91ÊÓÆ”

07 juni 2023

Stiftelsen för Parkinsonforskning delade i år ut ett ovärderligt stöd om 3,1 miljoner till elva forskningsprojekt vid LiU, som syftar till att förbättra livet för personer som drabbats av Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar.

illustration av en hjÀrna

Den 7 juni hölls 2023 Ärs utdelningsceremoni pÄ campus US vid LiU dÄ elva utvalda forskare tog emot anslag och presenterade sina forskningsprojekt. Projekten innefattar sÄvÀl preklinisk som klinisk forskning, forskning om kringliggande problematik, sÄsom oro och depression samt om Life science och e-hÀlsolösningar för patienter och anhöriga. Ett flertal med fokus pÄ att hitta rÀtt behandling, rÀtt diagnos och vÄrd i rÀtt tid tillika om celler som behöver rÀtt protein pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tidpunkt. Det uppstod intressanta möten och dialoger bÄde under och efter ceremonin och det var uppenbart att forskarna uppskattade att fÄ ta del av varandras forskning.

Det Àr en privat donation pÄ 20 miljoner som ligger till grund för det lÄngsiktiga stöd som Stiftelsen för Parkinsonforskning har delat ut sedan 2008. För att tillgodose flera olika perspektiv har stiftelsen valt att bedöma, inte bara ansökningarnas vetenskapliga kvalitet, utan ocksÄ forskningens möjligheter att leda till bÀttre behandlingar. Alla typer av insatser behövs för att komma fram till nya lÀkemedel, underlÀtta för patienter och dess anhöriga samt för att pÄ sikt förhoppningsvis Àven bota sjukdomen.

Avgörande stöd

Anders Fridberger som Àr prodekan för forskning vid Medicinska fakulteten kunde inte nog betona hur viktig denna typ av donation Àr för att kunna driva forskningen framÄt. Utan stödet frÄn stiftelsen för Parkinson forskning skulle en stor del av forskningen i omrÄdet vara omöjlig. Stödet Àr, sÀrskilt för de forskare som fÄr Äterkommande anslag, avgörande för ett lÄngsiktigt resultat.

– Eftersom de statliga forskningsbidragen, inte ens för en framgĂ„ngsrik forskare, rĂ€cker för att finansiera löner, utrustning, och material för en medelstor forskargrupp sĂ„ Ă€r vi beroende av mĂ€nniskors generositet för att kunna fortsĂ€tta forskningen Ă€ven inom angelĂ€gna omrĂ„den som Parkinsons sjukdom, sĂ€ger Anders Fridberger.

Vi vet att sjukdomen drabbar ungefĂ€r 1% av alla Ă„lderspensionĂ€rer i Sverige och Ă€ven om de motoriska symptomen ofta Ă€r de som mĂ€rks först sĂ„ pĂ„verkar Parkinsons sjukdom mĂ„nga system i hjĂ€rnan. Dagens behandlingar kan mildra symptomen och göra livet drĂ€gligare framför allt under de första 7 – 8 Ă„ren efter symptomdebut, men Ă€nnu kan vi inte göra nĂ„got för att stoppa sjukdomens fortsatta progress. DĂ€rför behövs ytterligare forskning och externa donerade medel bidrar verkligen till att snabba pĂ„ processen.

Martin Hallbeck vill förstÄ spridningen av Parkinson i hjÀrnan

Årets största bidrag gick till Martin Hallbeck som Ă€r professor och överlĂ€kare pĂ„ Klinisk Patologi vid US. Hans forskning Ă€r inriktad pĂ„ grundlĂ€ggande sjukdomsmekanismer samtidigt som den utnyttjar kliniska patientmaterial och strĂ€var efter att ta fram nya behandlingar. Martin Hallbeck var hoppfull dĂ„ han presenterade sitt forskningsprojekt ”Att förstĂ„ spridningen av Parkinsons sjukdom i hjĂ€rnan”, som har som mĂ„l att komma fram till nya lĂ€kemedel och behandlingar. Han berĂ€ttar om, att vi vet att hjĂ€rnan krymper vid olika typer av neurodegenerativa sjukdomar och att sjukdomsprocessen börjar lĂ„ngt innan patienten fĂ„r symtom. Att det gradvisa sker störningar i flera olika delar av hjĂ€rnan, störningar som proteininlagringar, inflammation, synapsförlust och celldöd. Det smygande insjuknandet innebĂ€r ocksĂ„ att det finns tid att hinna behandla sjukdomen. De har tittat pĂ„ proteininlagringar, som i vanliga fall gör bra saker, men vissa typer av proteiner klumpar ihop sig och, enkelt beskrivet, blir sjukdomsdrivande. Cellen behöver ocksĂ„ ha rĂ€tt protein pĂ„ rĂ€tt stĂ€ll vid rĂ€tt tidpunkt. Martins forskargrupp fokuserar dels pĂ„ hur giftiga proteinkroppar sprider sig mellan nervceller och vad som gör att det blir fel i sjĂ€lva transportsystemen.

