91Ƶ

13 december 2016

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sättet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnäringen länge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt på råvaror. Men de fördelar som ges gruvnäringen är inte tillgängliga för återvinningsindustrin. Det innebär att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stängs igen, säger Nils Johansson.

Forskningsområde Landfill mining

Nils Johansson är nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka återvinningen genom att utnyttja de förråd av mineraler som återfinns i avfallet på landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jämförliga halter av värdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. Forskningsområdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Hans studier visar att medan primärproduktion, gruvdrift, stöds så straffas sekundärproduktion, återvinning, genom strikta regelverk. Detta beror på att de primära mineralförråden ligger under Statens geologiska undersökningar och Näringsdepartementet, som har en stödjande näringspolitisk funktion, medan de sekundära mineralförråden ligger under Naturvårdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om användningen ska bli så resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar både primära och sekundära resurser, föreslår Nils Johansson.

Utmaningarna

De skattelättnader som är anpassade för den energikrävande gruvindustrin kan inte heller överföras till återvinningsindustrin som istället är arbetskraftsintensiv.

– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler från deponier eftersom de inte är lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det också medföljer miljögifter som måste tas om hand, säger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han också att det finns länder i Europa som inte har någon egen primärproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, där det finns en större öppenhet för återvinning. Regelverken för användningen av avfall som råvara är i Danmark i högre grad anpassade efter användningsområdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom många deponier utgör problem och mark är värdefullt vill Naturvårdsverket också sanera deponierna och det kan öppna för återvinning av mineraler.

, Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

bild på manlig forskare.

LiU-forskare studerar svensk biogas på export

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Kvinna som står bredvid ett träd.

26 miljoner till forskning om miljö och hållbarhet

Fem projekt vid LiU får pengar när Familjen Kamprads stiftelse delar ut medel till forskning som kan bidra till bättre miljö och bättre livskvalitet för äldre. Projekten vid Linköpings universitet handlar mycket om hållbarhet.

Senaste nytt från LiU

Studenter från kursen From Lab to Market deltar i rundvandring i labbet

Från labb till marknad med studenters hjälp

I takt med att världen söker hållbara energilösningar har grön vätgas seglat upp som en nyckelspelare i omställningen. Vid Linköpings universitet får studenter nu chansen att arbeta med verkliga utmaningar kopplade till denna teknik.

Valentin Polishchuk.

Miljonstöd till forskningsprojekt som stärker Norrköping och universitetet

Tre projekt vid Campus Norrköping får 3,9 miljoner kronor från Norrköpings fond för forskning och utveckling för att stärka lokal samhällsutveckling och universitetets forskningsmiljö.

Målvakt med armarna i kors

Hon får både fotboll och studier i mål

Som målvakt i IFK Norrköping har Sofia Hjern varit med på klubbens resa från division ett till damallsvenskan. Nu har hon även kallats till A-landslaget – samtidigt som hon läser beteendevetenskap vid Linköpings universitet.