Forskarna undersöker hur innerörat fungerar. Foto Thor Balkhed Vi mĂ€nniskor Ă€r sociala varelser. Ljuden av andra mĂ€nniskors röster Ă€r viktiga för oss och vĂ„r hörsel Ă€r inriktad pĂ„ att uppfatta och urskilja röster och mĂ€nskligt tal. NĂ€r ljud trĂ€ffar ytterörat förs det via trumhinnan till det spiralformade innerörat, som ocksĂ„ kallas snĂ€ckan. I spiralen finns hörselns sinnesceller: yttre och inre hĂ„rceller. NĂ€r ljudvĂ„gorna fĂ„r âhĂ„renâ pĂ„ de inre hĂ„rcellerna att böjas, uppstĂ„r en signal som skickas via nerver upp till hjĂ€rnan som tolkar ljuden vi hör.
De senaste hundra Ă„ren har man trott att varje enskild sinnescell har en âbĂ€sta frekvensâ, alltsĂ„ ljudvĂ„gor per sekund, som cellen reagerar allra mest pĂ„. Enligt denna uppfattning skulle en sinnescell som har sin âbĂ€sta frekvensâ vid 1000 Hz svara mycket mindre pĂ„ ljud som har en frekvens som Ă€r lite lĂ€gre eller högre Ă€n det. Man har ocksĂ„ antagit att alla delar av snĂ€ckan fungerar pĂ„ samma sĂ€tt. Men nu har ett team av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University upptĂ€ckt att detta inte stĂ€mmer nĂ€r det gĂ€ller sinnesceller som bearbetar ljud under 1000 Hz, vilket rĂ€knas som lĂ„gfrekventa ljud. Hit hör vokalljud i mĂ€nskligt tal.Anders Fridberger, professor i neurovetenskap. Foto Emma Busk Winquist
ÂŹâ VĂ„r studie visar att en stor mĂ€ngd sinnesceller i innerörat reagerar samtidigt pĂ„ lĂ„gfrekventa ljud. Vi tror att det gör det lĂ€ttare att uppfatta lĂ„gfrekventa ljud Ă€n vad det annars skulle vara, eftersom hjĂ€rnan fĂ„r information frĂ„n sĂ„ mĂ„nga sinnesceller pĂ„ samma gĂ„ng, sĂ€ger Anders Fridberger, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Science Advances.
Att hörselsystemet Àr uppbyggt pÄ detta sÀtt innebÀr att det blir mer robust, menar forskarna. Om nÄgra av sinnescellerna skadas finns det fortfarande mÄnga andra sinnesceller kvar som kan skicka impulser till hjÀrnan.Anders Fridberger och Pierre Hakizimana mÀter ljudvibrationer i hörselorganet. Foto Emma Busk Winquist
Förutom vokalljuden i mÀnskligt tal ingÄr Àven mÄnga av ljuden i musik i det lÄgfrekventa omrÄdet. Exempelvis har mitten-C pÄ ett piano en frekvens pÄ 262 Hz.
Forskarnas upptÀckt kan pÄ sikt fÄ betydelse för personer med svÄr hörselnedsÀttning. Den mest framgÄngsrika behandlingen i dag vid grav hörselnedsÀttning innebÀr att elektroder placeras inne i hörselsnÀckan (cochlean), ett sÄ kallat cochleaimplantat.
â Dagens cochleaimplantat Ă€r konstruerade utifrĂ„n antagandet att varje elektrod bara ska stimulera vid vissa frekvenser, sĂ„ man försöker efterlikna det som man trodde var sant för hörselorganets funktion. Vi tror att om man Ă€ndrar stimuleringsmetoden vid lĂ„ga frekvenser kommer det att efterlikna den naturliga stimuleringen bĂ€ttre och anvĂ€ndaren borde kunna fĂ„ Ă€nnu bĂ€ttre tal- och musikuppfattning, sĂ€ger Anders Fridberger.
Nu gÄr forskarna vidare med att titta pÄ praktisk tillÀmpning av de nya kunskaperna. Bland annat undersöker de nya metoder för att stimulera de lÄgfrekventa delarna av snÀckan i örat.
Fynden Àr gjorda i snÀcka frÄn marsvin, vars hörsel i det lÄgfrekventa omrÄdet liknar mÀnniskans. Studien har gjorts med finansiellt stöd av National Institutes of Health i USA och VetenskapsrÄdet.
Artikeln: , George Burwood, Pierre Hakizimana, Alfred Nuttall och Anders Fridberger, Science Advances, publicerad online den 23 september 2022, doi: 10.1126/sciadv.abq2773
