91ÊÓÆ”

08 april 2024

Fritidshemmet är inte längre mest en plats för lek och samvaro för barnen efter skolan. Istället präglas verksamheten av nyttotänkande där personalen försöker nå mätbara mål och barnens egna intressen får mindre betydelse. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Alma Memiơević.
Alma MemiĆĄević har studerat hur fritidshemmen hanterar målstyrning och mätbarhet. Fotograf: Jonas Roslund

– Jag trodde inte att det skulle vara sĂ„ tydligt hur fritidshemmet avspeglar samhĂ€llets besatthet av siffror och av att mĂ€ta, sĂ€ger Alma MemiĆĄević, som doktorerat vid Institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande vid Linköpings universitet.

Stegvis har det skett en förskjutning av fritidshemmens uppdrag i Sverige. FrÄn att traditionellt ha varit en plats för lek och social samvaro har det blivit en förlÀngning av skolan. FörÀndringen syns i lÀroplanerna frÄn 2010 och 2016. DÀr finns en betoning pÄ lÀrande och mÄluppföljning.

Men hur det hĂ€r har pĂ„verkat personalens konkreta arbete ute pĂ„ fritidshemmen har varit outforskat. Det Ă€r det som Alma MemiĆĄević nu undersökt i sin doktorsavhandling.

Personalen mÄste visa resultat

Under ett och ett halvt Är har hon regelbundet gjort observationer pÄ plats vid tre fritidshem i tvÄ kommuner. Fritidshemmen ligger i stadsdelar med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Hon har ocksÄ intervjuat personalen om hur de jobbar. SÀrskilt har hon intresserat sig för undervisningen i teknik och naturvetenskap.

Enligt lĂ€roplanen för fritidshem ska eleverna bland annat fĂ„ kunskaper i sprĂ„k och kommunikation och i natur och samhĂ€lle. De ska ocksĂ„ ges tillfĂ€lle till lek och att vara ute. Det som överraskade Alma MemiĆĄević var att personalen ofta valde Ă€mnen som Ă€r lĂ€tta att synliggöra och dokumentera, som naturvetenskap och teknik.

– De mĂ„ste visa pĂ„ resultat och de mĂ„ste redovisa, men hur ska man mĂ€ta lek? Fritidshemmen har inte redskapen för det, sĂ€ger Alma MemiĆĄević.

Barnen blir elever hela dagen

Konsekvensen blir att pedagogerna tenderar att vÀlja bort det som förut varit karaktÀristiskt för fritidshemmen. För barnen blir följden att de blir elever hela dagen, Àven efter den vanliga skolans slut.

I lĂ€roplanen stĂ„r ocksĂ„ att elevers intressen, behov och erfarenheter ska tas till vara. Men enligt Alma MemiĆĄević Ă€r det mest intressen som kan knytas till lĂ€roplanens mĂ„l som plockas upp. PopulĂ€rkultur, mobiler eller annat som ligger vid sidan av ignoreras eller förbjuds. Även det beror pĂ„ att det inte gĂ„r att mĂ€ta, menar hon. PĂ„ ett av de observerade fritidshemmen var det till och med obligatoriskt för barnen att delta i undervisningen.

Fritiden effektiviseras

Lite vid sidan hĂ„ller pedagogerna Ă€ven fast vid den traditionella pedagogiken, dĂ€r lek och barnens egna initativ tas tillvara. Men kraven pĂ„ mĂ€tbarhet och mĂ„luppfyllelse har gjort deras uppdrag mycket splittrat, menar Alma MemiĆĄević. Under tiden hittar barnen pĂ„ egna strategier för att hantera kraven. I sina videoobservationer ser hon hur de hastar igenom uppgiften och sedan istĂ€llet Ă€gnar sig Ă„t det de sjĂ€lva vill.

Sverige Ă€r inte ensamt. Samma förĂ€ndring i fritidshemmens styrning syns i till exempel Danmark och Tyskland. Enligt Alma MemiĆĄević tyder tidigare forskning pĂ„ att det Ă€r de Ă„rligen Ă„terkommande PISA-undersökningarna som ligger bakom den starkare betoningen pĂ„ mĂ€tbara resultat och viljan att utnyttja Ă€ven tiden pĂ„ fritidshemmen maximalt.

– Man effektiviserar fritiden. Barnen ska lĂ€ra sig sĂ„ mycket som möjligt för att det ska kunna visas upp och de ska kunna konkurrera internationellt, sĂ€ger Alma MemiĆĄević.

Kontakt

Mer forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.