91ÊÓÆ”

27 november 2023

Tänk dig elförsörjningen år 2050. Det kommer nya lösningar med nya energislag och varierande priser. Nu ska LiU-forskare analysera energisystemet utifrån dess egen förmåga att hantera störningar, efter en donation från Polar Structure Initiative Foundation.

Manlig och kvinnlig forskare vid bokhylla.
Maria Andersson och Patrik Thollander. Fotograf: Ulrik Svedin
− Vi Ă€r vĂ€ldigt glada och tacksamma över donationen. Samarbetet leder förhoppningsvis till en mer trĂ€ffsĂ€ker vision av hur elsystemet Ă„r 2050 ser ut, sĂ€ger Patrik Thollander, professor inom energisystem pĂ„ institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet.

Stiftelsen Polar Structure Initiative Foundation (PSIF) intresserade sig för den forskning och utbildning som bedrivs vid LiU. Stiftelsen beskriver att forskningen mycket vÀl överensstÀmmer med stiftelsens ÀndamÄl.

Stor fördel

− VĂ„rt intryck Ă€r att LiU-forskningen Ă€r Ă€nnu mindre bunden av traditionella stuprör och institutionsgrĂ€nser Ă€n andra. NĂ€r framtidens energisystem i bred mening ska beskrivas Ă€r vi övertygade om att det Ă€r en stor fördel att ta reda pĂ„ mer om hur man kopplar samman teknikskiften, omvĂ€rldsfaktorer, infrastruktur och beteenden, sĂ€ger ordföranden Karim Sahibzada.

Ett elsystem utsÀtts för störningar gÄng efter annan. Forskarna kommer att ta ett nytt grepp om störningarna genom resiliensteori. Begreppet resiliens anvÀnds pÄ andra stÀllen, till exempel inom psykologi och inte minst inom miljövetenskapen. Kortfattat handlar det om hur ett system Àr byggt för att hantera olika störningar.

Kombinerar

I studien kombinerar forskarna resiliensteori frÄn naturliga ekosystem med analyser av vÄrt energisystem, som byggts av mÀnniskan. DÀrtill gör de berÀkningar pÄ optimering av energianvÀndning.

Manlig och kvinnlig forskare vid bokhylla.Maria Andersson och Patrik Thollander. Foto Ulrik Svedin − Resiliensteorin förbises ofta i analyser av system som skapats av mĂ€nniskan. Inom miljövetenskapen handlar det om hur naturliga ekosystem fungerar och klarar till exempel olika typer av miljöpĂ„verkan, beskriver Patrik Thollander.

Med detta perspektiv hoppas forskarna pÄ att kunna identifiera nya förmÄgor att stÄ emot störningar i ett elsystem. Universitetslektorn Maria Andersson Àr expert inom artificiell intelligens och energisystemanalys och forskar om energieffektivisering i industriella energisystem. Hon sammanfattar en del av projektet sÄ hÀr:

”ț±đ°ùĂ€°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù

Kvinnlig forskare vid bokhylla. Maria Andersson. Foto Ulrik Svedin − En effekt av prisökningarna vintern 2022–23 var minskad elförbrukning. Det Ă€r en sorts resiliens. Vi kommer att göra berĂ€kningar av vad som hĂ€nder pĂ„ elmarknaden, till exempel om man tar bort eller lĂ€gger till ett energislag. Vi behöver ta hĂ€nsyn till mĂ„nga andra faktorer, som beslutsfattande och hĂ€ndelser pĂ„ marknaden, sĂ€ger Maria Andersson.

Enligt Patrik Thollander kommer det i framtiden att krÀvas mÄnga olika lösningar.

− Och dĂ€rtill en mĂ„ngfald av energislag samt beslutsfattande pĂ„ flera nivĂ„er som alla ska fungera tillsammans. Precis som i ett fungerande ekosystem, sĂ€ger Patrik Thollander.

Han tar upp exempel som avregleringen av elmarknaden, beroendet av den europeiska elmarknaden och elpriserna som kraftigt ökat senaste Äret.

− Vi har haft en marknad med lĂ„ga priser i tjugo Ă„r. Och nĂ€r naturgas dras bort pĂ„ grund av Rysslands invasion av Ukraina, samtidigt som kĂ€rnkraft lĂ€ggs ner i Tyskland, sĂ„ fĂ„r man en ganska stor störning, sĂ€ger Patrik Thollander.
Hittills har vi svenskar varit vana vid att
staten kommer med lösningen

En frÄga som forskarna stÀller sig Àr vilken roll som statlig styrning pÄ energimarknaden kommer att ha i framtiden.

− Hittills har vi svenskar varit vana vid att staten kommer med lösningen nĂ€r det uppstĂ„r en energikris, eller kraftiga prishöjningar. Men sedan avregleringen sĂ„ Ă€r den statliga styrningen begrĂ€nsad.

En kan inte lösa allt

Visionen med forskningsprojektet Ă€r att fĂ„ en mer heltĂ€ckande bild av framtidens elsystem – och kanske bredare Ă€n sĂ„.

foto portrĂ€tt, professor.Patrik Thollander. − Vi tror inte att en enskild aktör sitter pĂ„ hela lösningen. Samverkan mellan aktörer och kompetens frĂ„n olika discipliner kommer att behövas. DĂ€rför behövs perspektiv frĂ„n myndigheter, tillverkningsindustri, energibolag, servicenĂ€ring, regioner och kommuner, sĂ€ger Patrik Thollander.

En bra start

Stiftelsen Polar Structure Inititiative Foundation (PSIF) har donerat en miljon kronor till studien. PSIF-stiftelsen ska frÀmja forskning, utbildning och innovation. Stiftelsen finansieras av överskottsvinst frÄn bolaget Polar Structure som löpande kommer att skÀnka delar av sin Ärliga vinst till stiftelsen.

− Detta samarbete har redan börjat pĂ„ ett mycket bra sĂ€tt. Det Ă€r den bĂ€sta av tvĂ„ vĂ€rldar, nĂ€r praktik och akademi faktiskt konkret utbyter bĂ„de kunskaper och idĂ©er för att bryta ny mark, sĂ€ger PSIF-ordföranden Karim Sahibzada.

FAKTA: Polar Structure Initiative Foundation (PSIF)

Stiftelsens syfte är att bidra till den fortsatta utvecklingen av hållbar infrastruktur i Sverige och världen för att tillsammans bygga för en bättre framtid.

PSIF ska frÀmja forskning, utbildning och innovation inom infrastruktur med inriktning frÀmst mot följande fyra globala mÄl som faststÀllts inom ramen för FN:s Agenda 2030 för hÄllbar utveckling:

6. Rent vatten och sanitet för alla
7. HÄllbar energi för alla
9. HÄllbar industri, innovationer och infrastruktur
11. HÄllbara stÀder och samhÀllen

LĂ€s mer:

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.