91ÊÓÆ”

26 november 2024

Redan efter halva tiden lämnar AI-kommissionen sin slutrapport till regeringen. LiU-professorn Fredrik Heintz, som lett delar av arbetet, menar att det är bråttom: "Det viktiga är att komma igång nu."

Tre mÀn och en rapport i handen pÄ den mittersta
Arbetet i AI-kommissionen har letts av Carl-Henric Svanberg som för övrigt är LiU-alumn. AI-kommissionens färdplan för Sverige överlämnas till civilminister Erik Slottner, också alumn från LiU. LiU-professor Fredrik Heintz menar att det är viktigt att ta beslut nu.

Regeringen tillsatte AI-kommissionen i början av 2024 i syftet att stĂ€rka svensk konkurrenskraft, vĂ€lfĂ€rd och att utveckla anvĂ€ndning av AI i Sverige. Civilminister Erik Slottner tar emot slutrapporten som fĂ„tt namnet ”AI-kommissionens fĂ€rdplan för Sverige". I eftermiddag Ă€r Ă€ven statsministern med pĂ„ evenemanget. LiU-professor Fredrik Heintz Ă€r en av ledamöterna i AI-kommissionen.
– Vi har valt att lĂ€mna in rapporten efter halva tiden, för vi har inte tid att vĂ€nta. Vi mĂ„ste agera nu. Det behövs tydligt politiskt ledarskap för att skapa förutsĂ€ttningarna för att snabbt och sĂ€kert förflytta Sverige framĂ„t inom AI. Det Ă€r viktigt att ta beslut nu.

Utredningen bygger pĂ„ tre delar: ”En stabil grund att bygga pĂ„â€, som handlar om energiförsörjning, telekom, berĂ€kningskraft, data och spetsforskning; ”AI för alla” som innebĂ€r kompetenslyft, innovation och AI för en offentlig sektor i framkant; tredje delen handlar om ledarskap och styrning.

Fotograf: Anna Nilsen

Enligt Fredrik Heintz behöver Sverige vara mer aktiva internationellt.
– Ledarskap och styrning behövs för att faktiskt genomföra fĂ€rdplanen vi tagit fram. Det handlar inte frĂ€mst om att vi ska ta fram ny teknologi utan snarare att skapa förutsĂ€ttningar för innovation, utbildning och samhĂ€llsutveckling, för att möta framtiden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. AI Ă€r en förutsĂ€ttning, en möjlighet och nu mĂ„ste vi ta tillvara pĂ„ den.

För att lyckas med de tre delarna menar AI-kommissionen att Sverige bör satsa 16,7 miljarder kronor över tio Är. 11,5 miljarder kronor för de nÀrmsta Ären och sedan ytterligare fem. Största posten handlar om spetsforskning. De tvÄ posterna kompetens och offentlig sektor Àr ungefÀr likvÀrdiga. Sedan kommer berÀkningskraft pÄ fjÀrde platsen.
– Det Ă€r viktigt att det blir nĂ„gonting för alla. Vi mĂ„ste ha kloka regler och vi mĂ„ste göra smarta investeringar. Vi mĂ„ste ha internationellt samarbete för att sĂ€kerstĂ€lla att AI kan anvĂ€ndas pĂ„ ett sĂ€tt som stĂ€rker Sverige.

Bygga ut berÀkningskraft

AI-kommissionen föreslÄr att bygga ut berÀkningskraften. Inferens Àr processen inom artificiell intelligens nÀr en trÀnad maskininlÀrningsmodell genererar svar, vilket krÀver snabb tillgÄng till berÀkningskraft. I förslaget ingÄr att Àven utöka berÀkningskraften för inferens. Förslaget Àr att detta ska lÀggas pÄ Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige, NAISS, som Linköpings universitet Àr vÀrd för.
– Det Ă€r bra att man nu ser berĂ€kningsinfrastrukturen som en av de stora nationella forskningsinfrastrukturerna.

Tre excellenscenter inom AI

AI-kommissionen föreslÄr ocksÄ att regeringen inrÀttar tre excellenscenter inom AI-omrÄdet, var och en med en budget pÄ 100 miljoner kronor per Är i tio Är. Centren ska samverka med forskare och projekt vid olika svenska lÀrosÀten samt samarbeta med nÀringsliv. Centren behöver inte vara pÄ geografiska platser, de kan vara virtuella och omfatta flera lÀrosÀten, men med ett lÀrosÀte som huvudman.
– Vi behöver uppnĂ„ kritisk massa, sĂ„ jag ser gĂ€rna att tyngdpunkten ligger pĂ„ enskilda lĂ€rosĂ€ten för att skapa en geografisk nĂ€rhet, sĂ€ger Fredrik Heintz.

I förslaget finns 600 doktorandtjÀnster, 200 postdoktortjÀnster och 50 tjÀnster för gÀstprofessorer, för att bygga upp kompetensen via forskningen. Hittills har Wallenberg AI Autonomous Systems and Software Program, WASP, tagit ett stort ansvar för grundforskningen. Det skulle vara positivt att det offentliga kommer in och gör motsvarande satsning, menar Fredrik Heintz.

Är Linköpings universitet en möjlig kandidat som excellenscenter inom AI-omrĂ„det?

– I Vinnovas rapport Strategiska tekniker för Sverige - ett underlag för nationella prioriteringar, pekas Linköping ut som ledande nĂ€r det gĂ€ller AI och datavetenskap. SĂ„ chanserna borde vara goda.

Finns kompetenslyft för lÀrare i högre utbildning med i AI-kommissionens förslag?

– Ja och det kan vara en fördel att bygga vidare pĂ„ det som gjorts inom WASP-ED*. Syftet Ă€r dels att lĂ€rarna ska fĂ„ möjlighet till kompetensutveckling, dels att innehĂ„llet i utbildningen ska bli framtidssĂ€kert. I rapporten pĂ„pekar vi att universitet och högskolor skyndsamt bör införa relevant AI-innehĂ„ll i alla utbildningar. Det Ă€r nĂ„got Linköpings universitet redan har pĂ„börjat. Det viktiga Ă€r att komma igĂ„ng nu, poĂ€ngterar Fredrik Heintz igen.

*WASP-ED - Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program. Linköpings universitet Àr vÀrd för programmet.

Läs rapporten

Kontakt

Mer om AI vid LiU

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.