91ÊÓÆ”

13 oktober 2023

Vad blir konsekvenserna för en ung människa av att växa upp i ett utsatt bostadsområde? Hur påverkar det möjligheten till utbildning och jobb senare i livet? Och vilka åtgärder kan förbättra de ungas chanser? Det är frågor som ett nytt forskningsprojekt vid LiU ska ta sig an. Målet är att kunna ge konkreta råd till beslutsfattare.

PortrÀttbild av Benjamin Jarvis, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Universitetslektor Benjamin Jarvis leder forskningsprojektet. Fotograf: Jonas Roslund

Det Àr vÀl kÀnt att den som vÀxer upp i ett utsatt omrÄde har större risk att hoppa av skolan och fÄ begrÀnsade möjligheter pÄ arbetsmarknaden.

Mindre kĂ€nt Ă€r om sĂ„dana uppvĂ€xtförhĂ„llanden har olika stark pĂ„verkan under olika perioder av en persons barndom. Ännu mindre vet man om vilka Ă„tgĂ€rder som kan fungera för att bryta eller mildra de negativa konsekvenserna.

17 miljoner frÄn VetenskapsrÄdet

–Projektet handlar frĂ€mst om att undersöka hur en uppvĂ€xt i utsatta omrĂ„den och skolor pĂ„verkar barn frĂ„n det att de föds till att de blir unga vuxna och sedan hitta systematiska Ă„tgĂ€rder för att motverka ojĂ€mlika uppvĂ€xtvillkor, sĂ€ger universitetslektor Benjamin Jarvis vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Han ska leda projektet som just fÄtt drygt 17 miljoner kronor av VetenskapsrÄdet. Det strÀcker sig över sex Är och kommer att angripa problemet frÄn flera hÄll.

Forskarna vill undersöka hur segregation uppstÄr och utvecklas över tid. De ska titta pÄ betydelsen av ett barns familjebakgrund, vilken inverkan förÀldrarnas val av boende och skola har under olika skeden av barndomen, samt göra en uppskattning av hur mycket olika faktorer pÄverkar chanserna till jobb och utbildning senare i livet. Slutligen planerar forskarna Àven att testa effekterna av olika politiska beslut genom att anvÀnda datorsimuleringar.

HjÀlp till beslutsfattare

Hur pÄverkas till exempel segregation och utbildningschanser om beslutsfattare bestÀmmer sig för att stoppa, eller snabba pÄ, husbyggnation i vissa omrÄden? Vad hÀnder om villor och bostadsrÀtter prioriteras framför hyresrÀtter? Vad blir resultatet om en skola stÀngs i ett visst omrÄde? Eller om en ny öppnas? Vilken inverkan har det om friskolor prioriteras framför kommunala skolor?

–Alla dessa beslut kan fĂ„ konsekvenser för ojĂ€mlikhet och segregation bĂ„de pĂ„ lĂ„ng och kort sikt. Vi hoppas kunna hjĂ€lpa beslutsfattare och allmĂ€nhet att bĂ€ttre förstĂ„ följderna, sĂ„ att de kan ta mer vĂ€lgrundade beslut, sĂ€ger Benjamin Jarvis.

Forskargruppen som Benjamin Jarvis leder bestĂ„r av Martin Arvidsson, Maria BrandĂ©n, Adel Daoud, Laura FĂŒrsich, Peter Hedström, Selcan Mutgan, Erik Rosenqvist och Eduardo Tapia vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Miriah Meyer frĂ„n Institutionen för teknik och naturvetenskap, och Elizabeth Bruch frĂ„n University of Michigan.

Mer forskning kring segregation

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.