91ÊÓÆ”

kater27

Katarina Eriksson Barajas

Professor

Jag har från början ett starkt intresse för berättelsen, både skönlitteratur, drama och film. Då skolan är en viktig kulturinstitution för barn och unga har jag bedrivit forskning där. Hur används fiktion som didaktiskt redskap i undervisning?

Fiktion som didaktiskt redskap

Fiktiva berättelser är en del av människors vardagsliv. Berättelserna präglas av de kontexter de uppstår i; vissa berättelser får ändock betydelse för läsare genom historien. Berättelser kan skildra enskilda personers erfarenheter, men också skapa föreställningar som sammanbinder grupper, samhällen och kulturer. 

Jag använder ett diskursanalytiskt perspektiv som möjliggör studier av den pedagogiska praktiken runt fiktion på mikronivå, där både elever och lärare kan ges röst i forskningen. Perspektivet kallar jag för diskursiv receptionsforskning. Detaljanalyser av samtal om fiktiva berättelser ger möjlighet att studera kopplingen mellan fiktion och liv. Eftersom tidigare forskning inom läsarrespons- och receptionsfältet i hög utsträckning byggt på enkäter och intervjuer, söker jag efter praktiker där människor läser, ser film och går på teater i vardagen för att bidra med kunskap om hur och till vad fiktionen brukas. Även utanför skolans värld pratar bio- och teaterbesökare om bruk av fiktion som lärande.

Den forskning jag bedriver är i hög grad tvärvetenskaplig, därför samarbetar jag gärna med forskare från vitt skilda discipliner. Jag är mycket engagerad i frågor som rör doktoranders arbete. Utöver undervisning på Lärarprogrammet och forskarutbildningen i Pedagogik, undervisar jag på Didacticums kurs Handledning av forskarstuderande.

Executive Member of

Fler publikationer

Senaste publikationerna

2025

Lena Kåreland, Katarina Eriksson Barajas (2025)
Lena Kåreland, Katarina Eriksson Barajas (2025)

2024

Sally Wiggins Young, Katarina Eriksson Barajas (2024) handbok i kvalitativ analys, s. 128-141 (Kapitel i bok, del av antologi)
Lars Wallner, Anja Rydén Gramner, Malin Wieslander, Henrik Lindqvist, Åsa Larsson, Emilia Åkesson, Katarina Eriksson Barajas (2024) Högre Utbildning, Vol. 14, s. 49-63 (Artikel i tidskrift)

2023

Lars Wallner, Katarina Eriksson Barajas (2023) Classroom Discourse, Vol. 14, s. 327-343 (Artikel i tidskrift)

Undervisning, nätverk och sociala media

Undervisning 

Handledning av forskarstuderande (HaFo), kurs i högskolepedagogik. 

Kursen vänder sig till personer som är huvudhandledare eller bihandledare i doktorandutbildningsprocesser.

Didacticum

±·Ă€łÙ±č±đ°ù°ìÌę

Ìę

Sociala medier 

CV och uppdrag

CV

2018-2020 Prodekan för forskning och forskarutbildning vid Utbildningsvetenskap (UV)

2014 Professor i pedagogik med inriktning mot didaktik, LiU 

2011 Docent i pedagogiskt arbete, LiU 

2002 Fil dr i temat Barn, LiU

Uppdrag

Grupp Utbildningsvetenskap Hållbar utveckling

Ersättare i Forskarutbildnings- och docentnämnden FUDO vid Utbildningsvetenskap

Jurymedlem

ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award.

Ledamot i juryn för

Handledning av doktorand

Relaterade forskare

Nyheter

Organisation

Forskning

Tidigare forskning

Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio

I fokus för detta projekt var hur lärare skapade engagemang genom skolbio; elever i årskurs 7-9 samt i gymnasiets årskurs 1-3 diskuterade svåra sociala och emotionella problem i grupp, i helklass, som medforskare och genom att producera och uppföra filmmanus. I samtal om filmen Ondskan konstruerade elever en rättfärdig och en ond mobbare, som båda uppfattades vara produkter av omständigheterna, snarare än ansvariga för sina handlingar. Projektets studier visade också hur användandet av fiktion som ett pedagogiskt verktyg kan frigöra eleverna tankemässigt från verkliga mobbningssituationer i diskussionerna. När en grupp elever diskuterade filmen Lilya 4-ever avslöjade elevernas diskussion förekommande diskurser om prostitution samtidigt som den visade på hur elever gör motstånd mot indoktrinering från vuxenvärlden. 

Huvudsökande: , Stockholms universitet

Utvalda publikationer inom projektet

Lindgren, A. , Sparrman, A., & Eriksson Barajas, K. (2012). . I C.K. Cheung (Red.) Research in Media Education (pp. 151-174), New York: Nova Science Publishers.

