91ÊÓÆ”

18 oktober 2021

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hur en biogasanläggning kan hjälpa återcirkulationen av näringsämnen i jordbruks-, marin- och skogsindustrin. Resultaten visar tydligt hur en biogasanläggning i anknytning till industriområden stimulerar industriella symbioser vilket anses vara avgörande för att ställa om till en cirkulär ekonomi.

TrÀflis hos Billerud KorsnÀs
Exempelbild på biogasproduktion inom skogsindustrin. Fotograf: Charlotte Perhammar

Det diskuteras alltmer om en omställning till en cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi är enklast att förstå när den sätts i kontrast mot den nuvarande linjära ekonomin som utvinner naturresurser, producerar, konsumerar och skapar avfall. En cirkulär ekonomi skapar ett kretslopp där avfall i bästa fall inte existerar eftersom material, energi och andra flöden binds samman och används igen och igen. Eftersom utvinning av nya naturresurser och avfall minimeras är en cirkulär ekonomi bättre för miljön. Därför har Sveriges som mål att ställa om till en cirkulär ekonomi.

Europeiska unionen importerar idag 90 procent av sin fosfor, från en begränsad global reserv. Dessutom används fossila resurser i form av naturgas för att producera kväve till det kommersiella gödselmedlet. Ett typiskt exempel på en aktivitet inom den linjära ekonomin. När det finns förutsättningar för återvinning av fosfor och kväve, tillsammans med förnyelse av biomassa, blir det möjligt att komma närmare en cirkulär ekonomi vilket kan ge en stor klimatnytta. Men det är mer än bara minskade fossila utsläpp som blir möjligt med hjälp av en biogasanläggning.

Roozbeh Feiz Aghaei och Madeleine Larsson, forskare vid kompetenscentret Biogas Research Center.Roozbeh Feiz Aghaei och Madeleine Larsson, forskare vid kompetenscentret Biogas Research Center. Foto John Marthinson

– Det är väldigt viktigt att även lyfta fram andra nyttor än enbart biogasen som en förnybar energibärare för att se vilken nyckelroll biogaslösningar kan spela. Folk blir ofta förvånade över hur stor skillnad en biogasanläggning kan göra för näringsåterföring. Biogaslösningar kan bidra till en minskad användning av mineralbaserad näring inom jordbruk och industri men också bidra till att näringen bättre kan distribueras dit den behövs. Så jag tror att det är en början för att också värdera andra viktiga aspekter bortom biogas som energibärare, säger Madeleine Larsson, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och forskare inom Biogas Research Center

Samband mellan biogaslösningar och industri

Forskargruppen vid kompetenscentret Biogas Research Center (BRC) har undersökt tre fall inom olika sektorer för att se hur biogaslösningar kan bidra till näringsåtervinning i varje enskilt fall, men också för att se om det går att dra generella slutsatser kring biogaslösningar inom industriella symbioser.

– En aspekt som gör den här studien intressant är att vi kikar på sambandet mellan biogaslösningar och stora industrier inom sektorer som traditionellt inte sammankopplas med näringsfrågor. Det har inte gjorts i stor utsträckning tidigare. I alla tre fallen har vi studerat hur industriell symbios inklusive biogasproduktion har gett flera fördelar för befintliga industrier och möjliggjort ytterligare lokal utveckling, säger Roozbeh Feiz Aghaei, biträdande universitetslektor vid IEI och forskare inom BRC.

Effekterna i praktiken

Resultatet från studien visar att när en biogasanläggning placeras vid en biobaserad industri kan det få flera positiva effekter, beroende på vilken typ av industri. Exempelvis kunde de marina industrierna återvinna upp till 58 procent av sitt kväve och upp till 96 procent av sin fosfor och samtidigt minska sina transporter med 90 procent. Forskargruppen menar att det nu med denna kvantitativa systemstudie kommer att i samtal med industrier, beslutsfattare med flera, synliggöra de nyttor som biogaslösningar konkret kan bidra med.

