Känsla av kris
I artikeln Populism as an act of storytelling: analyzing the climate change narratives of Donald Trump and Greta Thunberg as populist truth-tellers undersöker Johan Nordensvärd och Markus Ketola Trumps och Thunbergs narrativ, berättelser, om klimatförändringen. Underlaget i båda fallen är viktiga tal och för USA:s förre president även ett par intervjuer och ett större antal twitterinlägg.
Donald Trump. Foto: EUInnehållet i respektive berättelse är förstås olika – förneka eller förminska klimatförändringen alternativt betona allvaret och uppmana till omedelbara åtgärder – men budskapet utformas på ett mycket likartat sätt.
Både Trump och Thunberg använder en populistisk retorik med en tydlig berättelse, hjältar och fiender, klara motsättningar och enkla lösningar på komplexa problem. I bådas tal finns en överhängande känsla av kris (för USA:s ekonomi/ställning i världen respektive klimatet) och båda väcker starka stämningar och känslor.
Varken ond eller god
Båda två går också emot den vanliga uppfattningen att klimatkrisen kan lösas genom tekniska innovationer och politiska beslut. Trump förnekar att det skulle behövas. Thunberg kräver mer radikala åtgärder.
Greta Thunberg. Foto Jennifer Jacquemart
- Vi säger inte att Trump och Thunberg är populister, så här pratar de säkert inte hela tiden. Men de använder båda ett populistisk narrativ för att få ut sitt budskap. Det är en viktig skillnad, säger Johan Nordensvärd.
- Den här populistiska berättelsen är i sig varken ond eller god. Det är en effektiv och kraftfull metod, som kan användas för vilka budskap som helst.
I artikeln definieras populism just som en särskild form av narrativ, berättelse, med bland annat den typiska motsättningen mellan folket och eliten. Det är en ny definition som bryter mot den vanliga bilden av populism som antingen ett sätt att mobilisera folket mot orättvisor eller en ”tunn” ideologi som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst.
Skapar sammanhang
I dagligt tal är begreppet dessutom ofta negativt laddat, vilket Nordensvärd och Ketola vänder sig mot. Med deras definition kan populism ha olika innehåll och olika budskap.
- Det är en viss form av retorik, men också något större än retorik. Den populistiska berättelsen skapar också ett sammanhang och förståelse av världen för de som tror på den. Se bara på alla anhängare som både Trump och Greta Thunberg har, säger Johan Nordensvärd.
Ni pekar på likheter i budskapet, men finns det inte en avgörande skillnad också? Greta Thunberg bygger sitt budskap på vetenskap, medan Trump förnekar den.
- Nja, det är uppenbart att de har olika inställning till forskning. Men ser man på Greta Thunbergs tal pratar hon faktiskt inte så mycket om vetenskap. Det är till största delen en moralisk berättelse om vad vi människor måste göra. Forskningen är svårtillgänglig, men budskapet är enkelt, säger Johan Nordensvärd.
- Kanske är det så att ju mer komplicerad och komplex en fråga är desto större är behovet av förenkling.
Kulturellt kapital
Mycket av Johan Nordensvärds forskning handlar om olika perspektiv på populism. Hur kan till exempel en mångmiljardär som Donald Trump av många ses som en underdog som talar för den stora majoriteten av folket? Förklaringen är kanske att Trump saknar det kulturella kapital som krävs för att accepteras av den traditionella eliten i USA – att han fortfarande, som någon sa i en intervju, trots sin makt och rikedom ”ändå äter pizza”.
Också här kan man jämföra med Greta Thunberg. På många sätt är hon en tydlig gräsrot – ung, tjej, elev, i början helt ensam i sin kamp. Som dotter till en operasångerska och en skådespelare kan hon samtidigt ha ett stort kulturellt kapital.
- Länk till intervju i Environmental Politics:
