂ€ngt förut. Trump Ă€r inte ideologiskt övertygad, han Ă€r affĂ€rsman. Han spanar upp var det finns en marknadsandel inom politiken och sĂ„ kapitaliserar han pĂ„ den. TyvĂ€rr med framgĂ„ng.

Fler forskningsnyheter

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.

En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

Nigel Musk.

25 år med Språk och kultur – Nigel Musk var med från början

Forskningsmiljön Språk och kultur bildades år 2000. Nigel Musk som i ungdomen lämnade London för Sverige har varit med från start. Här berättar han om miljöns utveckling och framtidens utmaningar.