91ÊÓÆ”

01 november 2022

Som studiehandledare för nyanlända elever i grundskolan såg Feyza Axelsson flera utmaningar. Det tillsammans med en förståelse för elevernas situation med ett nytt språk och ny kultur gav henne ett driv att forska om studiehandledning inom naturvetenskap i grundskolan.

Feyza Cilingir.
Nyanlända elever har utöver vanlig undervisning rätt till studiehandledning där de lär sig ämnesinnehåll på sitt modersmål. Feyza Axelsson undervisade i ämnen som NO, matematik och svenska under två år i Linköpings kommun.  Fotograf: Olivia Hugoo.
Feyza Axelsson kommer frÄn Turkiet och doktorerar i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Att hon hamnade i just Sverige började med valet av ett land pÄ PISAs lista över studieresultat, som hon gjorde under sina masterstudier i Science Education vid OMU University i Samsun, Turkiet.

­­– I mitt masterarbete skulle jag jĂ€mföra Turkiet med ett annat land och jag tittade dĂ„ pĂ„ PISA-resultaten. Finland stod först pĂ„ listan och sen Sverige, och valet blev Sverige. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kom jag att sĂ€tta jag min fot hĂ€r, förklarar Feyza Axelsson.

Att det blev just Östergötland hon landade i berodde pĂ„ ett intresse för utomhuspedagogik som hon studerade vid Linköpings universitet. DĂ€refter började hon arbeta som studiehandledare och modersmĂ„lslĂ€rare i turkiska för nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 1-9. NyanlĂ€nda elever har utöver vanlig undervisning rĂ€tt till studiehandledning dĂ€r de lĂ€r sig Ă€mnesinnehĂ„ll pĂ„ sitt modersmĂ„l. Feyza Axelsson undervisade i Ă€mnen som NO, matematik och svenska under tvĂ„ Ă„r i Linköpings kommun.

­­– Det var inget lĂ€tt jobb. Jag sĂ„g utmaningar för bĂ„de studiehandledare och nyanlĂ€nda elever. Jag behövde kunna stödja i mĂ„nga Ă€mnen och kunna mĂ„nga olika begrepp pĂ„ svenska, inom till exempel fysik och kemi. Jag behövde ocksĂ„ veta hur jag under korta undervisningstillfĂ€llen skulle lĂ€ra ut detta till eleverna.

Studiehandledningen vÀckte intresse att forska

SvÄrigheterna i rollen som krÀvde breda Àmneskunskaper, djupgÄende sprÄkkunskaper och pedagogiska fÀrdigheter, tillsammans med en förstÄelse för utmaningar för nyanlÀnda elever med nytt sprÄk och ny kultur, skapade ett driv till att doktorera. 2018 började Feyza Axelsson sin forskarutbildning vid Linköpings universitet. Hon forskar kring hur studiehandledare hjÀlper nyanlÀnda elever att skapa förstÄelse och mening i NO. I sitt material har hon kunnat se att studiehandledare anvÀnder flera olika strategier som översÀttningar, omformuleringar och frÄgor. Hon har Àven sett flera utmaningar i studiehandledares arbete.

­­– Studiehandledaren har ingen lĂ€tt roll eftersom de behöver kunna sĂ„ mycket. De behöver kunna anvĂ€nda bĂ„de sprĂ„k och Ă€mnesdidaktik, kunna NO och NO-termer pĂ„ svenska och modersmĂ„let, och de mĂ„ste ocksĂ„ kunna förbereda och förmedla innehĂ„ll i undervisning till nyanlĂ€nda elever. Jag ser i mina resultat exempel pĂ„ hur det skapar utmaningar och i vissa fall felaktigheter i till exempel översĂ€ttningar.

­­– Samtidigt Ă€r deras roll och metoder mycket viktiga. Det Ă€r guld att studiehandledaren finns och kan prata elevens sprĂ„k. Studiehandledningen Ă€r det enda sĂ€ttet för elever som Ă€r alldeles nya i landet att kommunicera utan sprĂ„klig barriĂ€r i skolan. Upplever eleverna utmaningar kan de lĂ€ttare dela det med sina studiehandledare, sĂ€ger Feyza Axelsson.

Feyza Cilingir.”Det handlar om att anvĂ€nda flera metoder samtidigt. Att inte bara prata och förklara utan anvĂ€nda flera sĂ€tt, som att till exempel visa.” sĂ€ger Feyza Axelsson om strategier studiehandledare anvĂ€nder för att stötta nyanlĂ€nda elevers lĂ€rande. Foto Olivia Hugoo. Efter fyra Ă„r av forskarutbildning nĂ€rmar det sig nu disputation för Feyza Axelsson, som Ă€r planerad till februari 2023. Hon hoppas att hennes forskning ska bidra till ökad förstĂ„else för olika sĂ€tt att assistera nyanlĂ€nda elever i studiehandledning inom NO. Hon hoppas ocksĂ„ kunna bidra till att belysa organisatoriska förutsĂ€ttningar för studiehandledare och behovet av bĂ€ttre utbildning för dem. Med sina resultat vill hon Ă€ven beskriva verktyg och metoder som Ă€r hjĂ€lpsamma för studiehandledare.

­­– Det handlar om att anvĂ€nda flera metoder samtidigt. Att inte bara prata och förklara utan anvĂ€nda fler sĂ€tt, som att till exempel visa. Pratar man om fenomenet fritt fall, stanna inte vid att bara kalla det fritt fall utan visa hur nĂ„got faller ner, sĂ€ger Feyza Axelsson.

LĂ€s mer om Feyza Axelsson (f.d. Cilingir) forskning i hennes kapitel , i Forum för forskningsbaserad NT-undervisning – Bidrag frĂ„n konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping.

Mer forskning om språk och NO i skolan

Fler intervjuer om naturvetenskap- och teknikdidaktik

Mer forskning om naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.