91ÊÓÆ”

29 maj 2024

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Professor Marie Cronqvist.
Fotograf: Magnus Johansson

Marie Cronqvist Àr professor i historia med inriktning mot modern historia vid Linköpings universitet. Hon Àr bördig frÄn norra SkÄne och har arbetat pÄ Lunds universitet som universitetslektor i journalistik och mediehistoria vid Institutionen för kommunikation och medier innan hon kom till LiU. Hon disputerade i historia 2004 och har haft Lund som hemmabas under hela sitt vuxna liv, men har Àven varit gÀstforskare i Italien, Tyskland och Australien.

– Det Ă€r spĂ€nnande och roligt att byta miljö. Det var hög tid för mig att söka mig nya utmaningar. Det Ă€r hĂ€lsosamt att röra pĂ„ sig. I jĂ€mförelse med andra lĂ€nder Ă€r rörligheten bland svenska akademiker i allmĂ€nhet för liten. Jag hoppas att det finns möjligheter pĂ„ LiU att odla och förĂ€dla min egen forskningsprofil, samtidigt som jag vĂ€ldigt gĂ€rna arbetar i team och trivs med att bygga miljöer dĂ€r andra kan vĂ€xa.

Finansieras genom en generös donation

Professuren i historia med inriktning mot modern historia finansieras av en stiftelse för forsknings- och kulturÀndamÄl i Linköpings kommun. Enligt önskemÄl frÄn grundaren Michael Cocozza, som tillsammans med sin hustru Catharina Högbom donerat 100 miljoner kronor till stiftelsen, Àr den första satsningen tvÄ professurer i historia vid LiU. Den ena innehas av David Ludvigsson och den andra av Marie Cronqvist.

– Satsningen Ă€r verkligen historisk – i alla tĂ€nkbara bemĂ€rkelser. Donationen saknar motstycke. Den mĂ„ste vara en av de allra mest generösa donationerna till en humanistisk Ă€mnesmiljö i Sverige nĂ„gonsin. Allt detta förpliktigar sĂ„klart. Nu finns förutsĂ€ttningarna för att bygga nĂ„got starkt och jag ska sjĂ€lvklart göra mitt allra bĂ€sta för att bidra. Men jag Ă€r inte ensam, utan har lyxen att fĂ„ finnas i en miljö med mĂ„nga trevliga och skickliga kollegor.

Rör sig frÄn kalla kriget till "Hesa Fredrik"

Marie Cronqvists forskning har haft sin tonvikt vid efterkrigstidens och kalla krigets kulturella förestĂ€llningsvĂ€rld i Sverige, Norden och Europa. Hon arbetar gĂ€rna utifrĂ„n kultur- och mediehistoriska perspektiv. Tidigare har hon haft projekt om bland annat det svenska civilförsvarets och det psykologiska försvarets historia, om radio- och televisionssamarbetet mellan Sverige och Östtyskland, och om kalla krigets minnesplatser.

– Just nu har jag tvĂ„ huvudsakliga forskningsprojekt igĂ„ng. Dels Ă€r jag forskare och medlem i styrgruppen för ett stort forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, dĂ€r vi Ă€r 22 forskare frĂ„n mĂ„nga olika discipliner inom humaniora och samhĂ€llsvetenskap som tillsammans utforskar apokalyptiska förestĂ€llningar frĂ„n biblisk tid till nutid. Det Ă€r vĂ€ldigt givande och jag har fĂ„tt en djupare förstĂ„else för den apokalyptiska traditionen i samarbetet med religionsvetare. Dels har jag ett eget projekt och en nordisk forskargrupp som i fjol fick medel frĂ„n VetenskapsrĂ„dets sĂ€rskilda utlysning om beredskap och sĂ€kerhet. I det projektet ska vi forska om varnande ljudmiljöer och ett sĂ€rskilt fokus ligger pĂ„ utomhussirener, det vi i Sverige kallar "Hesa Fredrik" och Viktigt Meddelande till AllmĂ€nheten (VMA).

Forskning som fÄr sjÀlen att vibrera

– Just nu Ă€r jag vĂ€ldigt intresserad av det tvĂ€rvetenskapliga fĂ€lt som kallas för historical sound studies, som utforskar olika aspekter pĂ„ ljud, ljudmiljöer och lyssnande i ett historiskt perspektiv. VĂ„rt nya projekt om sirener och varningssignaler kombinerar mitt mediehistoriska och kulturanalytiska arbetssĂ€tt med krigs- och totalförsvarsfrĂ„gor pĂ„ ett spĂ€nnande vis. Jag ser fram emot att fördjupa mig i det hĂ€r och hĂ€nvisar till ett uttryck av den italienske historiefilosofen Benedetto Croce, ljudets historia ska "vibrera i historikerns sjĂ€l".

Professor Marie Cronqvist stÄr pÄ Campus valla i Linköping.
Fotograf: Magnus Johansson

VMA har anvÀnts i nÀstan hundra Är i Sverige för att varna vid flyglarm, stora olyckor eller samhÀllsstörningar och Marie Cronqvist vill nu ta reda pÄ vilken roll dessa offentliga, varnande ljud spelar i mÀnniskors vardagsliv. Projektet ska bidra med kunskap om hur vi ska konstruera varnande ljudmiljöer i framtiden.

– Ända sedan jag skrev min avhandling har min forskning behandlat relationen mellan Ă„ ena sidan rĂ€dslor och hot, och Ă„ andra sidan trygghet och sĂ€kerhet. Idag Ă€r det mer relevant Ă€n nĂ„gonsin. Dessutom har jag en samtidshistorisk utgĂ„ngspunkt, det vill sĂ€ga att jag försöker förstĂ„ den vĂ€rld vi nu lever i med hjĂ€lp av kunskaper om förflutna skeenden och mĂ€nniskor. För samtidshistorikern Ă€r historien alltid levande och öppen. Det förflutna Ă€r i den meningen aldrig fixerat utan stĂ€ndigt uppe för revidering. Men det innebĂ€r inte att historien kan skrivas om hur som helst och med vilka syften som helst, nĂ„got som vi ser fasansfulla exempel pĂ„ bĂ„de i Sverige och i vĂ„r omvĂ€rld. DĂ€rför mĂ„ste en samtidshistoriker vara aktiv och samverka med det omgivande samhĂ€llet, för att förankra historiedebatten i etablerad forskning och vetenskap.

Relaterat innehåll

Kontakt

Här arbetar Marie Cronqvist

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.