91ÊÓÆ”

Hem

Minnet av oljekrisen håller dansk energipolitik vaken

10 december 2025

Ulrik Svedin

Danmark har blivit ett föregångsland för biogas och biometan. Bakom framgången ligger tydliga strategier och en politisk stabilitet kring energifrågor efter oljekrisen på 1970-talet.

Man som förelÀser.
Torben Brabo föreläste på BSRC Winter Conference i Linköpings konsert & kongress. Foto: Ulrik Svedin.

Det berÀttade Torben Brabo, som arbetat med frÄgorna i 30 Är, nÀr han förelÀste pÄ Biogas Solutions Research Center Winter Conference i Linköping. Han berÀttade om bÄde Danmarks biogas-historia och om nya utmaningar.

− Vi tittade mycket pĂ„ Sverige nĂ€r vi introducerade biogasen i danska gasnĂ€tet. Ni hade kommit lĂ€ngre med produktionen och hade mer biogas i systemet. Det fanns en professionalism och know-how som vi kunde dra nytta av, sĂ€ger Torben Brabo.

Chockade landet

Han beskrev hur oljekrisen pÄ 1970-talet slog hÄrt i Danmark.

− Den chockade oss. Vi var helt beroende av fossila brĂ€nslen, frĂ€mst olja. Jag tror att det Ă€r minnet av detta som lever kvar och som gör att vi har en ganska stark enighet runt energi- och klimatpolitiken.

Torben Brabo har lĂ„ng erfarenhet som vd och styrelseledamot i infrastrukturbolag inom gas, el och vĂ€tgas, frĂ€mst hos Energinet, som Ă€r Danmarks motsvarighet till Svenska kraftnĂ€t kombinerat med Nordion energi (el och gas). Under perioden 2000–2009 var han en drivande kraft i att öppna upp danska naturgasnĂ€tet för en fri marknad. Sedan dess har han varit en föresprĂ„kare för biogas, vilket bidragit till att Danmark har nĂ„tt 40 procent biometan i gasnĂ€tet.

Drivkrafterna

− Givetvis fastnade vi stundtals. Men vi insĂ„g att vi kan dra nytta av vĂ„ra erfarenheter frĂ„n arbetet med att liberalisera marknaden och anvĂ€nda dem nĂ€r vi inför biometan.

Danmark har stor kött- och mjölkproduktion, vilket ger mycket gödsel. Hanteringen av gödsel var ocksÄ det som drev pÄ den danska utvecklingen av biogas, och biometan som Àr en renare form och som innehÄller mer metan.

− I början handlade det om gödselhantering. Det infördes i dansk lagstiftning, vilket ledde till snabb utveckling av mindre och lokala biogasanlĂ€ggningar. Men det blev frĂ€mst elektricitet av gasen, inte fordonsgas.

Parisavtalet blev lag

Biometan kom in i det danska naturgasnĂ€tet via samverkan mellan kluster av gĂ„rdsproducenter. Nu fanns gasnĂ€tet, den gröna gasen och ett kommersiellt system. Bönderna krĂ€vde certifiering, vilket ledde till att ett certifikat infördes (2012−13).

En stor förÀndring kom 2018 nÀr klimatmÄlen i Parisavtalet ocksÄ blev lagstadgade.

− Den stora skillnaden var att det genom en ny klimatlag dĂ„ blev bindande för regeringen att varje Ă„r redovisa och diskutera vad vi har uppnĂ„tt. Det hĂ„ller klimatmĂ„len pĂ„ agendan.

Ministern tog stora klivet

Torben Brabo beskriver det som avgörande nÀr klimatministern Dan Jörgensen gav sig ut till sektorerna i nÀringslivet med frÄgor om deras behov för att uppfylla mÄlen:

− Alla kom med en plan. Vi kunde checka av: Okej, handelsflottan 
 ni behöver detta och sĂ„ vidare. VĂ€gtransporterna, ni behöver detta. Och industrierna behövde mer grön gas för att kunna leva upp till sina miljökrav. De beskrev att de behövde biometan. Och det accepterades politiskt.

HÀr kom den stora vÀndningen. Nu började industrierna höra av sig till regeringen med sina behov av biogas. Industrin tog över ansvaret att vidareutveckla marknaderna.

Babyn har vuxit upp
och kan klara sig sjÀlv

− Det betyder att babyn har vuxit upp och kan klara sig sjĂ€lv. Med den mognaden flyttade ledarfacklan till andra aktörer. I dag handlar mycket i stĂ€llet om att nĂ„ mĂ„len med koldioxidlagring och om biogasen ska fortsĂ€tta med relativt enkla anlĂ€ggningar eller utvecklas med större och mer avancerade.

