Johan Ălvander och Mehdi Tarkian. Bilden pĂ„ datorn illustrerar hur kunskapen inom stora organisationer ofta delas upp inom olika avdelningar. Bild: Mikael Sönne
Snabbare, effektivare och bÀttre
Designautomation ligger i grÀnslandet mot AI och maskininlÀrning men Àr ocksÄ ett eget forskningsomrÄde. PÄ Avdelningen för maskinkonstruktion arbetar forskarna för att göra processerna sÄ effektiva som möjligt och utvidga automatiseringen till allt fler omrÄden.
- Ingenjörerna kommer inte att försvinna, men de kommer att ha mer kreativa arbetsuppgifter Àn i dag. Min vision Àr att alla företag ska jobba 100 procent automatiserat frÄn bestÀllning till leverans, sÀger Mehdi Tarkian, universitetslektor.
Professor Johan Ălvander uttrycker sig lite annorlunda, och försiktigare:
- Jag ser det som ett sÀtt att effektivisera industrins produktutveckling, göra den snabbare och bÀttre pÄ att möta kundernas behov. Det i sin tur stÀrker industrins konkurrenskraft.
Delar bildar ramverk
Legobitar och automatiserade kedjor. Johan Ălvander ritar och förklarar. Bild: Mikael Sönne
Men hur fungerar det? LiU-forskarna beskriver det som att designautomation bygger pĂ„ ett antal âintelligenta lego-bitarâ, dĂ€r varje del dels utför sitt eget arbete, dels samarbetar och anpassar sig till alla andra delar. Varje bit motsvarar en del av en fysisk produkt, till exempel en balk i en flygplansvinge eller en vĂ€gg i ett hus. Ingenjörens uppgift blir att definiera vad bitarna ska kunna göra och sĂ€tta upp ett ramverk för alla delarna tillsammans. Det Ă€r ett arbete som ligger steget före ingenjörens traditionella uppgift att konstruera en konkret, fysisk produkt.
Tillsammans bygger alla âlegobitarnaâ ett konstruktionsprogram. NĂ€r detta Ă€r klart kan programmet ta över och pĂ„ egen hand konstruera den efterfrĂ„gade varan.
- Det Àr de trÄkiga, stressiga och repetitiva delarna i ingenjörsarbetet som försvinner. Det kan datorerna göra bÀttre. IstÀllet kan ingenjörerna fokusera pÄ att konstruera nya produkter som sedan ligger till grund för automationsramverket, sÀger Mehdi Tarkian.
Mehdi Tarkian leder kurser i designautomation, som blir allt populÀrare. Bild: Mikael Sönne
Arbetskraftskostnad inget problem
Johan Ălvander beskriver arbetssĂ€ttet och tekniken som win-win-win. BĂ„de personal, kunder som företag vinner pĂ„ det.
- De som förlorar Àr de lÀnder som i dag konkurrerar med billig arbetskraft. Och det kan Sverige aldrig göra.
Finns det inga nackdelar?
- Nja, för företagen innebÀr det kostnader i inledningen nÀr ramverken ska definieras. Det kan ta flera Är innan systemen Àr pÄ plats och börjar generera intÀkter. Det kan sÀkert upplevas som bÄde riskabelt och som ett steg ut i det okÀnda.
För kunden blir uppgiften att definiera vilken produkt som efterfrÄgas. Hur stort ska huset vara, hur mÄnga rum ska det innehÄlla och vilka typer av utrymmen? Ju fler parametrar, desto mer avancerad blir konstruktionen. I exemplet med en husritning kan man ocksÄ tÀnka sig subjektiva kriterier som komfort och vÀlbefinnande. DÀrefter kan automationsramverket börja rita och konstruera.
Sandvik helt automatiserat
Ett företag som redan arbetar pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet Ă€r stĂ„lföretaget Sandvik. DĂ€r Ă€r hela kedjan för bestĂ€llning, konstruktion, tillverkning och leverans av skĂ€rande verktyg automatiserad till 100 procent. Kunden sitter vid sin dator och definierar vilken produkt hen behöver â och sedan sker allt arbete pĂ„ Sandvik helt utan mĂ€nsklig inblandning.
Ingenjörerna kan istÀllet arbeta med att ta fram framtidens produkter, vilka i sin tur blir grunden för nÀsta generations automationsramverk.
- Datorerna har inte ersatt nÄgra ingenjörer pÄ Sandvik.. Men de arbetar pÄ ett smartare och mer rationellt sÀtt idag, sÀger Mehdi Tarkian.
I framtiden siktar LiU-forskarna ocksÄ pÄ att föra in anvÀndardata i konstruktionsarbetet. SÄdan molnlagrad data anvÀnds i dag ofta för service och underhÄll, men sÀllan i utvecklingen av nya produkter. Ett enkelt exempel: hur anvÀnder egentligen en grÀvmaskinist sin maskin och hur kan den kunskapen anvÀndas för att utveckla framtidens grÀvmaskiner?
Forskarna arbetar ocksÄ med projekt som Àr direkt kopplade till maskininlÀrning. I ett projekt försöker de skapa program som pÄ egen hand ska ta fram egna konstruktionsritningar, och lÀra av sina tidigare ritningar.