Eriksson Barajas, K. (2010).  Scandinavian Journal of Educational Research, 54(6), 581–596.

Eriksson Barajas, K., & Lindgren, A. (2009). . Utbildning & Demokrati, 18(3), 111-130.

Lindgren, A., Sparrman, A., & Eriksson, K. (2005). Film i klassrummet reser välfärdsfrågor. LOCUS, (3–4), 14–25.

Sparrman, A., & Eriksson, K. (2004). Didaktisk tidskrift, 14(2–3), 79-89.

Eriksson, K. (2003). Svenskläraren, (2), 17–18

Kulturreception och socialisation - boksamtal i skolan

I det hĂ€r projektet har vi undersökt skönlitterĂ€ra lĂ€secirklar i Ă„rskurs 4-7. LĂ€secirklarnas syfte var att fĂ„ sĂ„ mĂ„nga elever som möjligt att bli sĂ„ kallade ”bokslukare”. I projektet beskrivs de hinder som uppstĂ„r för att man ska fĂ„ till djupare samtal om böckerna. Eleverna relaterade det lĂ€sta till att det kĂ€ndes eller verkade ”verkligt”, eller genom att Ă„beropa fakta eller genom att Ă„terge egna erfarenheter. Ytterligare en del i projektet visade hur genus konstruerades i boksamtalen; de litterĂ€ra figurerna diskuterades pĂ„ bĂ„de stereotypa och icke-stereotypa sĂ€tt. Projektet behandlar Ă€ven hur annorlundaskap skapades i boksamtalen genom att lyfta fram olikheter och sĂ€tta upp ett antal implicita och explicita kontraster mellan ”dom” och ”oss”. Projektet visar slutligen hur identiteterna bokslukare respektive kĂ€mpande lĂ€sare skapas i boksamtalen samt att eleverna positioneras i tvĂ„ kontinuum: villig eller ovillig lĂ€sare respektive snabba eller lĂ„ngsamma lĂ€sare. Ett viktigt fynd var att snabblĂ€sare inte alltid överensstĂ€mmer med att vara bokĂ€lskare. I detta arbete studeras ocksĂ„ skolbarns möte med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels populĂ€rkultur? Finns det ett motsatsförhĂ„llande mellan anvĂ€ndningen av bred populĂ€rkultur och förstĂ„elsen för den ”goda” litteraturen? FrĂ„gor som dessa besvaras, anser vi, bĂ€st genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. 
±áłÜ±čłÜ»ćČőö°ìČčČÔ»ć±đ:&ČÔČúČő±è;, Stockholms universitet

Publikationer inom projektet

Eriksson Barajas, K. (2016). Eight Books to Promote Reading. Experiences from a Book Club in Grades 4–7. The New Review of Children's Literature and Librarianship, 22(1), 15-35.

Eriksson Barajas, K. (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm: Liber.  Boken (tryckt version) finns att köpa av författaren. Pris 30 kronor (+ ev. porto). För inköp vĂ€nligen kontakta katarina.eriksson.barajas@liu.se. BegrĂ€nsat antal. UTFÖRSÄLJNING!

Eriksson Barajas, K., & Aronsson, K. (2009). . Language & Literature, 18(3), 281–299.

Eriksson Barajas, K. (2009). I A. Sparrman, J. Cromdal, A. Evaldsson & V. AdelsvĂ€rd (Red.), Den vĂ€sentliga vardagen: NĂ„gra diskursanalytiska perspektiv pĂ„ tal, text och bild (pp. 131-147). Stockholm: Carlssons.

Eriksson Barajas, K. (2008).  Ethnography and Education, 3(2), 129–144.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2005). ‘ Discourse & Society, 16(5), 719–738.

Eriksson, K., & Aronsson, K. (2004). Scandinavian Journal of Educational Research, 48(5), 511–528.

Eriksson, K. (2002).  Scandinavian Journal of Educational Research, 46(4), 391–408.

Eriksson, Katarina (2002b)  (Diss.). (Linköping studies in arts and science, no. 251). Linköping: Linköpings universitet.

Publikationer

It's not her, it's hen

En tecknad bild av en kvinna som hÄller en serietidning i handen. Foto Man_Half-tube Lars Wallner, Katarina Eriksson Barajas (2022) Classroom Discourse

Closter to and further away

En kvinna med hörlurar sitter framför datorn i ett Zoommöte. Foto Drazen_ Emilia Åkesson, Edyta Just, Katarina Eriksson (Barajas) (2022) Högre Utbildning, Vol. 12, s. 66-78