– Konspirationsteorier kan ha en väldigt starkt mobiliserande kraft, som när Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror på konspirationsteorier, säger Julia Aspernäs vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Doktorsavhandlingen handlar om vem som tenderar att falla för falsk eller vilseledande information – så kallad missinformation. En av aspekterna som undersökts är hur politisk orientering påverkar mottagligheten för missinformation. Svaret är att det beror på vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras på enkätsvar från cirka 2500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Felaktiga slutsatser
Julia Aspernäs har studerat tre olika former av missinformation. I det första fallet fick deltagarna bedöma om en viss slutsats var logisk utifrån två premisser – en så kallad syllogism. I de fall syllogismerna var politiskt laddade användes lika många vänsterpräglade som högerpräglade.
Simon Berggren
– Vi blir helt enkelt sämre på att bedöma information i ämnen som betyder något för oss, där det spelar roll för vår självbild, säger Julia Aspernäs.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning men Julia Aspernäs menar att hennes undersökningsmetod rensar bort andra faktorer och tydligare än förut visar att det faktiskt handlar om att politiken motiverar oss att tänka på ett visst sätt.
Konspirationsteoriernas lockelse
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier, det vill säga teorier som går stick i stäv mot etablerad kunskap och som hävdar att illasinnade sammansvärjningar ligger bakom stora händelser och företeelser i samhället. De flesta var politiskt neutrala, men om det fanns en politisk laddning var forskarna noga med att se till att det fanns en balans mellan höger och vänster.
Resultatet visade att personer som identifierar sig själva som höger lättare godtar konspirationsteorier än de som lutar åt vänster. Även här var sambandet svagt men statistiskt säkerställt. Högerorienterade är också mer villiga att sprida konspirationsteorier än vänsterorienterade.
Den tredje typen av missinformation som undersöktes var benägenheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar – det som på forskarspråk kallas pseudodjup bullshit. Här visade sig inga skillnader mellan höger- och vänsterpersoner.
Flera möjliga förklaringar
Varför högerorienterade personer skulle vara mer sårbara för just konspirationsteorier är oklart, enligt Julia Aspernäs. En förklaring kan vara tillvänjning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i högerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att särskilt personer med konservativ läggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna göra dem mer mottagliga för idéer om ondsinta sammansvärjningar.
Det finns även teorier om att det delvis kan förklaras av i hur hög grad man har antidemokratiska värderingar och sådana kan ju finnas på båda sidor av det politiska fältet. Det är något som Julia Aspernäs skulle vilja fördjupa sig i härnäst. Hon höjer dock ett varningens finger.
– Jag vet inte om det hjälper oss att komma framåt i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det är också så att sambanden vi ser där högerpersoner sticker ut inte är jättestarka.
Artikel: (2025), J Aspernäs, Linköping University Electronic Press, 2025, publicerad 26 september 2025, DOI: 10.3384/9789181183009