– Vår studie ger kvantitativa bevis på att tillsats av biogasanläggning verkligen förbättrar näringsåtervinning av systemet. I synnerhet har vi visat att fördelarna på lokal nivå går utöver energiåtervinning. Till exempel har vi sett att tillskottet av biogasanläggning har lett till ökad kapacitet för lokal avfallshantering, minskat behov av transport av avfall till avlägsna platser och ökat tillgänglighet av biogödsel för regionala jordbrukare, säger Roozbeh Feiz Aghaei.

Denna forskning utfördes inom Biogas Research Center (BRC), som är ett tvärvetenskapligt kompetenscentrum med det övergripande målet att främja resurseffektiva biogaslösningar i Sverige. BRC finansieras av Energimyndigheten, Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och mer än 20 partners från akademi, industri, kommuner och andra flera offentliga och privata organisationer.

Artikeln: The role of biogas solutions for enhanced nutrient recovery in biobased industries—three case studies from different industrial sectors. Roozbeh Feiz, Madeleine Larsson, Eva-Maria Ekstrand, Linda Hagman, Francesco Ometto, Karin Tonderski. Resources, Conservation & Recycling. DOI: https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2021.105897

Vad är industriell symbios?

Industriell symbios Àr ett arbetssÀtt som försöker efterlikna naturens ekosystem genom ett samspel mellan industri, miljö och teknologi. Genom samverkan blir den kollektiva nyttan större Àn summan av de enskilda nyttorna nÀr aktörer verkar var för sig. I en industriell symbios Àr anvÀndning av energi och utnyttjandet av rÄvaror optimerat och avfall och föroreningar Àr minimerat för att bidra till cirkulÀr ekonomi.

Kontakt

Relaterade nyheter

Man i talarstol.

Mats Eklund: "Omställning tar tid"

Från BSRC:s vinterkonferens summerar föreståndaren Mats Eklund en positiv känsla i biogas-Sverige. Men många vill att utvecklingen går snabbare.

montage portrÀtt pÄ mÀn och kvinnor.

"Nu behöver vi nå ut med biogasen"

Vi bad några av deltagarna på BSRC Winter Conference 2024 att kommentera läget och vad som behövs i framtiden.

Kvinna förelÀser.

"Biogasen är avgörande för ett 100 procent fossilfritt gasnät"

Till 2030 ska Nordion Energis västsvenska gasnät enbart ha biogas. Nordion satsar nu på både biogas och vätgas samt på att bygga ut gasnätet i Sverige. På BSRC winter conference i Linköping förklarade  Carolina Wistén på Nordion hur det ska gå till.

Kompetenscentrum

Tidigare publikationer

Madeleine Larsson

2022

Thomas Magnusson, Hanna Zanatta, Madeleine Larsson, Wisdom Kanda, Olof Hjelm (2022) Journal of Cleaner Production, Vol. 335, Artikel 130300 (Artikel i tidskrift)
Wisdom Kanda, Hanna Zanatta, Thomas Magnusson, Olof Hjelm, Madeleine Larsson (2022) Energy Research & Social Science, Vol. 87, Artikel 102454 (Artikel i tidskrift)

2021

Roozbeh Feiz Aghaei, Madeleine Larsson, Eva-Maria Ekstrand, Linda Hagman, Francesco Ometto, Karin Tonderski (2021) Resources, Conservation and Recycling, Vol. 175, Artikel 105897 (Artikel i tidskrift)

Roozbeh Feiz Aghaei

2024

Roozbeh Feiz, Wisdom Kanda (2024) Waste Management & Research, Vol. 42, s. 882-888 (Artikel i tidskrift)
Giacomo Carraro, Roozbeh Feiz, Karin Tonderski, Alex Enrich Prast (2024) Resources, Conservation and Recycling, Vol. 209, Artikel 107768 (Artikel i tidskrift)

2022

Roozbeh Feizaghaii, Maria Johansson, Emma Lindkvist, Jan Moestedt, Sören Nilsson Påledal, Francesco Ometto (2022) Journal of Cleaner Production, Vol. 378, Artikel 134536 (Artikel i tidskrift)

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.