91ÊÓÆ”

05 december 2023

Eva-Lena Bjursten forskar om mellanstadielärares undervisning och bedömning av programmering i teknikämnet. Med en bakgrund både som programmerare och mellanstadielärare i bland annat NO och teknik har hon ett stort engagemang för området.

Eva-Lena Bjursten.
"Det var flera lärare som tryckte på att varje elev själv ska få programmera. Även om man har ett grupparbete så ska varje elev själv få komma till tangentbordet." Det säger Eva-Lena Bjursten om lärares erfarenheter av att undervisa mellanstadieelever i programmering. 
Eva-Lena Bjursten Àr doktorand i didaktik vid MÀlardalens universitet dÀr hon forskar om mellanstadielÀrares undervisning i programmering inom teknikÀmnet. Intresset för att forska blev tydligt under Eva-Lenas sista termin pÄ lÀrarprogrammet.

– Hela sista terminen gjorde vi examensarbete vilket jag tyckte var den roligaste delen i hela lĂ€rarutbildningen. DĂ„ tĂ€nkte jag att det hĂ€r vill jag fortsĂ€tta med.

Efter en tid som lÀrare sökte Eva-Lena sig tillbaka till akademin. NÀr hon först anstÀlldes som doktorand Är 2018 var det dock tÀnkt att hon skulle studera bedömning i biologiÀmnet.

– Efter en vecka som anstĂ€lld frĂ„gade en av mina handledare ”har inte du jobbat som programmerare?” vilket jag ju hade gjort i 24 Ă„r. Han frĂ„gade dĂ„ om jag inte hellre ville skriva om programmering, vilket jag verkligen ville men inte visste var möjligt.

Pedagogiska strategier i programmeringsundervisningen

Hösten 2018, samma Är som Eva-Lena började doktorera, blev det genom en lÀroplansrevision obligatoriskt med programmeringsundervisning i skolan. Eva-Lena beskriver att det dÄ inte fanns sÄ mycket klassrumsnÀra studier av programmeringsundervisning inom svensk forskning. Det var inte heller helt enkelt att hitta lÀrare med erfarenhet av programmeringsundervisning som kunde delta i forskningsprojektet. Eva-Lena anvÀnde sig av sociala medier i sökandet efter erfarna lÀrare som ville bli intervjuade.

– Jag började med att undersöka lĂ€rarnas undervisning, vad gör de och hur gör de?

Genom intervjuer med 14 tekniklĂ€rare identifierade hon Ă„tta pedagogiska strategier i undervisningen. Fem av dem var mer generella strategier som kĂ€ndes igen frĂ„n annan typ av undervisning, till exempel att koppla Ă€mnesinnehĂ„llet till verkligheten. Tre pedagogiska strategier var dock mer specifika för programmeringsundervisningen, sĂ„som ”do-it-yourself” (DIY).

– Det var flera lĂ€rare som tryckte pĂ„ att varje elev sjĂ€lv ska fĂ„ programmera. Även om man har ett grupparbete sĂ„ ska varje elev sjĂ€lv fĂ„ komma till tangentbordet.

”Gamification” var en annan pedagogisk strategi som framkom, dĂ€r lĂ€rare anvĂ€nde tĂ€vlingsmoment och spelteori för att öka intresset för undervisningen. En tredje strategi var progression. Det innebar att lĂ€rare först undervisade sĂ„ kallat ”un-plugged”, utan nĂ„got digitalt hjĂ€lpmedel. De gick sedan stegvis över till mer avancerad programmeringsundervisning med digitala hjĂ€lpmedel.

Digitala lÀrmiljöer för programmering

Eva-Lena har Àven undersökt programmeringslÀrmiljöer som lÀrare anvÀnder och faktorer som pÄverkar deras val av miljö. Intervjuerna med de 14 lÀrarna visade att det var vanligt med visuella programmeringssprÄk dÀr elever fick anvÀnda förprogrammerade grafiska objekt som de styrde, sÄsom programmet Scratch. Men det förekom ocksÄ text-programmeringssprÄk i undervisningen. LÀrarnas tidigare utbildning var avgörande faktorer i val av digital lÀrmiljö.

– Det finns en otrolig bredd pĂ„ digitala lĂ€rmiljöer som jag tror Ă€r ovanligt i klassrummet. Om man jĂ€mför med geografi till exempel sĂ„ anvĂ€nder mĂ„nga lĂ€rare kartor, det finns kanske inte sĂ„ stor variation. Den bredden som lĂ€rarna beskriver i programmeringsundervisningen har jag inte sett nĂ„gon annanstans.

Utmanande med bedömning

Nu studerar Eva-Lena bedömning av programmeringsinnehÄll i teknikÀmnet. Forskningsresultaten visar bland annat att det saknas professionella samtal lÀrare emellan och att lÀrare utelÀmnas till att sjÀlva lösa bedömningsfrÄgan. Eva-Lena beskriver Àven oklarheter kring begrepp i lÀroplanen som en svÄrighet.

– För teknikĂ€mnet stĂ„r det enbart om vikten av begrepp i syftesbeskrivningen, inte under förmĂ„gor som ska bedömas eller i betygskriterierna.

Arbetet med att fÀrdigstÀlla forskningsresultat kring bedömning i programmering pÄgÄr nu och till vÄren vÀntas Eva-Lenas doktorandprojekt avslutas med disputation. LÀs mer om hennes forskning i artiklarna nedan.

Eva-Lena Bjurstens forskning

  • , Eva-Lena Bjursten, Tor Nilsson, Lena Gumaelius (2023).
  • , Eva-Lena Bjursten, Tor Nilsson, Gunnar Jonsson (2023).
  • , Eva-Lena Bjursten, Lena Gumaelius, Eva Hartell, konferensbidrag (2022).
  • , Eva-Lena Bjursten, Lena Gumaelius, konferensbidrag (2023).

Fler intervjuer om naturvetenskap- och teknikdidaktik

Mer forskning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.

Taggar