91ÊÓÆ”

03 september 2021

Att kvinnor fick rösträtt innebar inte att alla i Sverige fick rösta. Fattiga och kriminella var fortfarande utestängda från vallokalerna och vissa grupper är det fortfarande.

Ung tjej hÄller upp ett plakat
Många unga är engagerade i klimatfrågor. Men i väldigt få länder får unga rösta. Här en klimatdemonstration i Oslo.  Fotograf: rrodrickbeiler

– Vår demokrati innebär inte bara inkludering, utan också exkludering. Begränsningar i rösträtten har alltid funnits. Så även idag, säger Jonathan Josefsson, biträdande universitetslektor på Institutionen för Tema, vid Linköpings universitet.

Vilka som tillåtits rösta i olika tider hänger samman med vilka som ansetts lämpliga. Innan kvinnor fick rösträtt ansågs de inte rationella, kompetenta och utbildade nog att ta beslut om något så viktigt som politik.

– Argumenten för varför kvinnor inte skulle få rösta är väldigt lika argumenten för varför barn och ungdomar inte tillåts rösta, säger Jonathan Josefsson.

Jonathan Josefsson forskar om barns och ungas medborgarskap i samtida demokratier. Han ingår i forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” där han tillsammans med kollegan Bengt Sandin studerar den politiska debatten kring ålder och rösträttsbegränsningar under 1900-talet. Han tycker det är viktigt att 100-årsjubileet av kvinnors rätt att rösta uppmärksammas. Samtidigt poängterar han att många grupper länge stått – och står – utan rösträttighet.

– Det är jätteviktigt att vara självkritisk vid ett jubileum. Det är en anledning till självreflektion. Vem får rösta idag – och vem får det inte? På vilka grunder? Och vilka är begränsade att rösta av olika praktiska och strukturella skäl?

Unga vuxna förlorade rösträtten när kvinnor fick den

Faktum är att när kvinnor fick sin rösträtt så förlorade andra den, i en politisk överenskommelse. I köpslåendet om rösträtt för kvinnor så kom man överens om att höja rösträttsåldern i den dåvarande riksdagens båda kamrar. Från 21 år till 27 år i landstingen och första kammaren. I andra kammaren hade den höjts från 21 till 24 år redan 1909 och 1921 blev den 23 år samtidigt som den kommunala rösträtten höjdes från 21 till 23 år.

Barn anses inte kompetenta nog att få rösta. Men är vuxna det då? När president Trump kommenterar Greta Thunberg på Twitter kan man fråga sig vem som är mest kompetent och rationell.
Jonathan Josefsson

Även efter 1921, dĂ„ kvinnor första gĂ„ngen röstade, har det alltsĂ„ funnits inskrĂ€nkningar i röstrĂ€tten. Fram till 1937 var fĂ€ngelseinterner inte tillĂ„tna att gĂ„ till valurnorna och fattiga var frĂ„ntagna rĂ€tten att rösta Ă€nda fram till 1945, eftersom de ansĂ„gs oförmögna att ta beslut som rörde samhĂ€llet och det allmĂ€nnas bĂ€sta. Först 1989 fick omyndigförklarade rösta.

En grupp som rent formellt haft rÀtt att rösta som alla andra, men som inte fÄtt möjligheten att utnyttja rÀttigheten, Àr de resande folken. HÀr förekom det att kommuner ibland hindrade resande frÄn att folkbokföra sig, vilket ledde till att de i praktiken inte kunde nyttja sin röstrÀtt.

Grupper som fortfarande inte fÄr rösta

TvÄ grupper som inte fÄr rösta i nationella val idag Àr personer som bor i Sverige, men som saknar medborgarskap, samt barn och unga under 18 Är. Personer utan medborgarskap fÄr rösta i region- och kommunalval, medan de under 18 inte fÄr rösta alls.

Barn och ungdomar fĂ„r dock rösta frĂ„n exempelvis 16 Ă„r i nationella och lokala val i ett flertal lĂ€nder, exempelvis Österrike, Bosnien och Hercegovina, Argentina, Brasilien och Jordanien

–Sverige gör en stor sak av att vara ett barnrĂ€ttsland. ÄndĂ„ tycker man att olika institutioner ska ta hand om barnens rĂ€ttigheter och unga anförtros inte sjĂ€lva rĂ€tten att fĂ„ ha en politisk Ă„sikt genom att rösta.

Jonathan Josefsson tror att vi i Sverige tar begrÀnsningen i röstrÀtten för barn och ungdomar för given.

–Barn anses inte kompetenta nog för att fĂ„ rösta. Men Ă€r vuxna det dĂ„? NĂ€r president Trump kommenterar Greta Thunberg pĂ„ Twitter kan man frĂ„ga sig vem som framstĂ„r som mest kompetent och rationell.

