Det Àr ocksÄ nÄgra av de punkter dÀr alumnerna frÄn Linköping toppar vÀrderingen.
â Vi Ă€r glada över att vĂ„ra alumner upplever att de har fĂ„tt grunder för att kĂ€nna sig trygga i lĂ€karrollen med goda medicinska kunskaper och utvecklad empatisk förmĂ„ga, sĂ€ger Ăva TamĂĄs bitrĂ€dande professor och programansvarig för lĂ€karprogrammet.
Kritiskt vÀrdera information
LiU:s lĂ€karutbildning vĂ€rderas Ă€ven högst pĂ„ frĂ„gor om förutsĂ€ttningarna för att söka och kritiskt vĂ€rdera information. Undervisningen vid LiU har under mĂ„nga Ă„r prĂ€glats av metoden problembaserat lĂ€rande (PBL) dĂ€r lĂ€karstudenterna arbetar i grupp och fĂ„r lösa olika givna problem, bland annat genom att sjĂ€lva söka svar i litteraturen:PBL Ă€r ett robust pedagogiskt verktygâ EnkĂ€tstudien visar pĂ„ vad vi har sett tidigare, nĂ€mligen att PBL Ă€r ett robust pedagogiskt verktyg för att fostra till livslĂ„ngt lĂ€rande. Det resulterar i bĂ„de trygghet i lĂ€karrollen, goda medicinska kunskaper och kritiskt tĂ€nkande, sĂ€ger Katarina KĂ„gedal, bitrĂ€dande professor och bitrĂ€dande programansvarig för lĂ€karprogrammet.
för att fostra till livslÄngt lÀrande
Linköpings universitet utmĂ€rker sig nĂ€r det gĂ€ller förbĂ€ttringskunskap (utveckla och förbĂ€ttra vĂ„rden). HĂ€r tycker cirka 75 procent av deltagarna i enkĂ€ten att de fĂ„tt âganska till mycket goda förutsĂ€ttningarâ att bedriva förbĂ€ttringsarbete.
čóö°ùČúĂ€łÙłÙ°ùŸ±ČÔČ”ČőČč°ùČú±đłÙ±đ
Rapportens författare har analyserat siffrorna och dragit egna slutsatser:âHĂ€r behöver universiteten lĂ€ra av varandra och undersöka varför sĂ„ mĂ„nga som studerat i Linköping har fĂ„tt goda förutsĂ€ttningar att bedriva förbĂ€ttringsarbeteâ, skriver författarna.
Bara en av fyra har forskat under studietiden, visar enkÀten. Linköpings lÀkarstudenter ligger lÀgre Àn snittet: 13 procent.
â Medicinska fakulteten har de senaste tvĂ„ Ă„ren stĂ€rkt forskarlinjen för lĂ€karstuderande vilket förhoppningsvis ger resultat inom överskĂ„dlig tid. Att uppmuntra till forskning redan under utbildningen Ă€r jĂ€tteviktigt eftersom forskande lĂ€kare Ă€r nĂ„got vĂ€sentligt för sjukvĂ„rdens utveckling, sĂ€ger Ăva TĂĄmas.
Viktigt med handledning
I studien fĂ„r de nyutexaminerade lĂ€karna ocksĂ„ svara pĂ„ frĂ„gor om trakasserier och diskriminering. Sveriges lĂ€karförbund noterar att inte alla i enkĂ€ten uppger att de bemötts med respekt av sina lĂ€rare och handledare. Hela 14 procent uppger att de utsatts för krĂ€nkande sĂ€rbehandling. I fritextsvaren framkommer att en kritisk period kan vara under den verksamhetsförlagda undervisningen (VFU).âHĂ€r har hela lĂ€karkĂ„ren ett stort och viktigt jobb att göra gemensamt. Och lĂ€rosĂ€tena mĂ„ste se till att deras riktlinjer för krĂ€nkande sĂ€rbehandling blir kĂ€nda för alla lĂ€karstudenterâ, understryker förbundet i rapporten.
Handledning Àr viktigt, sammanfattar Sveriges lÀkarförbund. I rapporten pekar författarna pÄ att finansieringen av den kliniska utbildningen behöver stÀrkas, genom att utöka de sÄ kallade ALF-medlen.
Nolltolerans
NĂ€r det gĂ€ller jĂ€mlikt bemötande mellan mĂ€n och kvinnor sĂ„ hamnar LiU i topp i enkĂ€ten. Enligt LiU:s eget kursutvĂ€rderingssystem (vĂ„rterminen 2023) svarar 3,9 procent ja pĂ„ frĂ„gan om diskriminering, trakasserier, krĂ€nkande sĂ€rbehandling och exkludering.â Vi har naturligtvis nolltolerans mot oönskat bemötande, Ă€ven om vĂ„r kursutvĂ€rdering hamnar betydligt lĂ€gre Ă€n enkĂ€tens medelvĂ€rde pĂ„ 14 procent. Och vi fortsĂ€tter att jobba mot nollvisionen, sĂ€ger Ăva TamĂĄs.
EnkÀten Àr ett bra stöd
Programledningen vid LiU:s lÀkarutbildning vÀlkomnar att Sveriges lÀkarförbund undersöker studenternas syn pÄ utbildningen:
â EnkĂ€ten Ă€r ett bra stöd till utvecklingen av de svenska lĂ€rosĂ€tenas lĂ€karutbildningar. Svarsfrekvensen pĂ„ 37 procent kunde dock vara högre, för att sĂ€kerstĂ€lla resultatet. Men eftersom den skickas ut vart tredje Ă„r och innehĂ„ller samma frĂ„gor sĂ„ blir förutsĂ€ttningarna för jĂ€mförelse genom Ă„ren mycket goda, sĂ€ger Ăva TamĂĄs.