91视频

St盲derna drar till sig talang och 枚kar klyftan mellan stad och landsbygd. Foto iStock, franswillemblok

鈥�Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av v盲lutbildade och beg氓vade personer har betydelse f枚r regionala oj盲mlikheter. Det 盲r n氓got att beakta om man vill att hela landet ska v盲xa, s盲ger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet f枚r analytisk sociologi vid Link枚pings universitet.

Fenomenet med 15 % tillv盲xt

Tidigare forskning har visat att det inte finns n氓got enkelt linj盲rt samband mellan en orts storlek och olika ekonomiska och sociala indikatorer. Marc Keuschnigg, Foto: Mikael S枚nne.En f枚rdubbling av befolkningen leder exempelvis inte till en f枚rdubbling av inkomster, antal patent, antal flyttningar och antal skilsm盲ssor. Ist盲llet leder den till en 枚kning med cirka 115%. Detta har kommit att kallas +15%-fenomenet och sambandet har observerats p氓 olika kontinenter s氓v盲l som i l盲nder p氓 olika utvecklingsniv氓er. Resultatet har beskrivits p氓 f枚ljande s盲tt: om man tar vilken person som helst och flyttar den personen till en ort som 盲r dubbelt s氓 stor, s氓 kommer personen att g枚ra 15% mer av allt som kan m盲tas.I Sverige 盲r de v盲lutbildade mer ben盲gna att l盲mna landsbygden och flytta till storst盲der som Stockholm, G枚teborg och Malm枚. De gr氓 strecken visar migrationsfl枚den fr氓n mindre till st枚rre arbetsmarknader 氓r 2012. K盲lla: SCB, egna ber盲kningar.

M氓nga forskare har f枚rs枚kt f枚rklara +15% fenomenet. En inflytelserik f枚rklaring 盲r att +15% fenomenet 盲r ett resultat av en sj盲lvf枚rst盲rkande process. I stora st盲der finns det fler m盲nniskor att utbyta id茅er med och att samarbeta med och detta leder till nya innovationer, nya former av socialt liv och 枚kad produktivitet. I den h盲r f枚rklaringen st氓r allts氓 social interaktion mellan m盲nniskor i centrum. H盲r produceras vinnare men inga f枚rlorare, vilket inneb盲r att urbaniseringen enbart 盲r positiv f枚r samh盲llet som helhet.

Utbildning och talang

Forskarna vid Link枚pings universitet ville unders枚ka i vilken utstr盲ckning som +15%-fenomenet verkligen har sin orsak i en sj盲lvf枚rst盲rkande process.

I Sverige finns unika registerdata som har gjort det m枚jligt for forskarna att 鈥� f枚r f枚rsta g氓ngen 鈥� empiriskt testa teorin. Befolkningsregistren inneh氓ller mycket detaljerade uppgifter om bostadsort, utbildning, arbetslivserfarenhet och inkomst f枚r hela svenska befolkningen. De inneh氓ller ocks氓 resultaten av de IQ-tester m盲n gjorde vid v盲rnpliktsm枚nstringen. Genom storskaliga dataanalyser har forskarna testat teorin mot uppgifter om 1,29 miljoner svenskf枚dda m盲n.

Forskarnas resultat visar att sociala interaktioner bara kan f枚rklara omkring h盲lften av +15% fenomenet. I motsats till existerande f枚rklaringar finner de att skillnader i befolkningskarakteristika v盲sentligt driver fenomenet. De m盲n som flyttade fr氓n mindre orter till st枚rre hade exempelvis i genomsnitt 1,8 氓rs l盲ngre utbildning och deras IQ var 0,4 standardavvikelser h枚gre 盲n f枚r de som stannade kvar. Den starka ekonomiska tillv盲xten i m氓nga st盲der 盲r allts氓 inte, som ofta antagits, enbart resultatet av en sj盲lvf枚rst盲rkande process utan beror till betydande del p氓 tillstr枚mningen av v盲lutbildade och beg氓vade individer fr氓n mindre orter.

Vetenskaplig artikel:
Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedstr枚m (2019). Science Advances 5: eaav0042, DOI: 10.1126/sciadv.aav0042