Han menar att politisk enighet fortfarande Àr en styrka.

− Den ger oss tydlighet nĂ€r vi gĂ„r till EU med vĂ„ra frĂ„gor. Vi har mĂ„nga likheter med andra lĂ€nder i Norden och vi borde tala om en gemensam strategi, konstaterar Brabo.

Fler röster från konferensen

Tre kvinnor i ett panelsamtal. Fotograf: Ulrik Svedin
Carolina Gunnarsson, Region Kalmar, Linn Mjörnman, Avfall Sverige, Anna Löfsén, Svensk biogas.

− Många som vi möter känner nog att det akademiska språket är för avancerat, svårt att förstå. Men vi samarbetar redan med forskare, och vi kan nog utöka det. Det behövs mer forskning kring matavfall som substrat. Det finns potential för att få in matavfallet i rätt strömmar, det är mycket organiskt avfall även inom industrin som inte återvinns, utan bränns. Det är oanvända resurser, säger Linn Mjörnman, Avfall Sverige.

Kvinna som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Anna Löfsén, vd för Svensk Biogas.

− Utmaningen Ă€r att fĂ„ saker att hĂ€nda. Vi behöver tĂ€nka pĂ„ problemen för bĂ„de de smĂ„- och de storskaliga satsningarna. Vi behöver förutseende, lĂ„ngsiktig lagstiftning och finansiella instrument. Och fler mĂ„ste inse det, vĂ„ra politiker och vĂ„ra myndigheter.
− Forskningen mĂ„ste fĂ„ vara avancerad. Samtidigt behöver vi goda exempel som kan visas upp pĂ„ ett begripligt sĂ€tt. Som producent behöver Tekniska verken avancerad forskning kring utvinning. Men i slutĂ€ndan sĂ„ mĂ„ste alla dessa delar vara pĂ„ plats.

TvÄ mÀn som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Marcus Gustafsson, docent inom Industriell miljöteknik vid LiU, Stefan Anderberg, professor i Industriell miljöteknik vid LiU. 

EU-initiativ för energi får effekt

EU-strategin för klimatneutralitet Green deal lanserades 2019. Och i maj 2022 lanserades REpower EU, för att bÄde producera ren energi och fasa ut fossila brÀnslen frÄn Ryssland. BÄda har fÄtt effekter för biogasen i Europa. En direkt effekt av REpower EU var att biometan-produktionen ökade. Det har skett en ökning kring intresset för biogaslösningar i jordbruk, sedan 2022.
− Intresset frĂ„n banker och investeringsinstitut har ökat. Vi kan se att biometan-sektorn har blivit allt mer intressant för investerare, sĂ€ger Marcus Gustafsson, docent inom Industriell miljöteknik.
Man som förelÀser för publik. Fotograf: Ulrik Svedin
Stefan Anderberg, professor inom Industriell miljöteknik.

EU kan bli enklare

Men hur har EU realiserat mÄlen? Inte sÄ systematiskt, konstaterar Stefan Anderberg.
− RepowerEU uppmuntrade medlemsstaterna till att inkludera biometan i deras energiplaner. Men fĂ„ gjorde det. Bara tolv av 28 medlemmar har mĂ„l för biometan.
Satsningar ökar pÄ jordbruksrester, som gödsel och rester frÄn jordbruksgrödor. Klimatklivet har pÄverkat utvecklingen i Sverige. Andelen biogas har ökat dramatiskt de senaste Ären.
− Men mĂ„nga projekt i Europa Ă€r försenade pĂ„ grund av administrativa bördor. Vi hoppas pĂ„ en enklare beslutsprocess och Ă€ven EU-kommissionen signalerar med Green deal en vilja snabbt nĂ„ mĂ„len, sĂ€ger Stefan Anderberg, professor vid LiU.
Man som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Jörgen Ejlertsson, St1 Biokraft.

St1 Biokraft om sin expansion och behovet av forskning

Jörgen Ejlertsson frÄn S1 Biokraft som expanderar sin biogasutvinnning kraftigt i Norge, Sverige, Finland och Tyskland.
− Eftersom vi utökar sĂ„ har vi ett behov av att utbilda operatörer och driftpersonal. Vi ser ett vĂ€rde i att ligga nĂ€ra forskningen. Det finns ett vĂ€rde i att hitta saker, förbĂ€ttringar man inte letade efter. Och att ha plattformar för att diskutera frĂ„gorna, dĂ€r idĂ©er kommer fram. Forskningen Ă€r viktig för oss, exempelvis nĂ€r vi gör policy briefs.
− Vi mĂ„ste förstĂ„ att det inte finns en enda lösning inom energiproduktion. Det kommer att behövas bĂ„de enkla anlĂ€ggningar och mer avancerade.

