91ÊÓÆ”

Komfortkylans roll och utveckling i omställning och klimatanpassning - kunskapsöversikt, konsekvensanalys och underlag till en verksam renoveringsstrategi för svenska småhus och lägenheter

Ett fasad pÄ flervÄningshus med AC.
Bild av SƂawomir Kowalewski frĂ„n Pixabay.

Hur kan vi kyla våra byggnader på ett hållbart sätt i en allt varmare framtid? Projektet utforskar komfortkylans roll i energiomställningen och tar fram lösningar som både möter klimatutmaningen och skapar ett behagligt inomhusklimat.

Detta forskningsprojekt tar sin utgångspunkt i en växande samhällsutmaning: hur vi kan hantera ökade kylbehov på ett hållbart och energieffektivt sätt. Medan uppvärmning länge har stått i centrum för energiforskning och klimatarbete, blir komfortkyla en alltmer central fråga i takt med stigande sommartemperaturer, tätare stadsmiljöer och ökade krav på inomhuskomfort.

Projektet undersöker därför komfortkylans roll i energiomställningen och dess betydelse för klimatanpassningen av byggnader och samhällen. Fokus ligger på att förstå hur kylsystem kan integreras i framtidens hållbara energisystem, på ett sätt som både minskar belastningen på elnätet och bidrar till god livskvalitet för människor.

Mål och syfte

De övergripande målen med projektet är att utreda:

  • hur synen på komfortkyla och den faktiska implementeringen av komfortkyla i samband med renovering/ombyggnad i villa och flerbostadshus ändrats över tid (2015-2024),
  • analysera konsekvenserna av dessa denna förändring i form av belastning på elsystemet och dess miljökonsekvenser och att
  • använda detta underlag för att ge input till och genom samverkan potentiellt testa en regional strategi för komfortkyla inom ett renoveringsinitiativ.

Bakgrund

Historiskt har komfortkyla inte haft samma fokus som uppvärmning i energidebatten. I Sverige och Norden har värmeförsörjning dominerat agendan. Men klimatförändringar innebär längre och varmare somrar, och urbanisering leder till tätbebyggda miljöer med högre kylbehov. Samtidigt växer medvetenheten om att kylsystem kan spela en aktiv roll i energisystemet – till exempel genom smart styrning, lastutjämning och samspel med förnybara energikällor.

Förväntade resultat

Projektet förväntas ge:

  • fördjupad kunskap om komfortkylans potential som en del av klimatanpassningen,
  • praktiska exempel på teknik och systemlösningar för energieffektiv kyla,
  • strategier för hur fastighetsägare kan planera långsiktigt för ett växande kylbehov,
  • analyser som visar hur kylsystem kan bidra till att jämna ut effekttoppar och stärka elsystemets robusthet,
  • rekommendationer som stödjer både policyutveckling och praktiska beslut inom bygg- och energisektorn.

Projektperiod

Projektet finansieras av Energimyndigheten och pågår fram till 2028-08-01.

Energiforskning vid LiU

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

Konrad Smolarczyk presenterar sitt nya beslutsstöd för hÄllbara transportval.

Nytt verktyg för att vägleda hållbara beslut inom tung godstransport

Vid BSRC sommarkonferens i Linköping presenterade doktoranden Konrad Smolarczyk ett nytt beslutsstöd som specifikt är utformat för att underlätta mer hållbara val inom tung godstransport på långväga sträckor.

Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Så kan industrins globala koldioxidutsläpp minska

De globala koldioxidutsläppen från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat LiU.

Organisation