91ÊÓÆ”

08 maj 2019

Hur kan ett företag skapa sin egen marknad? Projektet "Proaktivt skapande av marknader - aktörer, aktiviteter och beteenden" har fått över 2,4 miljoner kronor i forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för att ta reda på just det.

Daniel Kindström (till vÀnster) och Mikael Ottosson (till höger) har fÄtt forskningsanslag för ett projekt om proaktivt marknadsskapande.
Daniel Kindström (till vänster) och Mikael Ottosson (till höger) forskar om proaktivt marknadsskapande. Foto: Denise Granat Fotograf: Denise Granat
Det finns ett antal traditionella marknadsstrategier som företag och organisationer typiskt anvÀnder sig av i sina försök att bli konkurrenskraftiga pÄ en befintlig marknad. Men skulle de istÀllet kunna skapa en ny arena omkring sig, till skillnad mot att konkurrera pÄ samma sÀtt som tidigare? Och hur gÄr det i sÄdana fall till i praktiken? Daniel Kindström, professor i industriell marknadsföring och Mikael Ottosson, bitrÀdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, forskar om just detta.

I forskningsprojektet de nu fĂ„tt anslag för kommer de fördjupa sig ytterligare i vad de sjĂ€lva kallar ”det proaktiva marknadsskapandet” – en slags marknadsstrategi dĂ€r företag eller organisationer sjĂ€lva försöker skapa nya marknader istĂ€llet för att fortsĂ€tta konkurrera pĂ„ redan existerande sĂ„dana.

En ny syn pÄ marknader dÀr alla aktörer samskapar vÀrde


Tidigare har marknader generellt setts som relativt statiska, dÀr företag konkurrerar med andra om en arena att göra sina affÀrer pÄ. Ett nytt perspektiv innebÀr att marknader kan skapas och omskapas hela tiden, i en process dÀr företag och andra organisationer har möjligheter att utveckla nya marknader kring sig sjÀlva.

- Vi har i vÄr tidigare forskning sett att andra aktörer Àn sjÀlva företaget, till exempel dess kunder, varit medskapare av vÀrde istÀllet för passiva mottagare av en produkt. Allt fler aktörer deltar idag i processer som ger det hÀr samskapade vÀrdet, vilket krÀver ny forskning som förklarar fenomenet, menar Daniel Kindström och Mikael Ottosson.

Det samskapade vÀrdet kan bland annat handla om att ett företag tillsammans med sina kunder och andra aktörer hittar nya tillverknings- eller distributionssÀtt för sina produkter. Den proaktiva marknadsstrategin, som baseras i det samskapade vÀrdet, krÀver sÄledes ett tÀtt samarbete mellan de olika marknadsaktörerna. Det krÀvs ocksÄ innovation. Ny teknik Àr en del, men det Àr ocksÄ viktigt att förÀndra synen pÄ marknader som helhet - till exempel vad kundens roll i vÀrdeskapandet Àr.

Förhoppningen: att hjÀlpa företag och organisationer


Tidigare forskning har visat tecken pÄ att företag och organisationer kan bli mer lönsamma om de anvÀnder sig av proaktiva marknadsstrategier jÀmfört med mer traditionella marknadslösningar. DÀremot kan det vara svÄrt för dem att veta var de ska börja om de inte tidigare sysslat med strategier som Àr kopplade till proaktivt marknadsskapande. HÀr hoppas Daniel och Mikael att studiens resultat kan vara till hjÀlp.

- Vi hoppas att projektet ska kunna bidra med nÄgot konkret som företag kan anvÀnda sig av för att jobba med effektivare och mer innovativa marknadsstrategiska ÄtgÀrder, sÀger Daniel Kindström.

- Kanske kommer vi fram till, sÀg, tre olika strategityper dÀr den första strategitypen kan vara radikal och bygger nya marknader, den andra utvecklar en nischmarknad och en tredje landar i att företaget tar sig in i en befintlig marknad med inte sÄ radikala lösningar, men trots det med ett nytt sÀtt att se pÄ hur marknaden fungerar, fortsÀtter Mikael. Daniel och Mikael hoppas kunna hjÀlpa företag och organisationer nÀrma sig en proaktiv marknadsstrategi. Foto: Denise Granat

BĂ„de Daniel och Mikael menar att studiens resultat inte bara Ă€r intressant för företag och organisationer i Sverige och internationellt – den kan Ă€ven ge intressanta slutsatser generellt. De pekar ocksĂ„ pĂ„ vikten av att resultatet ska anvĂ€ndas i grundutbildningen pĂ„ LiU.

- Genom att föra ut ny kunskap till vÄra studenter om hur företag kan skapa nya marknader genom att till exempel bredda innovationsbegreppet eller att se pÄ vÀrdeskapande pÄ ett nytt sÀtt, fÄr vi förhoppningsvis en bÀttre spridning av intressanta upptÀckter. Vi förmedlar ocksÄ kunskap som studenterna kan anvÀnda och fördjupa sig kring i sina examensarbeten.

Kort om projektet

Projektet ”Proaktivt skapande av marknader – Aktörer, aktiviteter och beteenden” har fĂ„tt 2.434.000 kronor i forskningsanslag frĂ„n Riksbankens Jubileumsfond. Forskningsprojektet ska pĂ„gĂ„ under 2019-2020 med avslut i december 2020.

Kontakt

Fler nyheter från IEI

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Kvinnlig bonde hÄller lamm.

Fårbonde med AI-drömmar

Fårbonden Karin Ljungars-Lundqvist på Henstorp i Skeppsås mellan Borensberg och Skänninge i Östergötland drömmer om nya tekniska lösningar och att utöka produktionen. Och så älskar hon sina lamm.

MÀn som besöker LiU.

De första M-teknologerna vet hur M:et kom på plats

De var några av de första studenterna på M-linjen vid Linköpings tekniska högskola, LiTH. Nu ordnar de ett jubileum för maskinteknologerna under åren 1969−1975. Och de får hjälp av dagens M-studenter.

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.