– Just den hĂ€r spridningen frĂ„n en nervcell till nĂ€sta Ă€r en vĂ€ldigt central del i varför sjukdomen breder ut sig och de drabbade blir sĂ€mre och sĂ€mre. Vi vill förstĂ„ vad som hĂ€nder och hur vi kan angripa det. Vi utvecklar nu lĂ€kemedelsliknande substanser för att försöka blockera detta, sĂ€ger Martin Hallbeck.

Anslagstagare och forskningsprojekt 2023

Nil Dizdar Segrell

Patient support program for Patients with Parkinson’s disease

Nil Dizdar Segrell Àr sedan 2020 bitrÀdande professor, med specialistkompetens i bÄde klinisk kemi och neurologi. Hon utvecklar ett patientstödsprogram för att kunna ge patienter med Parkinsons sjukdom rÀtt behandling, vid rÀtt tid pÄ rÀtt plats. Programmet syftar ocksÄ till att upptÀcka symtom sÄ tidigt som möjligt, för en sÄ bra effekt som möjligt, för att det pÄ sikt ska leda till ett minskat behov av inlÀggningar och kontakt med sjukvÄrden.

Camilla Nilsberth

Nya sätt att diagnosticera och differentiera neurodegenerativa sjukdomar.

Camilla Nilsberth Àr specialist i geriatrik och docent i neurobiologi. Hennes forskningsprojekt Àr kliniskt med strÀvan efter bÀttre diagnostik, förbÀttrade möjligheter att förutse sjukdomens förlopp hos den enskilda patienten och att undersöka bakomliggande sjukdomsmekanismer

Juan Reyes

Utvärdera effektiviteten av farmakologiska och immunterapeutiska strategier.

Juan Reyes Àr förste forskningsingenjör och en internationell rekrytering. Hans doktorsgrad Àr frÄn Northwestern University i Chicago, och han kom till LiU via Lund och Schweiz. Juan vill utvÀrdera effekten av farmakologiska och immunterapistrategier för att förhindra och fördröja utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Anders Blomqvist

"Specifikt hoppas vi kunna hitta nya, potentiellt cellspecifika substanser, som kan bli måltavlor för nya, effektiva läkemedel".

Anders Blomqvist Àr professor i neurobiologi. Han hoppas resultatet med sin forskning kan pÄvisa nya mekanismer för regleringen av neuro-inflammation av betydelse för förstÄelsen och behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar. Anders har under mÄnga Är varit en mycket viktig person eftersom hans entrÀgna arbete med att bygga en forskningsmiljö inom neurobiologi har lett till att flera forskare gjort framsteg.

Peter Nilsson

Thiophene-based ligaeds for rapid and early detection of alpha synuclein deposits in tissue sections from patients diagnosed with distinct synucleinopathies

Peter Nilsson, professor i organisk kemi har tagit fram en serie organiska molekyler som kan fĂ„ stor betydelse för diagnostiken och komma att spela en stor roll för Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar.

Walker Jackson

Controlling neuroinflammation triggered by Parkinson's disease.

Walker Jackson Àr universitetslektor och rekryterades till LiU 2018. Han har tidigare forskat i Bonn, Tyskland och vid MIT i Boston. Walker vill med sin forskning undersöka och kontrollera skadlig neuro-inflammation utlöst av Parkinsons sjukdom.

David Engblom

Mikroglias roll för kognitiva symtom, oro och depression vid neurodegenerativa sjukdomar inkluderande Parkinsons sjukdom.

David Engblom Àr professor i neurobiologi. Ett stort problem för de som har Parkinsons sjukdom Àr att sjukdomen inte bara orsakar problem med motoriken. MÄnga drabbas ocksÄ av depression, oro och kognitiv svikt, och dessa problem kommer ibland att bli tydliga redan innan de motoriska symptomen blir uppenbara. David strÀvar efter att förstÄ hur dessa symptom uppkommer och hypotesen Àr att det kan ha att göra med inflammation i nervsystemet.

Fredrik Lundin 

Radiologiska och andra biomarkörer för att studera skillnader och likheter mellan idiopatisk normaltryckshydrocefalus och Alzheimers sjukdom.

Fredrik Lundin Ă€r specialist i neurologi och sedan 2022 docent i samma Ă€mne. Hans projekt Ă€r mycket patientnĂ€ra och handlar om tvĂ„ vanliga neurologiska sjukdomar, normaltryckshydrocefalus och Alzheimers sjukdom. 

Carina Hellqvist

Nära och säker vård vid Parkinson sjukdom”

Carina Hellqvist Ă€r Parkinson-specialiserad sjuksköterska vid Neurologiska kliniken pĂ„ US som disputerade 2020. I dag Ă€r hon adjungerad lektor vid LiU och forskar om e-hĂ€lsolösningar för att förbĂ€ttra livet för patienter med Parkinson. De utgĂ„r frĂ„n behov, möjligheter och önskemĂ„l frĂ„n patienter och deras nĂ€rstĂ„ende i olika faser av sjukdomen. 

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.