91视频

Ett polariserat samh盲lle? Hur nationell och lokal urbanisering formar Sverige.

Internationell forskning uppm盲rksammar tilltagande polarisering i v盲rderingar mellan inv氓nare som bor i v盲xande storstadsregioner och de som bor i krympande avfolkningsregioner. 脛ven om exempel finns fr氓n andra l盲nder har fr氓gan om polarisering mellan stad och land fr盲mst f氓tt uppm盲rksamhet i anslutning till Frankrikes presidentval 2012, USA:s presidentval 2016 och Brexit-omr枚stningen 2016. I alla dessa fall har en distinkt polarisering mellan storstadsregioner respektive glesbygd observerats i samband med att antietablissemangsr枚relser frodats i dessa l盲nders mer rurala omr氓den.

I svensk samh盲llsdebatt antas ofta att en s氓dan stad-landpolarisering g盲ller ocks氓 h盲r. Det 盲r dock inte alls givet. 脜 ena sidan talar vissa faktorer f枚r att Sverige skulle kunna vara mindre ben盲get 盲n andra l盲nder att polariseras l盲ngs stad-landdimensionen, framf枚r allt att vi har ett v盲sentligt annorlunda politiskt system 盲n till exempel Frankrike, Storbritannien och USA, samt att Sverige historiskt sett haft en j盲mf枚relsevis h枚g ambition om att utj盲mna klyftor mellan individer, generationer och 鈥� inte minst 鈥� olika geografiska delar av landet. 脜 andra sidan har svensk urbanisering gjort att vi f氓tt kraftigt v盲xande storstadsregioner, en 枚kad inkomstspridning samt stigande problem med att uppr盲tth氓lla kvaliteten p氓 v盲lf盲rden i vissa delar av landet. Dessa saker skulle kunna tala f枚r att polariseringen 盲r minst lika tydlig i Sverige som i andra l盲nder. Sammantaget finns med andra ord faktorer som pekar i olika riktningar. Mot bakgrund av att det i dag saknas systematisk kunskap om stad-landpolarisering i Sverige 盲r forskningsprojektets syfte att 枚ka kunskapen om geografisk polarisering i Sverige?

Projektet p氓g氓r 2021鈥�2024 och finansieras av L盲nsf枚rs盲kringars forskningsfond. Projektet leds av Gissur 脫 Erlingsson. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Andreas Bergh, Maria Brand茅n, Emanuel Wittberg och Richard 脰hrvall.

Effekten av segregation och sociala n盲tverk p氓 vaccinskepsis

Pandemier utg枚r ett globalt hot, vilket bland annat manifesterades genom Covid-19-pandemin, vars sociala och ekonomiska konsekvenser varit enorma. Det 枚verl盲gset mest effektiva s盲ttet att f枚rebygga och bek盲mpa pandemier 盲r genom vaccinering. Det f枚ruts盲tter emellertid att en tillr盲ckligt stor andel av befolkningen vaccineras, varf枚r en vaccinationsprocess som n氓r ut till alla grupper i samh盲llet 盲r av avg枚rande betydelse. Det finns dock markanta skillnader i vaccinationsgrad mellan olika sociodemografiska grupper. Det 盲r skillnader som 盲r sv氓ra f枚rklara. Vi vet idag ytterst lite om hur kluster av vaccinskepsis uppkommer eller hur de kan motverkas. Projektet 盲mnar d盲rf枚r unders枚ka hur v盲l olika vaccinationsprogram n氓r ut i omr氓den med olika grad av utsatthet, samt hur vaccinmotst氓nd sprids mellan individer inom och mellan olika sociala sammanhang, s氓som inom arbetsplatser eller familjer.

I projektet kombineras svenska befolkningsregister med data fr氓n det svenska vaccinationsregistret, som inkluderar barnvaccinationsprogrammet och vaccinering mot Covid-19. Detta g枚r att vi kan identifiera vilka grupper som tenderar att vara tveksamma till vaccin, och unders枚ka huruvida vaccinskeptiker p氓verkar sin omgivnings ben盲genhet att ta vaccin. Vi unders枚ker dels hur individers vaccinationsbeslut p氓verkas av andras vaccinationsbeteenden, dels hur dessa i sin tur p氓verkar vaccinationsgraden och andra individers vaccinationsbeslut. Genom avancerade statistiska modeller (dynamiska matchningsmodeller, n盲tverksanalys samt agentbaserade simuleringar) kan vi dels unders枚ka kausala effekter, dels predicera hur vaccinationsgraden f枚r olika grupper f枚r盲ndras av olika politiska initiativ och samh盲llsf枚r盲ndringar.

