91视频

鈥� N盲r folkh枚gskoll盲rarprogrammet startade 氓r 1970 antogs m氓nga som redan jobbade inom folkh枚gskola eller studief枚rbund. De var vana att leda folkr枚relser eller id茅burna organisationer men hade s盲llan pedagogisk erfarenhet eller kompetens. M氓nga hade spretig bakgrund och det fanns ett behov av en l盲ngre utbildning d盲r pedagogiken kn枚ts samman kring det specifika med folkbildning, s盲ger Louise Malmstr枚m, programansvarig f枚r folkh枚gskoll盲rarutbildningen. Louise Malmstr枚m

Folkbildningen har en l氓ng historia i Sverige och har 盲nda sedan de f枚rsta folkh枚gskolorna startades f枚r drygt 150 氓r sedan spelat en stor roll f枚r utvecklingen av demokratin i landet.

鈥揇et fanns en r盲dsla f枚r att obildade skulle vara med och best盲mma i och med att allm盲n r枚str盲tt b枚rjade efterfr氓gas. M氓let med de f枚rsta folkh枚gskolorna blev d盲rf枚r inte bara att till exempel utbilda b枚nder inom s氓dd och djurh氓llning utan 盲ven att rusta dem som medborgare och i beslutsfattande. Att 枚ka vanligt folks makt 盲r ett demokratiuppdrag som folkh枚gskolan fortfarande har och som 盲r mer aktuellt nu 盲n n氓gonsin, s盲ger Louise Malmstr枚m.

Motor f枚r livaktig demokrati

I ett polariserat samh盲lle d盲r det blir allt sv氓rare att n氓 fram till varandra kan folkh枚gskolorna bidra till ett gott demokratiskt samtal menar hon.

鈥� Ofta blir det idag slagf盲lt av debatter d盲r man sl氓r ner p氓 varandra. Folkh枚gskolan d盲remot 盲r ett st盲lle d盲r man m枚ts och skapar f枚rst氓else f枚r olikheter, men 盲ven f枚r likheter. Foto Charlotte Perhammar

Folkh枚gskolorna g枚r det m枚jligt f枚r en m氓ngfald av m盲nniskor att tillsammans med andra 枚ka sin kunskap och bildning 鈥� allt f枚r att kunna p氓verka sin livssituation men 盲ven politiken och kunna ta plats i samh盲llsdebatten.

鈥� Vi ser ocks氓 i forskningen att m氓nga som deltagit i folkh枚gskola 盲ven har ett politiskt engagemang. I de nordiska l盲nderna d盲r vi har m氓nga folkh枚gskolor 盲r vi mer representativa inom beslutsfattande. Vi har en st枚rre andel aktiva politiker som har l氓g formell utbildning j盲mf枚rt med m氓nga andra l盲nder d盲r de flesta politiker har studerat p氓 s盲rskilda elituniversitet. Folkh枚gskolan 盲r med andra ord en motor f枚r v氓r livaktiga demokrati.

En m氓ngfald av m盲nniskor

P氓 de 155 folkh枚gskolor som finns i Sverige fanns det i fjol 59 000 deltagare p氓 de l氓nga kurserna och 50 000 deltagare p氓 de kortare kurserna. Snitt氓ldern p氓 folkh枚gskolorna 盲r h枚gre j盲mf枚rt med gymnasiet och grupperna heterogena. M氓nga av deltagarna 盲r utlandsf枚dda. Andra har n氓gon form av funktionsneds盲ttning eller neuropsykiatriskt problem. Ytterligare n氓gra 盲r lite stukade av andra skolsystem.

鈥� De har inte lyckats s氓 bra i skolan tidigare eller r盲ttare sagt s氓 har skolorna inte lyckats med dem, s盲ger Louise Malmstr枚m.

Den h盲r m氓ngfalden inom folkh枚gskolan st盲ller krav p氓 l盲rarna att vara flexibla och kunna m枚ta olika m盲nniskor med olika bakgrunder.

鈥� Genom hela utbildningen tr盲nas de blivande folkh枚gskoll盲rarna i att m枚ta m盲nniskor d盲r de 盲r och att skapa ett dialogiskt klassrum genom att ta vara p氓 deltagarnas egna erfarenheter och synpunkter i undervisningen. Det 盲r viktigt att vara ink盲nnande och lyssnande och att skapa en trygghet i klassrummet. Hur m枚ter man en m盲nniska som har social fobi? Hur skapar man trygga rum f枚r individer inom minoriteter? Det 盲r fr氓gor som st盲ndigt diskuteras under utbildningen.

Fler hittar hem och kan g枚ra sina r枚ster h枚rda

N氓got annat som 盲r k盲nnetecknande f枚r folkh枚gskolan 盲r avsaknaden av obligatoriska prov och nationella kursplaner och att inga betyg s盲tts. Ist盲llet ges ett samlat omd枚me fr氓n hela l盲rark氓ren.

鈥� Det handlar inte om att vara b盲st p氓 det som 盲r l盲ttast att m盲ta utan h盲r v盲rdes盲tts 盲ven annat som att kunna kommunicera, s盲tta sig in i andras situation, m枚ta andra m盲nniskor och att skapa tillit, s盲ger Louise Malmstr枚m.

Samtidigt ser hon en 枚kad 鈥漡ymnasifiering鈥� av folkh枚gskolorna.

鈥� M氓nga som undervisar inom folkh枚gskolan 盲r utbildade gymnasiel盲rare. De har kanske tr枚ttnat p氓 det och att s盲tta betyg men tar ibland med sig ett t盲nk som smittar av sig och som p氓 sikt kan komma att f枚r盲ndra kulturen. Men det 盲r viktigt att beh氓lla folkh枚gskolorna som en motpol till traditionella utbildningsformer, menar Louise Malmstr枚m.

Och om hon blickar fram氓t s氓 盲r ett m氓l just att f氓 upp antalet examinerade folkh枚gskoll盲rare och att fler verksamma inom folkh枚gskolan ska bli marinerade i folkbildningspedagogiken.

鈥� Kulturen och den s盲rskilda pedagogiken hos folkh枚gskolorna m枚jligg枚r en revansch f枚r m氓nga som inte trivts s氓 bra i andra skolformer. H盲r finns en h枚gre andel n枚jda elever och som inte bara f氓r meriter som g枚r att de kan s枚ka sig vidare utan 盲ven ett sj盲lvf枚rtroende. Bildning 盲r mer 盲n utbildning och h盲r k盲nner de att de r盲knas och f氓r verktyg f枚r att kunna g枚ra sina r枚ster h枚rda. Jag undervisar sj盲lv 盲ven p氓 Marieborgs folkh枚gskola och d盲r sa en deltagare en g氓ng att hon alltid k盲nt sig annorlunda men att h盲r 盲r alla annorlunda. M氓nga k盲nner sig hemma och hittar sin plats p氓 folkh枚gskolorna.