Det visar en undersökning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomförde hösten 2020 bland landets alla kommunstyrelseordföranden. Johan Wänström, forskare på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har sammanställt och analyserat resultaten från enkäten.
Frågorna i undersökningen handlar också om upplevelsen av stress i uppdraget, förekomsten av hot och våld samt hur mycket kontakt KSO har med tjänstepersoner och media. Wänström har analyserat enkätsvaren ur tre perspektiv – vad kommunstorlek, erfarenhet och kön har för betydelse för uppdraget.
– Det visar sig att hat, hot och våld mot KSO förekommer i högre utsträckning i större kommuner, men följderna av att bli utsatt är mer påtagliga i mindre kommuner. Det kan bero på att det är svårare att vara anonym som politiker i en mindre kommun, där du till exempel riskerar att stöta ihop med någon som hotat dig i den lokala butiken eller på kvällspromenaden, säger Johan Wänström.
När det gäller stress har inte kommunens storlek eller kön någon större betydelse. Kvinnor och män i både mindre och större kommuner har ungefär samma upplevelse av stress i uppdraget.
En faktor som däremot visade sig påverka upplevelsen av stress är vilken typ av styre kommunen styrs av. De som sitter i majoritetsstyre känner sig mer stressade än de i minoritetsstyre. Något som också överraskar Wänström.
– Det var inte vad jag förväntade mig. En KSO i ett minoritetsstyre borde rimligtvis uppleva mer stress över exempelvis större svårigheter att förankra och få igenom viktiga beslut i fullmäktige.
Sammanfattningsvis visar analysen att erfarenhet verkar vara en av de viktigaste variablerna för hur man uppfattar uppdraget som KSO. De som har varit KSO under en lång tid känner sig mindre ofta stressade i uppdraget, verkar ha lättare att hantera hat, hot och våld och kommunicerar ett mindre behov av utbildning. En samlad bedömning är att man med åren utvecklar bättre kunskaper som är värdefulla i uppdraget.
Läs mer i SKR-rapporten ””