91ÊÓÆ”

27 januari 2025

Samverkan kring barn som misstänks ha utsatts för brott är sämre i kommuner som saknar ett så kallat barnahus. Det visar en utredning gjord vid kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet. Regeringen bör därför se till att alla barn i Sverige får tillgång till ett barnahus, menar utredarna.

Sofia Melén Moadi.
Sofia Melén Moadi är utredare på Barnafrid vid Linköpings universitet. Fotograf: Sara Bjerkeby

- Barn som bor i kommuner som inte Àr knutna till ett barnahus riskerar att inte fÄ samma möjligheter och rÀttigheter som andra barn. Man behandlas inte helt lika, konstaterar utredaren Sofia Melén Moadi.

Vid ett barnahus fÄr barn som kan ha utsatts för brott möjlighet att pÄ en och samma trygga plats möta representanter frÄn polisen, socialtjÀnsten och hÀlso- och sjukvÄrden. Lokalerna Àr barnanpassade och de som jobbar dÀr Àr specialutbildade. I och med att flera myndighetsrepresentanter kan vara med samtidigt behöver barnet bara berÀtta om sjÀlva brottet en enda gÄng.

Idag finns 33 barnahus i Sverige fördelade pÄ 247 kommuner. Det betyder att barn i 43 kommuner saknar tillgÄng till ett barnahus. Kunskapscentrumet Barnafrid har via en enkÀt till berörda kommuner och polisomrÄden undersökt varför och vad det för med sig.

Exteriör barnahus i Linköping.
Utanför barnahus i Linköping.

Inga barnanpassade lokaler

En konsekvens Àr att det ofta saknas barnanpassade lokaler. Det betyder till exempel att barn kan tvingas Äka till det vanliga polishuset för att prata med polisen.

- Polishus Àr ju som de Àr. Man har ett gemensamt vÀntrum för alla som har ett Àrende till dit. Det kan ju vara en ganska skrÀmmande och obehaglig miljö överlag, sÀger Sofia Melén Moadi.

En annan brist Àr samordningen mellan myndigheter. I enkÀten framkommer att sjukvÄrden och barn- och ungdomspsykiatrin sÀllan medverkar vid utredningarna nÀr barnahus saknas.

VÀntrum pÄ barnahus i Linköping.
VÀntrummet pÄ barnahus i Linköping.
I svaren framkommer flera anledningar till att kommuner inte Àr knutna till ett barnahus. Ofta handlar det om stora geografiska avstÄnd. Kommunerna kan ocksÄ hÀnvisa till resursbrist eller att det saknas intresse hos en del av de myndigheter som behöver samarbeta.

MĂ„nga av de berörda kommunerna ligger i norra Sverige, men de finns Ă€ven i SmĂ„land och SkĂ„ne. Även NorrtĂ€lje saknar barnahus.

Uppmaning till regeringen

Utredarna pÄ Barnafrid uppmanar nu regeringen att se till att alla barn, oavsett var de bor i landet, fÄr tillgÄng till ett barnahus. Barnafrid framhÄller att det Àr nödvÀndigt att det finns en nationell styrning av barnahus med en ansvarig myndighet. Idag existerar inte det.

Barnafrid föreslÄr ocksÄ att ett certifieringssystem för barnahus utreds. Ett sÄdant skulle göra det möjligt att stÀlla krav pÄ vad ett barnahus ska innehÄlla.

I avvaktan pÄ det föreslÄr utredarna flera ÄtgÀrder. Bland annat att det införs krav pÄ kommuner och polisomrÄden att ha barnanpassade miljöer. Det ska ocksÄ finnas rutiner sÄ att alla berörda myndigheter deltar vid barnförhör och krisstöd för barn och förÀldrar oavsett var man bor i landet. Dessutom behöver de sÀrskilda behoven i norra Sverige kartlÀggas.

- Vi rekommenderar ju verkligen att man ska arbeta för att hela landet, alla kommuner, alla polisomrÄden, har tillgÄng till ett barnahus, sÀger Sofia Melén Moadi.

Ett medhörningsrum pÄ barnahus i Kristianstad
I medhörningsrummet gÄr det att lyssna medan barnförhöret pÄgÄr i ett annat rum. Bild frÄn barnahus i Kristianstad.

Dessa kommuner saknar barnahus:
Arjeplog, Arvidsjaur, Bjurholm, Boden, Dorotea, GĂ€llivare, Haparanda, Hultsfred, Högsby, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, LuleĂ„, Lycksele, MalĂ„, Nordmaling, NorrtĂ€lje, Norsjö, Oskarshamn, Pajala, PiteĂ„, Simrishamn, Sjöbo, SkellefteĂ„, Skurup, Sorsele, Storuman, Tomelilla, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, VĂ€nnĂ€s, Ystad, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och ÖvertorneĂ„.
Även fem kommuner i Blekinge lĂ€n har svarat pĂ„ enkĂ€ten. Blekinge lĂ€n kommer under 2025 att pĂ„börja processen att starta upp ett barnahus.


Rapporten:


Kontakt

Fler nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.