91ÊÓÆ”

30 januari 2025

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic, 32, föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och få anställning som forskare var inte självklart. Nu har han precis inlett ett fyraårigt forskningsprojekt som skulle kunna leda till ökad matsäkerhet och Sveriges resiliens. 

Vlatko Milic stÄr med sin dator och tittar ut genom ett fönster.
Vlatko Milic, biträdande universitetslektor vid avdelningen för energisystem. "Bland det roligaste på jobbet är att skriva vetenskapliga artiklar och få återkoppling från granskare", säger han.

Vlatko Milic, biträdande universitetslektor påbörjade sin bana på LiU 2011. Idag jobbar han som forskare vid avdelningen för Energisystem på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Men att det var här han skulle hamna var inte givet från början.

Ursprungligen från Kroatien kom Vlatko till Sverige som tvååring, då familjen flyttade för att undkomma oroligheter som rådde i Balkan under 90-talet. Efter några år i Flen var det senare Eskilstuna som blev hemma. Under gymnasietiden läste han Naturvetenskapliga programmet och valde därefter att vidareutbilda sig direkt efter studenten.

– Jag ville lämna stan. Se något nytt och plugga på ett universitet med bra anseende och studentliv. Men samtidigt inte flytta alltför långt från familjen. Det stod mellan Uppsala och Linköpings universitet, säger Vlatko Milik.

Tack vare att en vän talade gott om LiU tippade det över till Linköpings fördel. Hösten 2011 påbörjade Vlatko utbildning till civilingenjör i maskinteknik.

– Jag visste inte att jag skulle arbeta med energi med tanke på att jag valde maskinteknik. Jag ville ha en rätt så bred utbildning. Maskinteknik är, i min mening, troligtvis den bredaste civilingenjörsutbildning som finns.

Kliv in till forskningen

Under det femte året väcktes intresse för forskarutbildningen, som promotades både av dåvarande avdelningschefen och under lektionspass. Det ledde senare ledde till en projektanställning under examensarbetet.

– Det var lite utav en slump att jag hamnade på den banan.

Efter examen valde Vlatko att fortsätta med doktorandstudier och disputerade i maj 2021. Sedan dess har han varit involverad i flera forskningsprojekt – idag jobbar han även som innovationsrådgivare på innovationskontoret.

Hur har de här åren på LiU varit?

–Superkul, när jag började plugga så tänkte jag aldrig att jag skulle doktorera. Jag tror knappt att jag hade någon uppfattning av vad det innebar när jag började doktorera. Jag tyckte att det lät häftigt med titeln doktor. Det var väl det som lockade till en början, säger Vlatko och fortsätter:

–Ju längre tiden gick desto mer trivdes jag med forskningen. Vi har helt fantastiska kollegor på avdelningen Energisystem, jag är jättetacksam över att arbeta tillsammans med dem. Jobbet är lite annorlunda kontra andra jobb - det är inte ett vanligt åtta till fem jobb. Men det är något jag trivs med.

Det var nästan lite av en chock

I november i fjol fick Vlatko besked om att han fått karriärstöd från Formas för forskare tidigt i karriären. Totalt 4 997 523 kronor.

–Det var inte väntat. Det var en av de bättre dagarna som jag haft som forskare. Det var nästan lite av en chock, minns han.

PortrÀtt av Vlatko Milic.
"Jag tror att det finns en stor potential i att skapa nya industrier i Sverige kopplat till grödproduktion i växthus", säger Vlatko Milic.Fotograf: Victor Berlin

Pengarna ska användas till att finansiera Vlatkos nya forskningsprojekt: Frön för hållbarhet: Energismarta HVAC-system i växthus med Confluent Jets. Ett arbete som beräknas pågå i fyra år. Forskningen ska utforska användningen av Confluent Jets i växthusmiljöer. Målet är att minska energianvändningen och öka lönsamheten av grödproduktion i växthus.

Confluent Jets

Confluent Jets är i grund och botten en ventilationsteknik som bland annat Bahram Moshfegh, professor emeritus, vid avdelningen för energisystem, har utvecklat sedan tidigare. Tekniken möjliggör styrning av inomhustemperatur, relativ fuktighet, lufthastighet och koldioxidnivåer i ett och samma system.

Under forskningsprojektet ska systemet även drivas av spillvärme, exempelvis från industrier. En viktig del av projektet är kopplingen till industrin och andra forskningsinstitut – projektresultat ska kontinuerligt kommuniceras till företag inom växthusbyggnation, samt till växthusodlare. Även forskningsinstitut inom grödproduktion, såsom Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO), ingår i samarbetet.

Vad hoppas du kunna uppnå med forskningen?

– Kostnadseffektiv och hållbar matproduktion som bidrar till Sveriges resiliens, men även till nya industrier och eventuellt nya jobb. Att den här teknologin används i Sverige.

Vlatko konstaterar att mycket av maten i Sverige importeras och lyfter vikten av mer närodlad mat.

– Med avseende på allt som sker i världen idag, kopplat till konflikter, stigande energipriser, är det av intresse att ta fram metoder för att ha kostnadseffektiv matproduktion.

Jag är ingen odlingsexpert. Men jag drivs av att lösa en teknisk utmaning.

Vad är det som driver dig?

– Det är lite roligt för mina kollegor att jag arbetar med växthus, för jag är ingen odlingsexpert. Men jag drivs av att lösa en teknisk utmaning. Jag har en verktygslåda som jag har tagit fram under åren som jag arbetat med forskning. Nu ska jag tillämpa den för att lösa det här problemet. Det som driver mig i grund och botten är att lösa nya problem för att skapa ett bättre samhälle för oss alla, säger Vlatko Milic.

Faktaruta - Vlatko Milic

Vlatko Milic kommer gÄendes i Studenthuset.
"Matproduktion och energi Àr bland de tvÄ hetaste frÄgorna tillsammans med AI. Det Àr superintressant att se vad som hÀnder i framkant utav forskningen. Och vara med och driva den ocksÄ för den delen", sÀger Vlatko Milic. Fotograf: Victor Berlin
Titel: BitrÀdande universitetslektor
űô»ć±đ°ù: 32
Kommer frÄn: Eskilstuna.
Arbetar hÀr: Avdelningen för Energisystem (ENSYS) pÄ Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI).
Nytt forskningsprojekt: Frön för hÄllbarhet: Energismarta HVAC-system i vÀxthus med Confluent Jets. Har fÄtt karriÀrstöd för forskare tidigt i karriÀren frÄn Formas för att kunna bedriva forskningen under fyra Är. Totalt 4 997 523 kr.
Började pÄ LiU: 2011, lÀste Civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. Doktorerade 2021.
Familj: Familj i Eskilstuna och syster i Jönköping.
Intressen: Teknik och trĂ€ning. ”Det var mycket fotboll förut, men nu blir det en del trĂ€ning, gym, löpning, etcetera. Titta pĂ„ fotboll."
čóö°ù±đČúŸ±±ô»ć±đ°ù: ”Min handledare Bahram Moshfegh. Jag tycker om att ha mĂ„nga bollar i luften och han Ă€r likadan. Patrik Rohdin och Patrik Thollander. Patrik Rohdin har jag arbetat med nĂ€ra inom mitt doktorandprojekt. Patrik Thollander Ă€r vĂ„r nya avdelningschef, jag kan vĂ€nda mig till honom kopplat till vad som helst.”

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.