Projektet p氓g氓r 2022鈥�2024 och finansieras av Vetenskapsr氓det. Projektet leds av Maria Brand茅n. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Martin Arvidsson, Peter Hedstr枚m, Emanuel Wittberg och Richard 脰hrvall.

Mellankommunal samverkan 鈥� ett 盲ndam氓lsenligt svar p氓 kommunsektorns utmaningar?

Den svenska kommunsektorn st氓r inf枚r enorma utmaningar. Prognoser varnar f枚r stora underskott samt djup rekryteringskris. Utmaningarna sl氓r olika mot olika delar av landet. Sm氓kommuner p氓 landsbygden med stadigt minskande befolkningstal och ogynnsam demografi 盲r mycket och f氓r allt tuffare att klara av v盲lf盲rdsuppdraget. Precis i andra l盲nder finns en stark tilltro till att mellankommunal samverkan 盲r ett 盲ndam氓lsenligt verktyg f枚r att m枚ta kommunsektorns utmaningar. Fr氓n att knappt ha funnits under 1970- och 1980-talen, har antalet formaliserade samarbeten i form av kommunalf枚rbund och gemensamma n盲mnder formligen exploderat i Sverige. Ytterligare lag盲ndringar, som syftar till att underl盲tta och uppmuntra avtalssamverkan, gjordes 2018.

En nyckelfr氓ga som s盲llan ber枚rs 盲r dock om mellankommunalt samarbete verkligen f枚rl枚ser de effektivitetsvinster som anh盲ngarna menar att de g枚r: stordriftsf枚rdelar, kostnadsbesparingar, h枚gre servicekvalitet och rekrytering av spetskompetens. Den svenska forskningen p氓 omr氓det 盲r l盲ttr盲knad. Den som finns 盲r deskriptiv, kvalitativ, och v盲sentligt i avsaknad av output-perspektiv. Med tanke p氓 hur mycket mellankommunal samverkan uppmuntras, 盲r detta beklagligt. Det 盲r n盲mligen inte givet att samverkan 盲r friktionsfri och oproblematisk.

Mot denna bakgrund 盲r det 枚vergripande syftet med forskningsprojektet att st盲rka kunskapsutvecklingen om mellankommunala samarbeten genom att pr枚va teorier om stordriftsf枚rdelar och transaktionskostnader, hypoteser om demokratiskt underskott, och d盲rmed bidra till starkare kunskapsunderlag f枚r beslutsfattare som planerar att ge sig in samarbeten 枚ver kommungr盲nserna.

Projektet p氓g氓r 2021鈥�2023 och finansieras av Formas. Projektet leds av Gissur 脫 Erlingsson. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Bo Persson och Katarina Sandberg.

Ledande f枚retr盲dares upplevelser av arbetet i strategiska r氓d om regional utveckling

Under den senare halvan av 2010-talet ombildades svenska landsting till regioner, d盲r regionerna bland annat f氓tt uppgiften att samordna det regionala utvecklingsarbetet i l盲nen. Regionerna f枚rv盲ntas samverka med kommunerna i det arbetet, vilket bland annat sker p氓 m枚ten d盲r kommunstyrelseordf枚randen, regionstyrelseordf枚randen, kommundirekt枚rer och regiondirekt枚rer diskuterar regional utveckling. I denna studie g氓r s氓dana arenor under beteckningen 鈥漵trategiska r氓d鈥�.

Syftet med detta projekt 盲r dels att beskriva hur ledande kommunala och regionala f枚retr盲dare upplever arbetet p氓 de strategiska r氓den, dels att analysera de upplevelserna i kontexten av den historiskt grundade praxis, de statliga regleringar samt de intressen och perspektiv som omg盲rdar kommunernas och regionernas samverkan i det regionala utvecklingsarbetet. Djupintervjuer genomf枚rs med 25 ledande kommunala och regionala f枚retr盲dare i tre l盲n.

Projektet p氓g氓r 2020鈥�2023. Projektet genomf枚rs av Johan W盲nstr枚m.

Korruption och maktmissbruk i mogna v盲lf盲rdsstater

Under de senaste tv氓 decennierna har insikten 枚kat om att korruption 盲ven f枚rekommer i l氓gkorrupta, mogna demokratier. H盲r handlar korruption s盲llan om mutor, utan snarare om att tillskansa sig or盲ttf盲rdiga f枚rdelar genom till exempel nepotism och v盲nskapskorruption. I internationell forskning har mer detaljerade m盲tningar p氓 subnationell niv氓 visat att det finns betydande variation g盲llande korruption b氓de p氓 regional och lokal niv氓. 脛ven om korruptionen i mogna demokratier p氓 m氓nga s盲tt skiljer sig fr氓n korruption som finns i utvecklingsl盲nder, kan den ocks氓 h盲r ha negativ inverkan p氓 tillv盲xt, f枚retagande och m盲nniskors v盲lf盲rd. Det 盲r d盲rf枚r h枚gmotiverat att studera korruption 盲ven i l盲nder som t.ex. Sverige.