Man som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Martin Liabäck, samordnare inom civil beredskap vid Linköpings kommun.

"Vi behöver hitta backup-planer för energin"

− Vårt jobb är att ta hand om invånarna i Linköping. Dieseln som importeras till Sverige kommer vid en krigssituation att gå till militären och sjukhusen. Där kan vi bli beroende av logistiska flöden och transporter. I det här sammanhanget blir lokal utvinning av biogas mycket intressant för oss.
− Vi behöver hitta backup-planer för energin, diversifiera energikällorna och försäkra oss om att vi inte lägger alla ägg i samma korg, säger Martin Liabäck, Linköpings kommun.

Man som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Hans Andersson, universitetslektor i företagsekonomi. Knuten till BSRC inom biogas, biogödsel. Föreläsare på BSRC Winter Conference 2025.

"Vi har mycket data"

Hans Andersson:
− Vi har mycket data om biogaslösningarna. Och det finns mycket att lĂ€ra av den. Det Ă€r en viktig resurs för framtida forskning. Vi kan ocksĂ„ lĂ€ra oss mer av de metoder som inte fungerar.

Image not found
Man som förelÀser. Fotograf: Ulrik Svedin
Per Everhill, Tekniska verken.

Tekniska verken kan förse 400 gårdar med gödsel

− Allt mer komprimerad biogas som blir flytande biogas innebĂ€r mindre volymer, lĂ€ttare transporter och att brĂ€nslet blir mycket lĂ€ttare att lagra , sĂ€ger Per Everhill pĂ„ Tekniska verken. Att lagra gas Ă€r svĂ„rare, och tar plats. Fördelarna med biogasen Ă€r ocksĂ„ gödseln. Sverige har mycket liten egen produktion av gödsel. Men Tekniska verken kan förse 400 gĂ„rdar med gödsel. Och hĂ€r kan tekniken utvecklas mycket mer. Jag vill ocksĂ„ fokusera pĂ„ gasturbiner som Ă€r pĂ„ vĂ€g tillbaka och som körs pĂ„ fossilt brĂ€nsle. De kan fĂ„ en roll i framtidens energiproduktion. Lokalt producerad, icke-fossil energi.

Kvinna som förelÀser, med mikrofon. Fotograf: Ulrik Svedin
Annika Björn, docent vid Linköpings universitet.

− Det är viktigt att nå ut med kunskap och forskningsresultat ute på anläggningarna. Vi kan göra mer av det. Mer av vår tid behövs för att kommunicera mellan oss. När vi träffas så kommer vi fram till många idéer och lösningar. Vi har just nu ett stort intresse för biogas för att öka beredskapen och vår förmåga att anpassa oss till olika kriser. Vi bör ta vara på den möjligheten, säger Annika Björn, docent vid Linköpings universitet.
− Inom forskningen behöver vi hitta nya vägar och lära oss mer om molekylerna som finns i biogasprocessen. Det kan finnas andra typer av tjänster som inte är utforskade ännu.

Kontakt

 
Fotografi av Mats Eklund

Mats Eklund

Professor
 
Fotografi av Madeleine Larsson

Madeleine Larsson

Universitetslektor
 
Fotografi av Axel Lindfors

Axel Lindfors

Biträdande universitetslektor

BSRC

Svart bil tankas med biogas.

Biogas Solutions Research Center

BSRC är ett nationellt kompetenscentrum för biogasforskning som administreras av LiU. Det är en bas för utvecklingen av innovativa och resurseffektiva biogaslösningar ofta med positiva, lokala och regionala effekter på miljö och ekonomi

Senaste nytt från LiU

Ryggtavlan pÄ en man.

Större risk att politisk höger faller för konspirationsteorier

Personer som lutar politiskt åt höger faller lättare för konspirationsteorier. Men oavsett ideologi tenderar vi att godta påståenden som stryker oss själva medhårs. Det visar en doktorsavhandling från LiU.
En man knÀböjer pÄ en fotbollsplan och hÄller i en bit konstgrÀsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.
En mobil hÄlls över en hand

Framtidens vård börjar i din mobil

Tänk dig att din mobil kan bli ett verktyg som hjälper dig att upptäcka tidiga tecken på sjukdom eller att följa din hälsa mellan läkarbesök. Det är visionen bakom ECIU University-kursen ”Health in Your Hands”.

Taggar