Kör som man är van
Förarna använder den körstil de är vana vid och utnyttjar inte respektive bils fördelar.– Vi ser i enkätsvaren att många tror att de anpassar körstilen efter bilen, men vi kan inte se några spår av det i de loggade körningarna. Det verkar som man fortsätter köra på samma vis som man är van, säger Christofer Sundström, forskare vid Avdelningen för fordonssystem vid Linköpings universitet.
Ett spännande undantag finns. Loggningen visar bland annat hur väl föraren utnyttjar hybridbilens möjligheter att välja bränsle. I bilen finns knappar där föraren kan välja eldrift, hybrid eller bara diesel.
– I körningar gjorda av förare som anger att de handlar ekologisk mat kan vi se att de gör aktiva val för att få bilen att gå så långt som möjligt på el, berättar Christofer Sundström.
Något som kan bero på att de är medvetna konsumenter som är intresserade av att veta hur bilen faktiskt fungerar.
Eko-körning inte alltid bäst
Att vara intresserad räcker dock inte alltid.– För att batteriet ska kunna utnyttjas så bra som möjligt ska man gasa försiktigt och sedan bromsa långsamt så att batteriet får tid på sig att ladda. De som är tränade i eko-körning har en nackdel här, konstaterar Lars Nielsen, professor i fordonssystem.
Ännu ett resultat är att vinsterna i energiförbrukning för en elhybridbil finns i de låga hastigheterna, i höga hastigheter är energiförbrukningen ungefär densamma, oavsett vilket bränsle bilen går på. Eftersom bilen är så snål kan det exempelvis löna sig att köra på diesel i god men jämn fart på landsväg för att ha elen kvar i stadstrafiken.
Förarna i studien ser både för- och nackdelar med elhybridbilarna. De tycker att bilarna är tysta och härlig att köra, men räckvidden för elen tycker de är för kort och i vissa situationer i stadsmiljön är den så tyst att det inte hörs att man kommer. Och elhybriden anses ännu så länge för dyr.
Kognitivt stöd behövs
Förarna av elhybridbilar visade sig också mer känsliga för den faktiska bränsleförbrukningen än de övriga.– Även om man vet att bilar alltid drar mer så är toleransen låg hos elbilsförarna. Bilen får inte bara gå 3,5 mil på el om den har specificerats för att gå fem, säger Christofer Sundström.
Förarna ser heller ingen koppling till sin egen körstil. En tydlig slutsats är därför att det krävs kunskap om hur bilen fungerar för att kunna utnyttja fördelarna med elhybridtekniken. Det kan också behövas någon typ av kognitivt stöd så att föraren enkelt ser hur väl elen utnyttjas.
– En kort text på instrumentpanelen eller röst som exempelvis säger ”bromsa långsammare så hinner batteriet ladda mer energi” skulle säkert hjälpa dem som idag tror att de anpassar sin körstil, säger Lars Nielsen.
Han är också nöjd med samarbetet.
– Projektet visar på styrkan i samarbetet mellan LiU och VTI. Det här resultaten hade vi aldrig kunnat få fram om vi forskat var för sig.
Forskningsprojektet Plug-in hybrid
Forskningen kring elhybridförares beteenden är en av tre studier inom projektet Plug-in-hybrid. De övriga studierna handlar om beslutsprocesser och om smart energianvändning i ”Smart Post Carbon Cities”. Forskningen har finansierats av Energimyndigheten.
Beteendesstudien består av två: en där tio personer, alla anställda vid VTI, fått låna och köra en elhybridbil i fem veckor, kravet var att de skulle använda bilen till och från arbetet och i övrigt för fri körning. I den andra studerades de två elhybridbilar som finns I LiU:s hyrbilsflotta. De har hyrts ut vid totalt 256 tillfällen under den tid studien pågått. Förarna kör ett fåtal gånger.
I båda studierna har förarna fått svara på en enkät och deras körning har också loggats. Motsvarande undersökningar har som en jämförelse också gjort med en bil i LiU:s hyrbilsflotta som går med biogas och bensin.
Vid VTI har Magnus Hjälmdahl varit ansvarig för utformningen och insamling av enkäter som sedan kompletterats med tekniska data som analyserats av forskarna Christofer Sundström, LiU, och Christer Ahlström, VTI.