I detta sammanhang tycks Sverige vara en paradox g盲llande korruption. Sverige rankas konsekvent som ett av v盲rldens minst korrupta l盲nder. Detta till trots 盲r det uppenbart att korruption f枚rekommer 盲ven h盲r. Det har under de senaste 20 氓ren varit flertalet korruptionsskandaler inom svensk offentlig sektor. Det 盲r ocks氓 anm盲rkningsv盲rt att svenska folket, i j盲mf枚relse med inv氓narna i v氓ra nordiska grannl盲nder, tror att korruption f枚rekommer inom det egna landet i st枚rre utstr盲ckning. Sverige 盲r ocks氓 sp盲nnande att studera ur perspektivet att kommunerna 盲r s盲rskilt riskutsatta f枚r korruption i Sverige. Det 枚vergripande syftet med projektet 盲r, mot denna bakgrund, att n氓 枚kad kunskap om eventuell f枚rekomst och effekter av korruption i Sverige. Viktiga m氓l 盲r ocks氓 att f枚rst氓 korruptionens utbredning samt att g枚ra en detaljerad analys av korruptionsrisker inom specifika riskomr氓den.

Projektet p氓g氓r under perioden 2018鈥�20224. Projektledare 盲r Gissur 脫 Erlingsson. 脰vriga projektmedlemmar 盲r Emanuel Wittberg och Susanne Wallman Lund氓sen.

Lokal och regional mediebevakning

Goda f枚ruts盲ttningar f枚r ansvarsutkr盲vande 盲r en f枚ruts盲ttning f枚r en v盲l fungerande representativ demokrati. Detta g盲ller f枚rst氓s 盲ven f枚r den lokala niv氓n. F枚r att medborgarna ska kunna skaffa sig en bild av hur en kommun eller en region fungerar och de politiska beslut som fattas d盲r, beh枚ver de ha tillg氓ng till information hur den lokala och regionala politiken fortg氓r under en given mandatperiod.

I f枚religgande projekt intresserar vi oss f枚r hur mycket information som inv氓narna i en kommun kan f氓 tillg氓ng till genom olika lokala informationskanaler. Vi studerar ocks氓 vilken sorts information som tillg盲ngligg枚rs av kommunerna sj盲lva. Fr氓gan 盲r viktig d氓 medierna utg枚r en viktig del av demokratin, b氓de som granskare och som informationsk盲lla. Men ett f枚r盲ndrat medielandskap har medf枚rt att utbudet av informationsk盲llor har f枚r盲ndrats till att till stor del verka p氓 digitala plattformar, s盲rskilt f枚r yngre generationer. Tidigare studier har till stor del granskat traditionella medier som dagspress, radio och tv f枚r att studera lokala medielandskap och deras roll i den lokala mediala rapporteringen. Men i den h盲r studien ing氓r s氓ledes fler och andra typer av informationsk盲llor f枚r att inkludera den digitala sf盲ren. P氓 vilket s盲tt bidrar de h盲r olika mediek盲llorna till att de lokala inv氓narna f氓r tillg氓ng till information om den verksamhet och de politiska beslut som fattas i kommunerna och regionerna? Det 盲r den centrala fr氓gan i det h盲r forskningsprojektet.

Projektet p氓g氓r 2021鈥�2024 och leds av Johan W盲nstr枚m.

Tillitens betydelse

M盲nniskors f枚rm氓ga att k盲nna tillit till varandra pekas i forskningen ut som en viktig resurs f枚r s氓v盲l individer som samh盲llen. Studier har visat p氓 att samh盲llen d盲r m氓nga uppger att man kan lita p氓 andra ofta k盲nnetecknas av att vara v盲lfungerande: i genomsnitt har man l盲gre brottslighet, h枚gre tillv盲xt, b盲ttre folkh盲lsa och mindre korruption. I viss forskning har det f枚rts fram att graden av tillit m盲nniskor emellan kan ge f枚rklaringen till m氓nga av samh盲llsvetenskapernas centrala fr氓gor som varf枚r vissa samh盲llen fungerar bra och andra d氓ligt. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en h枚g grad av generell tillit men det finns 盲ven vissa variationer mellan kommuner i Sverige och 盲ven mellan bostadsomr氓den inom kommunerna i hur pass mycket m盲nniskor litar varandra.

Projektet p氓g氓r under perioden 2019鈥�2023. Projektet unders枚ker betydelsen av faktorer i grannskapet och kommunen f枚r mellanm盲nsklig tillit. Medverkande 盲r Susanne Wallman Lund氓sen