91ÊÓÆ”

14 september 2023

Alumner från läkarutbildningen vid Linköpings universitet värderar sin utbildning högt på flera punkter, enligt Sveriges läkarförbunds senaste enkät. De nyutexaminerade läkarna anser att de har fått goda grunder för yrket.

LÀkarstudenter simulerar vÄrdsituationer och diskuterar under utbildningen.
Läkarstudenter simulerar vårdsituationer och diskuterar igenom detta. Fotograf: Emma Busk Winquist
EnkĂ€ten har gĂ„tt ut till nyutexaminerade frĂ„n Sveriges samtliga lĂ€karutbildningar och i Ă„r Ă€ven till svenskar som tagit examen utomlands. Deltagarna har bland annat fĂ„tt gradera sina förutsĂ€ttningar för att hantera ”kĂ€nslomĂ€ssigt svĂ„ra patientsituationer”, att ”förmedla relevant information till patienter” samt att ”diagnosticera och behandla vanligt förekommande sjukdomar”.

Det Àr ocksÄ nÄgra av de punkter dÀr alumnerna frÄn Linköping toppar vÀrderingen.

− Vi Ă€r glada över att vĂ„ra alumner upplever att de har fĂ„tt grunder för att kĂ€nna sig trygga i lĂ€karrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmĂ„ga, sĂ€ger Éva TamĂĄs bitrĂ€dande professor och programansvarig för lĂ€karprogrammet.

Kritiskt vÀrdera information

LiU:s lÀkarutbildning vÀrderas Àven högst pÄ frÄgor om förutsÀttningarna för att söka och kritiskt vÀrdera information. Undervisningen vid LiU har under mÄnga Är prÀglats av metoden problembaserat lÀrande (PBL) dÀr lÀkarstudenterna arbetar i grupp och fÄr lösa olika givna problem, bland annat genom att sjÀlva söka svar i litteraturen:

PBL Àr ett robust pedagogiskt verktyg
för att fostra till livslÄngt lÀrande
− EnkĂ€tstudien visar pĂ„ vad vi har sett tidigare, nĂ€mligen att PBL Ă€r ett robust pedagogiskt verktyg för att fostra till livslĂ„ngt lĂ€rande. Det resulterar i bĂ„de trygghet i lĂ€karrollen, goda medicinska kunskaper och kritiskt tĂ€nkande, sĂ€ger Katarina KĂ„gedal, bitrĂ€dande professor och bitrĂ€dande programansvarig för lĂ€karprogrammet.

Linköpings universitet utmĂ€rker sig nĂ€r det gĂ€ller förbĂ€ttringskunskap (utveckla och förbĂ€ttra vĂ„rden). HĂ€r tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkĂ€ten att de fĂ„tt ”ganska till mycket goda förutsĂ€ttningar” att bedriva förbĂ€ttringsarbete.

čóö°ùČúĂ€łÙłÙ°ùŸ±ČÔČ”ČőČč°ùČú±đłÙ±đ

Rapportens författare har analyserat siffrorna och dragit egna slutsatser:

”HĂ€r behöver universiteten lĂ€ra av varandra och undersöka varför sĂ„ mĂ„nga som studerat i Linköping har fĂ„tt goda förutsĂ€ttningar att bedriva förbĂ€ttringsarbete”, skriver författarna.

Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkÀten. Linköpings lÀkarstudenter ligger lÀgre Àn snittet: 13 procent.

− Medicinska fakulteten har de senaste tvĂ„ Ă„ren stĂ€rkt forskarlinjen för lĂ€karstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskĂ„dlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen Ă€r jĂ€tteviktigt eftersom forskande lĂ€kare Ă€r nĂ„got vĂ€sentligt för sjukvĂ„rdens utveckling, sĂ€ger Éva TĂĄmas.

Viktigt med handledning

I studien fÄr de nyutexaminerade lÀkarna ocksÄ svara pÄ frÄgor om trakasserier och diskriminering. Sveriges lÀkarförbund noterar att inte alla i enkÀten uppger att de bemötts med respekt av sina lÀrare och handledare. Hela 14 procent uppger att de utsatts för krÀnkande sÀrbehandling. I fritextsvaren framkommer att en kritisk period kan vara under den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).

”HĂ€r har hela lĂ€karkĂ„ren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lĂ€rosĂ€tena mĂ„ste se till att deras riktlinjer för krĂ€nkande sĂ€rbehandling blir kĂ€nda för alla lĂ€karstudenter”, understryker förbundet i rapporten.

Handledning Àr viktigt, sammanfattar Sveriges lÀkarförbund. I rapporten pekar författarna pÄ att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stÀrkas, genom att utöka de sÄ kallade ALF-medlen.

Nolltolerans

NÀr det gÀller jÀmlikt bemötande mellan mÀn och kvinnor sÄ hamnar LiU i topp i enkÀten. Enligt LiU:s eget kursutvÀrderingssystem (vÄrterminen 2023) svarar 3,9 procent ja pÄ frÄgan om diskriminering, trakasserier, krÀnkande sÀrbehandling och exkludering.

− Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, Ă€ven om vĂ„r kursutvĂ€rdering hamnar betydligt lĂ€gre Ă€n enkĂ€tens medelvĂ€rde pĂ„ 14 procent. Och vi fortsĂ€tter att jobba mot nollvisionen, sĂ€ger Éva TamĂĄs.

EnkÀten Àr ett bra stöd

Programledningen vid LiU:s lÀkarutbildning vÀlkomnar att Sveriges lÀkarförbund undersöker studenternas syn pÄ utbildningen:

− EnkĂ€ten Ă€r ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lĂ€rosĂ€tenas lĂ€karutbildningar. Svarsfrekvensen pĂ„ 37 procent kunde dock vara högre, för att sĂ€kerstĂ€lla resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje Ă„r och innehĂ„ller samma frĂ„gor sĂ„ blir förutsĂ€ttningarna för jĂ€mförelse genom Ă„ren mycket goda, sĂ€ger Éva TamĂĄs.

Kontakt

Fakta

EnkÀten frÄn Sveriges lÀkarförbund görs för sjÀtte gÄngen. De nyutexaminerade lÀkarna har pÄ en sexgradig skala fÄtt uppskatta i vilken utstrÀckning utbildningen har givit dem goda förutsÀttningar för att klara olika yrkesrelaterade frÄgor.

Samtliga svenska lĂ€rosĂ€ten bedöms erbjuda undervisning med hög kvalitet (98−90 procent andel positiva svar).


campus usCampus US Foto Emma Busk Winquist
BÀst resultat fÄr Lund och Göteborg, med 98 procent i andel positiva svar.

Linköping delar fjĂ€rdeplatsen med Örebro pĂ„ 92 procent. Universitet utanför Sverige, fĂ„r 89 procent positiva svar.

Se hela enkÀten hÀr

Läkarprogrammet i Linköping

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.