PÄ Alléskolan har man under flera Är arbetat med utvecklingsgrupper för kompetensutveckling och kollegial samverkan bland lÀrare. Som handledare i arbetet uppskattar Robert att vara med och skapa förutsÀttningar för utveckling, och att bidra till utbyten mellan lÀrare och mellan skol- och forskarvÀrlden.
â Jag försöker kĂ€nna igen mig i olika roller, och till exempel minnas hur det sjĂ€lv var att vara ny lĂ€rare, för att hjĂ€lpa till att bygga broar mellan olika perspektiv och erfarenheter.
Kontinuerligt kollegialt arbete i olika former
Ă r 2016 gick Robert en handledarutbildning pĂ„ Stockholms universitet för att handleda kollegor i det sĂ„ kallade NT-lyftet. DĂ„ var utgĂ„ngspunkten Skolverkets moduler och man arbetade efter en strukturerad modell.â NĂ€r vi arbetade med Skolverkets moduler jobbade vi i cykler dĂ€r vi först lĂ€ste gemensamma texter och hade diskussioner som jag ledde. Sen försökte vi implementera i klassrummet, vilket inte alltid var sĂ„ lĂ€tt. DĂ€refter gick vi tillbaka i grupperna för att prata om hur det gĂ„tt. Jag upplevde att vi lĂ€rde oss mycket tillsammans och att vi utvecklade ett mer gemensamt sprĂ„k om det didaktiska arbetet.
UpplÀgget för utvecklingsgrupperna pÄ Alléskolan har sedan sett olika ut frÄn Är till Är. Exempel pÄ moduler frÄn Skolverket som de arbetade med i NT-lyftet var SNI (SamhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll) och Kommunicera i naturvetenskap. Nu Àr Robert med i en grupp som jobbar med hÄllbar utveckling. Gruppen tittar till exempel pÄ om de skulle kunna anlÀgga en Àng pÄ skolan för att bidra till den biologiska mÄngfalden.
Det kollegiala arbetet kan vara utmanande enligt Robert. Han ger exempel pÄ nÀr man som lÀrare ser olika pÄ vilka behov man har, vad man ska fokusera pÄ och vad man vill fÄ ut av samarbetet.
â Det gĂ€ller att vara lyhörd för gruppens olika behov. En spĂ€nning som kan uppstĂ„ kan handla om vilken erfarenhet man har som lĂ€rare, hur lĂ€nge man jobbat. Som nyutexaminerad kan man ha fullt upp med att möta kraven som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare. Man fokuserar kanske mer pĂ„ âvadâ Ă€n âhurâ, och ifrĂ„gasĂ€tter kanske inte lika mycket. DĂ„ kan det rĂ€cka att man Ă€r med i diskussionerna i det kollegiala samarbetet. Andra lĂ€rare som jobbat lĂ€ngre kanske kan testa mer i klassrummet för att utmanas i sitt arbetssĂ€tt.
Robert har Àven under en period varit med i ett ÀmnesnÀtverk tillsammans med grundskolor. DÀr samarbetade man till exempel kring frÄgor om digitalisering och övergÄngen mellan skolformerna. Att arbeta tillsammans med lÀrare för yngre Äldrar menar Robert var ett givande samarbete för att se en tydligare röd trÄd i undervisningens utveckling.
AnvÀndbara resurser för fortbildning
Robert har anvÀnt flera olika resurser för att reflektera över undervisningen. Utöver Skolverkets moduler beskriver han anvÀndbart material hos de nationella resurscentrumen för biologi, fysik, kemi och teknik, samt Skolforskningsinstitutets forskningssammanstÀllningar och NATDID:s digitala tidskrift ATENA Didaktik. ATENA Didaktik riktar sig till lÀrare och tar upp forskning och beprövad erfarenhet inom naturvetenskap- och teknikdidaktik.
Flera av resurserna har forskning som bas och Robert beskriver att de kompletterar varandra bra. PÄ frÄgan om hur man som enskild lÀrare kan gÄ till vÀga om man vill ta in mer forskning i sitt arbete svarar Robert:
â En utmaning Ă€r att det tar tid att söka upp forskning och hitta det som Ă€r relevant. Skolverkets modulmaterial hĂ„ller en bra nivĂ„ fortfarande. Skolforskningsinstitutets översikter Ă€r inte lika mĂ„nga men de ger en sammanfattande bild av forskningslĂ€get. ATENA-texterna Ă€r ytterligare en bra resurs med artiklar som beskriver forskning och tar runt tio minuter att lĂ€sa. I ATENA kan man ju Ă€ven som lĂ€rare eller lĂ€rargrupp vara med och bidra med egna reflektioner frĂ„n undervisningen.
PÄ frÄgan vad det ger Robert att anvÀnda forskning i sitt arbete svarar han:
â För mig har det handlat mycket om att utmana mig sjĂ€lv och mina invanda tankemönster. Om jag kan kĂ€nner igen mig i forskning kan jag anvĂ€nda det som en vĂ€gvisare. Samtidigt handlar det inte om att göra rĂ€tt eller fel utan att fundera pĂ„ progressionen, var Ă€r vi nu, vad gör jag, hur och varför gör jag som jag gör osv. Jag tĂ€nker dock inte att det ska bli en experimentverkstad som skapar röra i undervisningen, utan snarare att forskningen kan vara en motvikt till de olika trender som kommer och gĂ„r i skolans vĂ€rld.