â Vi har sammanstĂ€llt data om bland annat hushĂ„llens inkomster, bostadsort, antal bilar och körstrĂ€ckor. Med information frĂ„n till exempel bilprovningen kan vi följa hur mycket bilarna har körts, sĂ€ger Carl Berry, nationalekonom pĂ„ Statens vĂ€g- och transportforskningsinstitut (VTI) som Ă€r en strategisk samverkanspartner till Linköpings universitet.
čóö°ùłŸĂ„ČÔČőČúŸ±±ôČč°ù
En del av avhandlingen handlar om förmÄnsbilar, som innebÀr tjÀnstebil i stÀllet för lön och som beskattas förmÄnligare Àn vanlig inkomst.
â Vanligaste förmĂ„nsbilen Ă€r en SUV, en sĂ„ kallad stadsjeep, Ă€ven om vi ser att elbilar har blivit vanligare förmĂ„nsbilar pĂ„ senare Ă„r. Större bilar betyder oftast en högre brĂ€nsleförbrukning.
Fler bilar
Forskning visar ocksĂ„ att förmĂ„nsbilarna oftast finns i storstadsregioner dĂ€r vĂ€gnĂ€tet Ă€r vĂ€l utvecklat och en stor bil kanske inte Ă€r motiverad. čóö°ùłŸĂ„ČÔČőČúŸ±±ôČč°ùna kan pĂ„ sĂ„ vis bidra till trĂ€ngseln pĂ„ vĂ€gnĂ€tet. HĂ€r finns en rad olika faktorer kopplade till samhĂ€llsnytta och kostnader. Andra studier, av forskarna Maria Börjesson och Christopher Roberts, har visat att bilinnehavet ökar med den gynnsamma förmĂ„nsbilsbeskattningen:
â Bilarnas energiĂ„tgĂ„ng pĂ„ grund av storlek, vikt och prestanda ökar. Dessutom stiger konsumtionen eftersom konsumenterna köper bĂ„de fler och dyrare bilar.
Det Àr fler mÀn Àn kvinnor
som har förmÄnsbilar
Det Àr fler mÀn Àn kvinnor som har förmÄnsbilar. Bilen kan visserligen underlÀtta arbetet och fungera som morot för en anstÀlld att ta mer avancerade uppgifter, noterar Carl Berry.
â Dock visar forskningen att det mesta av resandet med tjĂ€nstebilar görs i privata Ă€renden. Vi har fortfarande flera saker att studera djupare nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„nsbilar.
Inkomst och beteenden
BrĂ€nslepriserna blev högaktuella under 2022 nĂ€r de steg kraftigt. Den hĂ€ndelsen ligger utanför den hĂ€r studien som strĂ€cker sig mellan 2000â2018. Tidigare höjningar visar dock pĂ„ en trend i beteendet hos svenskarna i stort.
â Det Ă€r tydligt att grupper som höginkomsttagare och lĂ„ginkomsttagare inte anpassar sina körstrĂ€ckor lika mycket till brĂ€nslepriset. Medan medelinkomsttagarna anpassar sig mer â och kör mindre.
Samma utfall blev det nÀr de studerade inkomstbortfall.
â AlltsĂ„, medelinkomsttagare som fick minskad inkomst var de som mest Ă€ndrade sina vanor och anvĂ€nde bilen mindre Ă€n de andra grupperna.
Har du nÄgon egen tanke kring varför?
â Vi har inte undersökt varför. Men höginkomsttagare kanske anser att de har rĂ„d, eller Ă€r mindre kĂ€nsliga för svĂ€ngningar i ekonomin. LĂ„ginkomst-gruppen kanske har ett större behov av att ta bilen till jobbet pĂ„ obekvĂ€ma arbetstider. Det kan ocksĂ„ finnas felkĂ€llor. Vi ser ju bara vem som stĂ„r skriven pĂ„ bilen, inte vem som betalar. Det finns sannolikt flera olika förklaringar.
Antal bilar
Carl Berry har Àven studerat hur svenskarnas bilinnehav och anvÀndning av bilen pÄverkas av inkomst och brÀnslepriser. Det visar sig att bilen anvÀnds mer vid en inkomstökning.
â Förenklat sĂ„ leder en tioprocentig ökning av inkomsten till att körstrĂ€ckorna ökar med en procent, och bilinnehavet med tvĂ„ procent. Och Ă„t andra hĂ„llet: Med en tioprocentig ökning av dieselpriset sĂ„ minskar körstrĂ€ckorna med fem procent och bilinnehavet med ungefĂ€r tvĂ„ procent, sĂ€ger Carl Berry.
I december 2024 presenterade Carl Berry sin avhandling vid Linköpings universitet. Nu kommer han att fortsÀtta sin forskning pÄ VTI.