Maria Weiland har i över 20 år arbetat som låg- och mellanstadielärare. Nu fördelar hon sin tid mellan att forska på Stockholms universitet och att arbeta som utvecklingslärare i Södertälje. Hon uppskattar mycket den energi hon får av att arbeta med elever och känner lite extra starkt för naturvetenskapsämnena.
– NO-ämnena är jätteroliga att undervisa i. Hela tiden sker förändringar och det är komplicerade saker som man ska göra förståeliga för de som inte har erfarenheten ännu. Det är också vackra ämnen, att upptäcka naturen och skönheten i den, säger Maria Weiland.
Viljan att söka ny kunskap har ständigt funnits med i arbetet. Det ledde Maria Weiland till att läsa vidare på universitetet samtidigt som hon arbetade och senare även till att forska.
– Inom forskarmiljön är det så härligt att träffa människor som är lika engagerade och nördiga som du. Arbetet är svårt men kul och du får hela tiden jobba med att försöka förstå, hänga med och sätta dig in i saker.
– Tanken med modellen är att visa på helheten. Ibland kan man dyka in i klassrum på lågstadiet och inse hur extremt komplext det är. Att sätta ord på och tänka hur man ska hantera det kan modellen hjälpa till med. Den kan bidra med att belysa olika syften i undervisningen och vad som verkar stå i förgrunden eller bakgrunden just för tillfället.
Modellen arbetades fram inom ramen för Maria Weilands licentiatavhandling som blev färdig år 2019. Som doktorand jobbar hon nu vidare med att testa modellen tillsammans med lärare. På två lågstadieskolor har lärare fått använda modellen i undervisning. De har sedan tillsammans med Maria Weiland tittat på sina lektioner i efterhand och utvärderat modellen.
– Lärarna kommer med nya tillägg till modellen. De funderar också vidare på hur man kan använda den och har bland annat föreslagit den som ett verktyg för elevutvärdering. Så det är jättespännande att reflektera och utveckla tillsammans.
– Det är så givande för vi gör det ihop. Det är praktiknära, ämnesdidaktiskt och lärardrivet. Det är frågor som lärare funderar över som man som forskare inte kanske får tag i själv, som vi kan utforska tillsammans.
– NO-ämnena är jätteroliga att undervisa i. Hela tiden sker förändringar och det är komplicerade saker som man ska göra förståeliga för de som inte har erfarenheten ännu. Det är också vackra ämnen, att upptäcka naturen och skönheten i den, säger Maria Weiland.
Viljan att söka ny kunskap har ständigt funnits med i arbetet. Det ledde Maria Weiland till att läsa vidare på universitetet samtidigt som hon arbetade och senare även till att forska.
– Inom forskarmiljön är det så härligt att träffa människor som är lika engagerade och nördiga som du. Arbetet är svårt men kul och du får hela tiden jobba med att försöka förstå, hänga med och sätta dig in i saker.
Modell belyser olika innehåll i lågstadiets undervisning
I sitt forskningsprojekt har Maria Weiland utvecklat en didaktisk modell för lågstadiet. Modellen baseras på klassrumsobservationer och visar hur arbetet som lågstadielärare handlar om mycket mer än bara ämnesinnehållet. Genom modellen kan lärare få stöd i att reflektera över hur undervisningen analytiskt kan delas upp i tre innehållsområden: ämnesinnehåll; tala, läsa och skriva; och socialt samspel. Modellen synliggör hur innehållsområdena interagerar och vad som är i fokus vid olika tillfällen i undervisningen.– Tanken med modellen är att visa på helheten. Ibland kan man dyka in i klassrum på lågstadiet och inse hur extremt komplext det är. Att sätta ord på och tänka hur man ska hantera det kan modellen hjälpa till med. Den kan bidra med att belysa olika syften i undervisningen och vad som verkar stå i förgrunden eller bakgrunden just för tillfället.
Modellen arbetades fram inom ramen för Maria Weilands licentiatavhandling som blev färdig år 2019. Som doktorand jobbar hon nu vidare med att testa modellen tillsammans med lärare. På två lågstadieskolor har lärare fått använda modellen i undervisning. De har sedan tillsammans med Maria Weiland tittat på sina lektioner i efterhand och utvärderat modellen.
– Lärarna kommer med nya tillägg till modellen. De funderar också vidare på hur man kan använda den och har bland annat föreslagit den som ett verktyg för elevutvärdering. Så det är jättespännande att reflektera och utveckla tillsammans.
Lärares och forskares samarbete berikar resultaten
Samverkan mellan lärare och forskare är något som Maria Weiland tror starkt på. En del i hennes arbete i Södertälje kommun handlar om att koordinera och utveckla lärardrivna forskningsprojekt inom ämnesdidaktik. Det görs inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) där Södertälje kommun ingår sedan några år. Genom nätverk med forskare och lärare utvecklas forskning som ligger nära skolundervisningen.– Det är så givande för vi gör det ihop. Det är praktiknära, ämnesdidaktiskt och lärardrivet. Det är frågor som lärare funderar över som man som forskare inte kanske får tag i själv, som vi kan utforska tillsammans.
Mer på ämnet
- Maria Weilands licentiatavhandling (2019), ””.