Smarta kartan handlar om att pÄ en digital karta visa var det finns verksamheter som frÀmjar cirkulÀra aktiviteter: Som Äterbruk, delning, uthyrning, byten och second hand-försÀljning. I Linköping Àr webbsidan ett samarbete mellan bland annat Naturskyddsföreningen och Linköpings kommun. Konceptet hÀrstammar frÄn Kollaborativ ekonomi i Sverige och finns Àven i Göteborg och Malmö.
â Det mesta som rör cirkulĂ€r ekonomi Ă€r frĂ„gor som Ă€r lĂ€tt att engagera sig i. Och som forskare har jag alltid velat göra nĂ„got mer Ă€n forskning dĂ€r jag fĂ„r anvĂ€ndning för mina kunskaper och tankar, sĂ€ger Hugo Guyader, universitetslektor vid LiU.
Hugo Guyader, universitetslektor. Foto Ulrik Svedin
Han kÀnde till projektet Smarta kartan frÄn Göteborg och med ett mindre, finansiellt stöd frÄn LiU Innovation skapade han en workshop för att tillsammans med andra aktörer kartlÀgga olika cirkulÀra initiativ i Linköping.
â MĂ„nga mĂ€nniskor vet inte var de ska börja nĂ€r det gĂ€ller en mer hĂ„llbar livsstil. DĂ€rför Ă€r det viktigt att synliggöra verksamheter dĂ€r man konsumerar utan att köpa helt nya saker.
Han fick kontakt med representanter frÄn bÄde Naturskyddsföreningen och frÄn Linköpings kommun.
â Och nu Ă€r Smarta kartan verklighet i Linköping. Webbsidan stöds med hjĂ€lp av Linköpings kommun och drivs och underhĂ„lls med hjĂ€lp av Naturskyddsföreningen i Linköping.
PÄ kartan finns i dagslÀget ett 50-tal punkter med verksamheter pÄ olika sÀtt arbetar med cirkulÀr ekonomi. Besökaren kan klicka pÄ punkterna och fÄ mer information om verksamheten.
Vad behövs för att komma med pÄ kartan?
â Det ska finnas initiativ som handlar om att dela, Ă„terbruka eller liknande. Verksamheter som inte frĂ€mjar att man köper nytt.
Hur ser du pÄ det hÀr utifrÄn din forskning?
â Jag har inte bedrivit nĂ„gon forskning kring just det hĂ€r projektet. Men som forskare intresserar jag mig för hur man gör det lĂ€ttare för att ha en hĂ„llbar livsstil. Det finns ganska mycket forskning som handlar om delningsekonomi och hĂ„llbarhet i Sverige.
Han noterar att utvecklingen med cirkulÀr ekonomi tycks ha gÄtt lÄngsammare i Sverige Àn i lÀnder som Spanien, Frankrike och USA.
â I Sverige Ă€r det ofta offentliga aktörer som verkar för olika initiativ. Det Ă€r inte alls samma landskap av smĂ„ och stora aktörer i Sverige som i en del andra lĂ€nder. Renodlade offentliga initiativ ofta riskerar att bli tillfĂ€lliga satsningar som lĂ€ggs ned.
Finns det andra skÀl till att det gÄr lÄngsamt hÀr?
â Det finns ocksĂ„ regler som till exempel gör att det Ă€r svĂ„rare att hyra ut sin lĂ€genhet. Och sĂ„ Ă€r svenskar lite skygga av sig. Man vill inte gĂ€rna dela taxi med en okĂ€nd som ska Ă„t samma hĂ„ll, till exempel.
Vad forskar du pÄ just nu?
â Just nu har jag en studie hur man kan organisera samĂ„kning pĂ„ korta avstĂ„nd, som frĂ„n hemmet till trĂ€ningen eller liknande. Jag försöker att jĂ€mföra mellan Sverige och andra lĂ€nder, som USA. Jag intresserar mig för konsumenters beteenden, och olika metoder för att förenkla för anvĂ€ndarna.