En tillbakablick pĂ„ de senaste 100 Ă„ren visar alltsĂ„ att de grupper som fĂ„tt gĂ„ till valurnan har varierat. MĂ„nga har tagits in i skaran som tillĂ„ts rösa, men att demokratin enbart inkluderar Ă€r inte sjĂ€lvklart. Tidigare i Ă„r föreslog Jimmie Åkesson (SD) att endast svenska medborgare ska kunna rösta i allmĂ€nna val. Det skulle innebĂ€ra att alla de som bor i Sverige utan medborgarskap, och som tidigare kunnat rösta i region– och kommunalval, förlorar denna rĂ€tt. Även i USA ser vi just nu en politisk kamp om röstrĂ€ttsbegrĂ€nsningar i nationella val sĂ„vĂ€l som i delstatsval.

–MĂ„nga tror att demokrati Ă€r en expanderande verksamhet. Men det Ă€r inget vi kan ta för givet. Just nu ser det i vissa fall ut som det gĂ„r Ă„t andra hĂ„llet eller har stannat av.

*

I september utkommer boken AllmĂ€n röstrĂ€tt. RöstrĂ€ttens begrĂ€nsningar efter 1921 (red. Annika Berg) dĂ€r Jonathan Josefsson och Bengt Sandin bidrar med kapitlet Ålder som mĂ„ttstock för politiskt medborgarskap - RöstrĂ€tts- och valbarhetsĂ„lder i Sverige under 1900-talet.

(uppdatering 220816:)

LĂ€nk till Statsvetenskaplig tidskrift och temanummer om Barn, unga och demokrati:

LÀnk till boken AllmÀn röstrÀtt. RöstrÀttens begrÀnsningar efter 1921 (red. Annika Berg):

Kontakt och relaterad forskning

Fler artiklar om demokrati

översikt pÄ borde med datorer

Framtidens demokrati kräver digital inkludering

I ett samhälle där digital kompetens och tillgången till digital teknik är en förutsättning för inkludering finns det stor risk att demokratiska värden sätts på spel. Trots detta står en del av befolkningen helt utanför det digitala samhället.

En nÀrbild pÄ ett ansikte till hÀlften mÄlad i regnbÄgens fÀrger.

Vill lyfta genusfrågan under firandet av demokratin 100 år

Forum för genusvetenskap och jämställdhet gör under hösten satsningar för att uppmärksamma att demokratin fyller 100 år.

Bild pÄ Enaz Baghlanian.

"Litteratur är kärnan i en välfungerande demokrati”

Vad gör litteraturen med oss? Och framför allt: vad gör avsaknaden av litteratur i ett samhälle med oss? Det är frågor som engagerar Elnaz Baghlanian, tidigare Årets alumn vid Linköpings universitet och nu verksamhetschef för Författarcentrum Öst.

Helena Iacobaeus.

Demokrati på distans under pandemin

Under pandemin har vi sett hur kommuner förlagt fullmäktigemöten till idrottsarenor eller utomhus, minskat antalet deltagare genom och rekordsnabbt gått över till digitala möten. Konsekvenserna har bland annat blivit mindre debattvilja bland politikerna.

Foto förestÀllande Svenska kyrkans gula och röda flagga som vajar i vinden framför en blÄ himmel med nÄgra moln

Hur ska kyrkan styras?

Den 19 september är det dags för kyrkoval. Då röstar Svenska kyrkans medlemmar om hur kyrkan ska styras. I fokus för årets val står frågan om hur politisk kyrkan ska vara, men även frågor om bland annat miljö, ekonomi och utbildning finns på agendan.

Niklas Ekdal.

Ovilja att ta ansvar hot mot demokratin

Demokratin är ett lyckligt undantag både i världen i dag och historiskt. Folkstyret hotas både av maktfullkomliga ”starka män”, motsättningar mellan partier och grupper och ointresse och ovilja att ta ansvar. Men hjälp kan komma från oväntat håll.

Anonym kvinna som röstar.

Lokal demokrati kräver modiga beslutsfattare

Varje tid har sina demokratiproblem att tampas med. Hot och hat på nätet är till exempel en allvarlig fara för demokratiarbetet i kommunerna. Ändå fungerar lokalpolitiken efter omständigheterna väl.

Angela Fontan och Claudio Altafini diskuterar signed networks framför en whiteboard.

Hur lång tid tar det att bilda regering efter ett val?

Forskare vid LiU har använt ett nytt grepp för att beräkna hur lång tid det tar att bilda regering efter ett parlamentsval. Med hjälp av ett så kallat ”signed network” kan forskarna dessutom förutsäga vilken politisk koalition det blir.

MÀnniskor stÄr i kö till en vallokal i en galleria.

Vem röstar i Sverige?

Rösträtt och valdeltagande är kärnan i en demokrati. Men vem är det som röstar? I Sverige är valdeltagandet högt, men det finns skillnader mellan hur olika grupper deltar politiskt.

Tema demokrati

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.