De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt tredubblats. Skillnaderna har ökat snabbare i Sverige Àn i nÄgot annat OECD-land.
FrÄn USA Àr det kÀnt att ökad ojÀmlikhet i inkomst gÄr hand i hand med en ökad uppdelning av var man bor, sÄ kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och hennes kollega Jonathan Mijs vid universitet i Boston har undersökt om samma sak ocksÄ gÀller i ett europeiskt land som Sverige.
âTidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare omrĂ„den som aldrig möter mer högutbildade personer, brukar till exempel ha lĂ€gre utbildning senare i livet, sĂ€ger Selcan Mutgan.
I en artikel i publikationen Sociological Science beskriver forskarna resultatet av sin undersökning. Med hjĂ€lp av data frĂ„n Statistiska CentralbyrĂ„n har de analyserat vad alla invĂ„nare i Sveriges 231 större kommuner tjĂ€nade och i vilka omrĂ„den de bodde under Ă„ren 1990â2017. En mer ingĂ„ende granskning har gjorts av utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Störst skillnad för personer med barn
Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation Àr nÀstan lika hög i Sverige som i USA. Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna Àr statistiskt sÀkerstÀlld.
I storstÀderna Àr det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förÀndrats under 30 Är. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjÀnar allra minst Àr ocksÄ i stort sett den samma.
Den stora skillnaden Àr för personer pÄ inkomstnivÄn strax dÀröver. De bor alltmer sÀllan i samma omrÄden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.
Jonathan Mijs Àr bitrÀdande professor i sociologi vid universitetet i Boston. Mest mÀrkbar Àr förÀndringen för personer med barn. DÀr har inkomstsegregationen tredubblats mellan 1990 och 2017, jÀmfört med en dryg fördubbling för personer utan barn.
Selcan Mutgan tror att det kan ha att göra med hur förÀldrar vÀljer skola till sina barn. FörÀldrar i högre inkomstklass har rÄd att flytta nÀrmare de skolor som de vill att deras barn ska gÄ pÄ, medan förÀldrar med lÀgre inkomster har fÀrre valmöjligheter.
SvÄrt för invandrare att flytta
Men forskarna har ocksÄ undersökt hur inkomstsegregationen förÀndrats inom gruppen infödda svenskar respektive inom gruppen icke-vÀsterlÀnningar. Det visar sig att Àven om ojÀmlikheten nÀr det gÀller inkomst ökat pÄ samma sÀtt i bÀgge grupperna, sÄ Àr inkomstsegregationen lÀgre inom den icke-vÀsterlÀndska gruppen. Med andra ord flyttar de inte nÀr de fÄr högre inkomst, vilket skiljer Sverige frÄn ett land som USA.
âDet kan bero pĂ„ hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det Ă€r allt svĂ„rare att hitta bostĂ€der till överkomliga priser, sĂ€rskilt för invandrare som vanligtvis tjĂ€nar mindre Ă€n infödda svenskar, sĂ€ger Selcan Mutgan.
Men de nÀrmare orsakerna till förÀndringen i inkomstsegregation mÄste undersökas mer, enligt forskarna. Att det borde vara en varningsklocka för politiker bÄde i Sverige och utomlands Àr de överens om.
âDet Ă€r en sak att ha ett samhĂ€lle dĂ€r vissa Ă€r mer vĂ€lbĂ€rgade Ă€n andra. Det Ă€r nĂ„got helt annat nĂ€r rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergrĂ€ver solidariteten, det undergrĂ€ver empati och förstĂ„else för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhĂ€llet, sĂ€ger Jonathan Mijs.
Artikel: , Selcan Mutgan, Jonathan Mijs (2023), Sociological Science, publicerad online 11 maj 2023, doi: 10.15195/v10.a12